Se även män, mån och -man.

Wikipedia har en artikel om:
man
man (människa) - Michelangelos David

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av man 1-3 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ man mannen män männen
Genitiv mans mannens mäns männens
Som förled i sammansättningar används mans- (1), manna- (3)-.
Böjningar av man 4 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ man mannen man, mannar mannarna
Genitiv mans mannens mans, mannars mannarnas

Not:

oftast används pluralen ”man” när man talar om dem och ”mannar” när man talar till dem

Böjningar av man 6 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ man manen manar manarna
Genitiv mans manens manars manarnas
Wikipedia har en artikel om:
man (hår)
 
hästens man (hår)

man

  • uttal: man (betydelse: 1-5), mɑːn (betydelse: 6)
  1. (ofta vuxen) människa av manligt kön
    Synonymer: karl, tjabo (slang)
    Etymologi: Av fornsvenska man, ackusativ av maþer (”människa, man”), av fornnordiska maðr, av urgermanska *mannaz. Ytterst antingen av protoindoeuropeiska *mánu-, "person", eller *men-, "att tänka".
    Riktiga män behåller sitt skägg och sin övriga kroppsbehåring.
    Sammansättningar: manfolk, manhaftig, mankön, mansdräkt, mansfigur, mansgris, manshat, manshora, manshuvud, manshög, manshöjd, manskör, manslem, manslukerska, mansnamn, mansperson, mansroll, mansyrke
    Besläktade ord: mandom, manlig
  2. äkta make, man i äktenskap
    Det är min mans kostym.
  3. (mest i sammansättningar) person i allmänhet, oavsett kön
    Fraser: bli man för något, gemene man, god man, känna sin man, lite till mans, menige man, på tu man hand, tredje man
    Sammansättningar: brandman, förman, förtroendeman, gärningsman, justeringsman, järnvägsman, landsman, mansålder, medicinman, ombudsman, riksdagsman, spelman, tjänsteman, enmans, tvåmanna, tremanna, fyrmanna, fåmans, mannaminne, mannamån
    Besläktade ord: bemanna, manskap
  4. medlem av exempelvis militär eller polisiär trupp
    Den svenska hären på 10 610 man anföll den cirka 37 000 man starka ryska armén.
    Fraser: framåt mannar
  5. (slang, endast i bestämd form: mannen) tilltalsord till manlig bekant eller vän (med vänskaplig underton)
    Hur är läget, mannen?
  6. (anatomi, hår) längre hår på djurs nacke, skyddshår på djurs nacke
    Etymologi: Av fornnordiska mǫn.
    Användning: Om remsa av längre hår längsgående djurs nacke (t.ex. hos hästdjur), samt om krans av längre hår kring djurs nacke (t.ex. hos lejonhanar.
    Hästens man glänste i solen.
    en benådad stund ... släpper han plötsligt ut en väldig man som faller över pannan och ända ner till kragen.
    Sammansättningar: hästman, hårman, lejonman, manorm

Översättningar

redigera

Pronomen

redigera

man

  1. opersonligt pronomen som avser en ospecificerad tänkt person eller ett större kollektiv (oftast en hel samhällsgemenskap)
    Man får inte äta eller dricka i det här rummet.
    Det man inte vet tar man ingen skada av.
    Man var inte belåtna med valresultatet, och röster för omval höjdes.
    Synonymer: en
  2. vagt om talaren själv i syfte att tona ner självhävdelse
    Man har ju varit med om en del under sitt liv.
    Synonymer: en

Översättningar

redigera

Afrikaans

redigera

Substantiv

redigera

man

  1. man (äkta make)

Engelska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av man  Singular Plural
Nominativ man men
Genitiv man's men's

man

  1. man (människa av manligt kön)
  2. man (slanguttryck)
  3. människa(n)
    One small step for man, but a giant leap for mankind. - (Neil Armstrong)
    Ett litet steg för människan, men ett jättekliv för mänskligheten.
    Sammansättningar: fireman, foreman, milkman, policeman, postman, weatherman
  4. spelpjäs
Böjningar av man  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens man mans man
Preteritum manned
Perfektparticip manned
Presensparticip manning, vard. mannin'

man transitivt

  1. bemanna

Frisiska

redigera

Substantiv

redigera

man u

  1. man (person av manligt kön)
  2. man (make)

Isländska

redigera

Substantiv

redigera

man

  1. böjningsform av muna

Miskito

redigera

Pronomen

redigera

man

  1. du, dig
    Man Miskitu aisisma.
    Du talar miskito.
    Se även: man nani

Nederländska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av man  Singular Plural
maskulinum
Nominativ man mannen

man m

  1. man

Nordsamiska

redigera

man

  1. hur

Occitanska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av man  Singular Plural
Maskulinum man mans

man m

  1. (anatomi) hand

Pronomen

redigera

man

  1. man, opersonligt pronomen som avser en ospecificerad tänkt person eller ett större kollektiv