kall

Se även kall’ och kal.

Svenska

Adjektiv

Böjningar av kall		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	kall	kallare
	Neutrum	kallt
Bestämd singular	Maskulinum	kalle		kallaste
	Alla	kalla
Plural		kalla
		Predikativt
Singular	Utrum	kall	kallare	kallast
	Neutrum	kallt
Plural		kalla
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		kallt

kall

1. med låg temperatur

   Det kan bli tämligen kallt under vinterhalvåret.

   Antonymer: varm

   Sammansättningar: kallbad, kallbrand, kalldusch, kallfront, kallhamra, kallmur, iskall, kallpressa, kallsvett, svinkall

   Fraser: kall som is

2. som ej visar känslor; känslokall

   Antonymer: varm

   Sammansättningar: kallblodig, kallhamrad, kallsinnig, kallsint

3. exakt, jämn, precis, utan felmarginal

   Bruket i Kvarnsveden vid Dalälven där maskinerna valsat tidningspapper sedan år 1900 kallt.

Etymologi: Av fornsvenska kalder, kaller, av fornnordiska kaldr, från urindoeuropeiska *gel- ("kall").

Besläktade ord: kallna

Se även: ljum, ljummen

Översättningar

med låg temperatur

• afrikaans: koud ^(af)
• albanska: ftohtë ^(sq)
• baskiska: hotz
• belarusiska: хало́дны ^(be), зі́мні
• bokmål: kald ^(no)
• bulgariska: студе́н ^(bg)
• danska: kold ^(da)
• engelska: cold ^(en)
• esperanto: malvarma
• estniska: külm ^(et)
• finska: kylmä ^(fi)
• fornnordiska: kaldr
• fornsvenska: kalder
• franska: froid ^(fr)
• frisiska: kâld ^(fy)
• färöiska: kaldur ^(fo)
• grekiska: κρύος ^(el)
• indonesiska: dingin ^(id)
• isländska: kaldur ^(is)
• italienska: freddo ^(it)
• jiddisch: קאַלט (kalt)
• katalanska: fred ^(ca)
• klassisk grekiska: ψυχρός
• koreanska: 춥다 ^(ko) (chupda), 차다 ^(ko) (chada)
• kroatiska: hladan ^(hr), stùden ^(hr)
• latin: algidus, frigidus ^(la)
• lettiska: auksts, salts ^(lv)
• limburgiska: kaad ^(li)
• litauiska: šaltas ^(lt)
• makedonska: ла́ден, сту́ден ^(mk)
• malajiska: sejuk ^(ms)
• maltesiska: kiesaħ
• nederländska: koud ^(nl)
• polska: zimny ^(pl), chłodny ^(pl)
• rumänska: rece ^(ro)
• ryska: холо́дный ^(ru), студёный ^(ru)
• serbiska: хла́дан ^(sr), сту̀ден ^(sr)
• slovakiska: chladný, studený
• slovenska: hladen ^(sl), mrzel ^(sl)
• spanska: frío ^(es)
• svensk romani: brasjano, tjyllano
• swahili: baridi ^(sw)
• tatariska: салкын
• tjeckiska: chladný ^(cs), studený ^(cs)
• turkiska: soğuk ^(tr)
• turkmeniska: sowuk
• tyska: kalt ^(de)
• ukrainska: холо́дний, зи́мний
• ungerska: hideg ^(hu)
• uzbekiska: sovuq ^(uz)
• älvdalska: kold

som ej visar känslor

• bokmål: kald ^(no)
• engelska: cold ^(en)
• finska: kylmä ^(fi)
• katalanska: fred ^(ca)
• nederländska: koud ^(nl), gevoelloos ^(nl), emotieloos ^(nl)
• polska: zimny ^(pl), chłodny ^(pl), oziębły ^(pl), nieczuły ^(pl)
• tyska: kalt ^(de), kühl ^(de)

Substantiv

Böjningar av kall 1	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kall	kallet	kall	kallen
Genitiv	kalls	kallets	kalls	kallens

Böjningar av kall 2	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kall	kalla	kalla	kalla
Genitiv	kalls	kallas	kallas	kallas

kall n

1. livsuppgift, kallelse

   Meronymer: yrke

2. (vardagligt) substantivering av adjektivet kall; en kall öl

   Fyra kalla tack!

kall m

• uttal:        ^comm

1. (orsamål) karl

   Etymologi: Av fornnordiska karl.

   Besläktade ord: keling

Översättningar

livsuppgift

• bokmål: kall ^(no) n
• danska: kald n
• engelska: calling ^(en), vocation ^(en)
• finska: kutsumus
• litauiska: pašaukimas
• nederländska: roeping ^(nl), levenstaak ^(nl)
• polska: powołanie ^(pl) n

Bottniska

Adjektiv

kall

• uttal: kɑ́lː/, /kóːl

1. kall

   Etymologi: Av fornnordiska kaldr.

   Besläktade ord: kell’, keld’

   Sammansättningar: kall-herskneð, kall-keld’

Substantiv

kall m

• uttal: kɑ́lː

1. landis; den is som vid stränderna ligger på botten, alltid högre än annan is på vattnet och på vilken man gärna kör om våren, när isarna börjar bli svaga

   Kǿr pá kallĕnn.

   Kör på landisen.

   Etymologi: Av finska kalla "kall" (jfr finska kallio "bärg, klippa").

   Synonymer: ískall, landkall

Verb

kall

1. böjningsform av kall’

Älvdalska

Substantiv

Böjningar av kall	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kall	kalln	kaller	kallär
Ackusativ	kall	kalln	kalla	kallą
Dativ	kalle	kallem	kallum	kallum

kall m

1. man, karl

   Besläktade ord: kelingg