ni
Svenska
redigeraPronomen
redigeraTabell över pronomen
|
ni (personliga pronomen)
- personligt pronomen som syftar på flera tilltalade i subjektsform; personligt pronomen i andra person plural nominativ
- (ålderdomligt, kan ses som nedsättande) personligt pronomen för en underordnad person
- (formellt, artigt) personligt pronomen som syftar på en tilltalad i subjektsform; formellt personligt pronomen i andra person singular nominativ
- Varianter: Ni (stor initialbokstav), I (ålderdomligt), j (ålderdomligt), J (ålderdomligt)
- Användning: 'Ni' används även stundom som personligt pronomen andra person singular, istället för du, som en artighetsmarkör, då ofta riktat mot personer mot vilka man vill visa tecken på respekt. Detta bruk uppskattas ibland inte av de tilltalade, då bruket av 'ni' ändrats radikalt under de senaste decennierna ; tidigare användes 'ni' som tilltal för att visa avstånd, ofta riktat till personer av lägre social status.
- Varianter: I (ålderdomligt)
- Etymologi: Ordet ni finns belagt i skrift sedan början av 1600-talet.[1] Bildat genom överföring av verbens pluraländelse -en + I, ur såna uttryck som hören I, och i takt med att verbens pluralböjning föll ur bruk i dagligt tal, missuppfattades n:et vara en av pronomenet.[2]
Översättningar
redigeraandra person plural nominativ
- arabiska: أَنْتُم m (antum), أَنْتُنَّ f (antunna), أَنْتُمَا dual (antumā)
- belarusiska: вы (be)
- bokmål: dere (no)
- danska: I (da)
- engelska: you (en)
- estniska: teie (et), te (et)
- finska: te (fi)
- franska: vous (fr)
- frisiska: jimme (fy), jim (fy)
- hebreiska: אַתֶּם (he) m (atem), אַתֶּן (he) f (aten)
- isländska: þið (is)
- italienska: voi (it)
- japanska: 貴方方 (あなたがた, anatagata) (oftast kana), あなたたち (anatatachi), 君達/君たち (きみたち, kimitachi)
- katalanska: vosaltres (ca)
- kroatiska: vi (hr)
- luxemburgiska: dir (lb)
- nynorska: dokker, dokke, de (nn)
- polska: wy (pl)
- portugisiska: vós (pt), vocês (pt)
- ryska: вы (ru)
- spanska: ustedes (es) formellt, artigt, vosotros (es)
- svensk romani: essnos, ersnos
- sydsamiska: dåtnoeh dual
- tjeckiska: vy (cs)
- tyska: ihr (de), Sie (de) formellt, artigt
- ukrainska: ви (uk)
- vepsiska: tö
- älvdalska: ið
(formellt, artigt) andra person singular nominativ
översättningar som behöver granskas mot betydelse
Räkneord
redigerani
- (överkalixmål) nio
Bokmål
redigeraRäkneord
redigerani
- grundtalet nio
Danska
redigeraRäkneord
redigerani
- grundtalet nio
Esperanto
redigeraPronomen
redigerani
- vi
- Ni havas multaj testoj en la lernejo.
- Vi har många prov i skolan.
- Ni havas multaj testoj en la lernejo.
Franska
redigeraKonjunktion
redigerani
- uttal: ni
Kymriska
redigeraPronomen
redigerani
- vi
- Fory 'dyn ni'n cael bwyd gyda'n gilydd.
- Vi ska äta lunch tillsammans i morgon.
- Fory 'dyn ni'n cael bwyd gyda'n gilydd.
Nynorska
redigeraRäkneord
redigerani
- grundtalet nio
Spanska
redigeraKonjunktion
redigerani
- Etymologi: Av latinska nec (”inte”).
- Fraser: ni fu ni fa, ni siquiera
Källor
redigera- ↑ Studier i 1600-talets svenska, Elof Hellquist. Läst 28 sep 2023.
- ↑ Svensk ordbok: "ni"