ni

Se även Ni och NI.

Svenska

Pronomen

Tabell över pronomen Personliga pronomen Nominativ Ackusativ / Dativ Possessiva pronomen Reflexiva pronomen Reflexiva possessiva pronomen Utrum Neutrum Plural Utrum Neutrum Plural 1:a person singular jag mig, mej1 min mitt mina mig, mej1 min mitt mina 2:a person singular du dig, dej1 din ditt dina dig, dej1 din ditt dina 3:e p. sing. maskulinum han honom hans sig, sej1 sin sitt sina 3:e p. sing. femininum hon henne hennes 3:e p. sing. könsneutralt hen3 hen3, henom3, 4 hens3 3:e p. sing. utrum den dess 3:e p. sing. neutrum det dess 1:a person plural vi oss vår, våran1 vårt, vårat1 våra oss vår, våran1 vårt, vårat1 våra 2:a person plural ni, I2 er, eder2 er, eder2, eran1 ert, edert2, erat1 era, edra2 er, eder2 er, eder2, eran1 ert, edert2, erat1 era, edra2 3:e person plural de, dom1 dem, dom1 deras sig, sej1 sin sitt sina Opersonliga pronomen man, en5 en ens sig, sej1 sin sitt sina Not: Vardagligt Högtidligt "Han" och "hon" betydligt vanligare än "hen" "Hen" betydligt vanligare än "henom" Dialektalt; kan vara kontroversiellt vid icke-dialektal användning Denna tabell avser att visa personliga pronomen baserat på en bredare definition, där possessiva och reflexiva pronomen ses som undergrupper till personliga pronomen. Ofta brukar personliga pronomen som jämställd de andra undergrupperna till pronomen begränsas till att endast innehålla de två första kolumnerna samt genitivformerna i tredje kolumnen som inte kongruensböjs (hans, hennes, dess, deras m.fl.). Ofta brukar reflexiva pronomen anses förekomma bara i tredje person, eftersom stavningen råkar sammanfalla med andra kolumnen för första och andra person.

ni (personliga pronomen)

1. personligt pronomen som syftar på flera tilltalade i subjektsform; personligt pronomen i andra person plural nominativ
2. (ålderdomligt, kan ses som nedsättande) personligt pronomen för en underordnad person
3. (formellt, artigt) personligt pronomen som syftar på en tilltalad i subjektsform; formellt personligt pronomen i andra person singular nominativ

   Varianter: Ni (stor initialbokstav), I (ålderdomligt), j (ålderdomligt), J (ålderdomligt)

   Användning: 'Ni' används även stundom som personligt pronomen andra person singular, istället för du, som en artighetsmarkör, då ofta riktat mot personer mot vilka man vill visa tecken på respekt. Detta bruk uppskattas ibland inte av de tilltalade, då bruket av 'ni' ändrats radikalt under de senaste decennierna ; tidigare användes 'ni' som tilltal för att visa avstånd, ofta riktat till personer av lägre social status.

Varianter: I (ålderdomligt)

Översättningar

andra person plural nominativ

• belarusiska: вы ^(be)
• bokmål: dere ^(no)
• danska: I ^(da)
• engelska: you ^(en)
• estniska: teie ^(et), te ^(et)
• finska: te ^(fi)
• franska: vous ^(fr)
• frisiska: jimme ^(fy), jim ^(fy)
• isländska: þið ^(is)
• italienska: voi ^(it)
• japanska: 貴方方 (あなたがた, anatagata) (oftast kana), あなたたち (anatatachi), 君達/君たち (きみたち, kimitachi)
• kroatiska: vi ^(hr)
• luxemburgiska: dir ^(lb)
• nynorska: dokker, dokke, de ⁽ⁿⁿ⁾
• portugisiska: vós ^(pt), vocês ^(pt)
• ryska: вы ^(ru)
• spanska: ustedes ^(es) formellt, artigt, vosotros ^(es)
• svensk romani: essnos, ersnos
• sydsamiska: dåtnoeh dual
• tjeckiska: vy ^(cs)
• tyska: ihr ^(de), Sie ^(de) formellt, artigt
• ukrainska: ви ^(uk)
• vepsiska: tö
• älvdalska: ið

(formellt, artigt) andra person singular nominativ

• bokmål: de ^(no)
• engelska: you ^(en) också i icke-formella sammanhang
• finska: te ^(fi), Te ^(fi)
• franska: vous ^(fr)
• frisiska: jo ^(fy)
• nederländska: u ^(nl)
• persiska: شما ^(fa)
• ryska: вы ^(ru)
• spanska: usted ^(es)
• tjeckiska: vy ^(cs)
• tyska: Sie ^(de)

översättningar som behöver granskas mot betydelse

• bokmål: dokker ^(no)
• danska: De ^(da)
• esperanto: vi ^(eo)
• estniska: teie ^(et), te ^(et)
• italienska: voi ^(it)
• polska: wy ^(pl)

Räkneord

ni

1. (överkalixmål, bondska) nio

Bokmål

Räkneord

ni

1. grundtalet nio

Etymologi: Av fornnordiska níu, av urgermanska *newun, av urindoeuropeiska *h₁néwn̥

Danska

Räkneord

ni

1. grundtalet nio

Etymologi: Av fornnordiska níu, av urgermanska *newun, av urindoeuropeiska *h₁néwn̥

Esperanto

Pronomen

ni

1. vi

   Ni havas multaj testoj en la lernejo.

   Vi har många prov i skolan.

Franska

Konjunktion

ni

• uttal: /ni/

1. varken

   Je ne veux ni manger ni boire.

   Jag vill varken äta eller dricka.

2. eller (i frasen "varken…eller")

   Je ne veux ni manger ni boire.

   Jag vill varken äta eller dricka.

   Etymologi: Av latinska nec, "inte".

   Grammatik: Negationsfyllnaden ni måste användas tillsammans med negationen ne, som placeras före verbet.

Kymriska

Pronomen

ni

1. vi

   Fory 'dyn ni'n cael bwyd gyda'n gilydd.

   Vi ska äta lunch tillsammans i morgon.

Nynorska

Räkneord

ni

1. grundtalet nio

Etymologi: Av fornnordiska níu, av urgermanska *newun, av urindoeuropeiska *h₁néwn̥

Besläktade ord: niande

Urgermanska

Partikel

*ni

• uttal: /ˈni/

1. negerande partikel: icke; inte; ej

   Varianter: *ne (med stress), *un- (sammansittande)

   Etymologi: Av äldre urgermanska *ni, av förgermanska *ne, av urindoeuropeiska *ne

   Användning: Partikeln kom före ord som skulle nekas. Då imperativ av verb kom först i meningar, kunde den ej vara först; i stället ändrades imperativ till subjunktiv, under nekande. I verb med adverbiellt prefix, hamnade partikeln mellan prefix och verbstam

   Fraser: Se under *ne

   Sammansättningar: *nehʷ

   Besläktade ord: *nǣ

   Antonymer: *jā

   Jämför: Samma som urbaltiska *ne, urindoiranska *ná, uritaliska *ne, urkeltiska *ne, urslaviska *ne

Omvandlingar

• Urnordgermanska: ᚾᛁ (ni)
• Urvästgermanska: *ni
  • Fornfrisiska: ni
  • Fornhögtyska: ni
  • Fornsaxiska: ni
• Uröstgermanska: *ni
  • Gotiska: 𐌽𐌹 (ni)