mankön

Svenska

Substantiv

Böjningar av mankön	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mankön	mankönet	mankön	mankönen
Genitiv	manköns	mankönets	manköns	mankönens

mankön

1. manligt kön, egenskapen att vara hane

   Synonymer: hankön

   Antonymer: kvinnokön, honkön

Översättningar

Översättningar

• finska: miessukupuoli ^(fi)
• polska: płeć męska

Se även

• mansperson