Välkommen till Bybrunnen!
Detta är samlingsplatsen för diskussioner som rör Wiktionary-projektet. Känn dig välkommen att delta!

Skapa ett nytt stycke för ditt meddelande.

Gå till Fikarummet om du vill diskutera något som har med språk att göra, eller till Teknikvinden om det är strikt tekniskt (mallarnas eller webbsajtens själva funktion).

När bybrunnen börjar bli orimligt stor kan en del äldre diskussioner arkiveras, men töm aldrig den här sidan helt.
Arkiverade diskussioner:

Filing cabinet icon.svg

Feedback on movement namesRedigera

Hallå. Apologies if you are not reading this message in your native language. Hjälp till att översätta till ditt språk if necessary. Tack!

There are a lot of conversations happening about the future of our movement names. We hope that you are part of these discussions and that your community is represented.

Since 16 June, the Foundation Brand Team has been running a survey in 7 languages about 3 naming options. There are also community members sharing concerns about renaming in a Community Open Letter.

Our goal in this call for feedback is to hear from across the community, so we encourage you to participate in the survey, the open letter, or both. The survey will go through 7 July in all timezones. Input from the survey and discussions will be analyzed and published on Meta-Wiki.

Thanks for thinking about the future of the movement, --The Brand Project team, 2 juli 2020 kl. 21.39 (CEST)

Note: The survey is conducted via a third-party service, which may subject it to additional terms. For more information on privacy and data-handling, see the survey privacy statement.

Announcing a new wiki project! Welcome, Abstract WikipediaRedigera

Sent by m:User:Elitre (WMF) 9 juli 2020 kl. 22.13 (CEST) - m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia/July 2020 announcement

English translations of utom and avRedigera

Does utom 10 A mean below 10 amps?

Does av 10 A mean 10 amps and more? --Espoo (diskussion) 18 juli 2020 kl. 11.06 (CEST)

I don't understand, could you elaborate? --Sabelöga (diskussion) 18 juli 2020 kl. 14.06 (CEST)
Instruktionsbok för multimeter
10A ingång
Anslut kontaktdonet för den röda/positiva testkabeln för mätning av 10 A.
V Ω mA ingång
...för alla mätningar av spänning, motstånd och ström (utom 10A). --Espoo (diskussion) 20 juli 2020 kl. 17.16 (CEST)
No, in that sentence "av 10 A" means "of 10 A" as in "measurement of 10 A"
and "(utom 10A)" means "(besides 10A)". --Sabelöga (diskussion) 20 juli 2020 kl. 18.21 (CEST)
Thanks --Espoo (diskussion) 20 juli 2020 kl. 19.30 (CEST)
You are welcome --Sabelöga (diskussion) 20 juli 2020 kl. 23.45 (CEST)

JubileumRedigera

Här om dagen skrevs vårt 750.000:e böjningsuppslag, ordet solstol, trekvarts väg till miljonen. Det har tagit 14 månader att skriva de senaste 50.000. Om 2-3 veckor skrivs vårt 80.000:e svenska huvuduppslag. Tillsammans kan väl de båda milstolparna vara värda ett pressmeddelande, kanske. Egentligen har ju inget nytt skett, svenska Wiktionary fortsätter att växa i samma långsamma takt som förr. Finns det något mer som borde framhållas i ett pressmeddelande? --LA2 (diskussion) 3 augusti 2020 kl. 00.10 (CEST)

Kanske, kanske inte, men alla jubileer är ju skojiga :) --Sabelöga (diskussion) 3 augusti 2020 kl. 14.27 (CEST)

Technical Wishes: FileExporter and FileImporter become default features on all WikisRedigera

Max Klemm (WMDE) 6 augusti 2020 kl. 11.14 (CEST)

Svenska når 80 000 huvuduppslag!Redigera

Ikväll, den 15 augusti 2020 kl. 20.20‎ lyckades jag skapa det åttitusende huvuduppslaget på svenska: förkortningen välb.. Fram med skumpan, @LA2 @Sabelöga!   // Svenji (diskussion) 15 augusti 2020 kl. 20.23 (CEST)

Grattis! Men lite svårt att göra en pressrelease av, kanske. De senaste 10.000 orden har tagit ganska preis tre år att skapa. De 10.000 dessförinnan tillkom under två år. Vi har tappat fart. --LA2 (diskussion) 17 augusti 2020 kl. 03.16 (CEST)
Skoj, korkar upp segercidern imorrn då alltså :D Lite oroväckande att farten håller på att tappa men det är bara att komma igen då! --Sabelöga (diskussion) 18 augusti 2020 kl. 02.37 (CEST)

Important: maintenance operation on September 1stRedigera

Trizek (WMF) (talk) 26 augusti 2020 kl. 15.49 (CEST)

Förråd av engelsk-svenska exempelmeningarRedigera

Mitt experiment från ryska Wiktionary tar jag nu vidare till engelska, genom att skapa en:Appendix:Swedish corpus, en samling av exempelmeningar som man kan söka i och direkt kopiera till lämpliga artiklar. De är bra meningar, eftersom de kommer direkt ur litteraturen. Samlingen är ordnad med svenska först och engelska sedan, lämpligt för svenska ord i engelska Wiktionary. Genom att flytta om ordningen och ersätta mallanropet med vår uppmärkning, går samma meningspar även att använda för engelska uppslagsord i svenska Wiktionary. Välkomna att undersöka, bidra, utnyttja, inspireras. --LA2 (diskussion) 27 augusti 2020 kl. 21.22 (CEST)

Invitation to participate in the conversationRedigera

English translation requestsRedigera

Hello. I am learning Swedish. Where can I request English translations to be added to specific pages? I found Wiktionary:Projekt/Önskelistor/Svenska but it seems appropriate for pages that do not exist at all. Thank you --62.98.99.190 11 september 2020 kl. 18.36 (CEST)

Hi 62.98.99.190. Maybe English Wiktionary have a functionality like this already, but Swedish Wiktionary currently doesn't. I guess it could be added but since we are very few active here I doubt this function would get much attention. If someone thinks elsewise, and is ready to put some work to introduce this functionality, I don't think anyone would mind. ~ Dodde (diskussion) 13 september 2020 kl. 02.34 (CEST)
The page Wiktionary:Welcome explains how Swedish learners can contribute in various ways. Adding requests is not one of them. --LA2 (diskussion) 13 november 2020 kl. 18.51 (CET)

Wiktionary sitelinks dashboard: URL updateRedigera

Hello all, and sorry for writing in English. Feel free to translate this message below.

The Wiktionary Cognate Dashboard presents interesting data about the extension powering your sitelinks. I just wanted to let you know that the URL of this tool changed: it is now accessible at https://wiktionary-analytics.wmcloud.org/Wiktionary_CognateDashboard/ . The former URLs, https://wmdeanalytics.wmflabs.org/Wiktionary_CognateDashboard/ and https://wdcm.wmflabs.org/Wiktionary_CognateDashboard/ , will be disabled on September 25th. Don't forget to update your documentation pages accordingly.

If you have questions about the tool or the URL switch, feel free to ping me. Cheers, Lea Lacroix (WMDE) 14 september 2020 kl. 13.46 (CEST)

Wiki of functions naming contestRedigera

29 september 2020 kl. 23.16 (CEST)

ExempelRedigera

Se Wiktionary:Stilguide:

> Här kan fullständiga meningar med ordet i någon böjningsform skrivas

https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=biljakt&oldid=prev&diff=3435168

> är en tidningsrubrik som låter autentisk

@Andreas Rejbrand: Jag tror att stilguiden bör uppdateras. Att tillåta rubriker låter i sig själv rimligt. Frågan är ifall det ska uppmärksammas på något sätt att ett exempel är en rubrik snarare än en mening. Annars blir det risk för onödiga redigeringskrig. Taylor 49 (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 07.56 (CEST)

Jag håller (uppenbarligen!) med om att tidningsrubriker (och liknande) bör tillåtas. Anledningen är att språket i sådana rubriker är annorlunda än i löpande text: en del ord, ordformer och konstruktioner förekommer betydligt oftare i sådana, har jag insett den senaste tiden. Personligen tycker jag det framgår ganska tydligt i just det här exemplet, "Biljakt slutade på åker", att det rör sig om en rubrik, och det bara delvis eftersom punkten saknas. I löpande text eller tal hade man snarare skrivit eller sagt "Biljakten slutade på åkern." eller "En biljakt slutade på en åker." --Andreas Rejbrand (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 17.30 (CEST)
@Taylor 49, @Andreas Rejbrand: Hmm, jag tycker att stilguiden är bra. Just eftersom rubriker har egna regler för hur språket används tycker jag att dom är olämpliga som exempel. Genom att använda fullständiga meningar ger man mer information om hur ordet används, eftersom normala grammatiska regler gäller där.
I det här fallet tycker jag att det mest naturliga skulle vara "Biljakten slutade på en åker." Skalman (diskussion) 4 oktober 2020 kl. 20.54 (CEST)
Jag har nu gjort ändringen, eftersom ingen av er protesterar   Skalman (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 16.51 (CEST)
Jag är indifferent angående möjliga nyhetsrubriker, men emot övriga tänkbara rubriker ("Rea på uppeldningsbart knark"). Ifall någon vill ha nyhetsrubriker, börja genom att göra ett förslag här, sedan uppdatera stilguiden, och sedan börja lägga till sådana exempel. Taylor 49 (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 16.55 (CEST)
Jag skulle i den mån det är möjligt leta efter andra exempel, av den anledning Skalman nämnde. Om ett ord så gott som enbart figurerar på löpsedlar och i rubriker, bör ett sådant citat kunna användas, men en notering om detta borde då också ingå med mallen {{användning}}. Jag ser att syftet med citaten ska vara hjälpande för läsaren, samt att kunna reflektera det språkliga sammanhang (och i vilket tidsspann) ordet dyker upp i. Svenji (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 17.04 (CEST) 

Call for feedback about Wikimedia Foundation Bylaws changes and Board candidate rubricRedigera

Hallå. Apologies if you are not reading this message in your native language. Hjälp till att översätta till ditt språk.

Today the Wikimedia Foundation Board of Trustees starts two calls for feedback. One is about changes to the Bylaws mainly to increase the Board size from 10 to 16 members. The other one is about a trustee candidate rubric to introduce new, more effective ways to evaluate new Board candidates. The Board welcomes your comments through 26 October. For more details, check the full announcement.

Tack! Qgil-WMF (talk) 7 oktober 2020 kl. 19.11 (CEST)

Lägg till betydelserRedigera

Vi har ju en automatiskt inlagd länk "Lägg till översättningar...", men borde vi inte också ha "Lägg till betydelser..." för artiklar som rant eller cell där man kan vilja lägga till fler betydelser på andra språk som också använder detta ord? Eftersom sidan redan finns, får man ju inte fram formuläret som hjälper till att skapa nya uppslag. --LA2 (diskussion) 21 oktober 2020 kl. 13.08 (CEST)

Överlag: bra idé.
Jag är lite orolig för att det blir "för lätt" att lägga till nya betydelser. Det kanske är nåt som bara borde vara aktiverat för inloggade användare?
Jag gillar alltså idén, men kommer inte själv ha mkt tid/energi att implementera det. Däremot hjälper jag gärna till att granska någon annans implementation, och sedan lägga in den på sv-wikt. Skalman (diskussion) 21 oktober 2020 kl. 14.36 (CEST)
Ja, en tillvalsmöjlighet för redan inloggade, det vore fullt tillräckligt. --LA2 (diskussion) 13 november 2020 kl. 18.49 (CET)

Important: maintenance operation on October 27Redigera

-- Trizek (WMF) (talk) 21 oktober 2020 kl. 19.12 (CEST)

Important: maintenance operation on October 27Redigera

-- Trizek (WMF) (talk) 22 oktober 2020 kl. 13.51 (CEST)

Wiki of functions naming contest - Round 2Redigera

5 november 2020 kl. 23.11 (CET)

FornsvenskaRedigera

Nytt i Projekt Runeberg är Söderwalls Ordbok öfver svenska medeltids-språket (1884-1973). Där kan man alltså slå upp svenska ord som är äldre än 1523, då SAOB börjar. --LA2 (diskussion) 20 november 2020 kl. 11.10 (CET)

Kul! Tack för information, @LA2! Svenji (diskussion) 12 december 2020 kl. 10.24 (CET)
Det verkar som att det är något strul med mallen. Det exempel som erbjuds är {{källa-oösms|0035|meneþer|2020-12-17}}, men det länkar (felaktigt) till [1] istället för [2]. Det borde inte vara så svårt att fixa? Gabbe (diskussion) 17 december 2020 kl. 15.22 (CET)
Jag fixade felet och rättade till de 13 sidor som åberopade mallen. Gabbe (diskussion) 18 december 2020 kl. 08.26 (CET)

Community Wishlist Survey 2021Redigera

SGrabarczuk (WMF)

20 november 2020 kl. 19.15 (CET)

Global bot policy proposal: invitation to a Meta discussionRedigera

Wikidata descriptions changes to be included more often in Recent Changes and WatchlistRedigera

Rutor för översättningarRedigera

Hej, om jag inte missminner mig så blev det förut en gul ruta runt varje grupp med översättningar. Nu flyter de in i varandra, se: https://sv.m.wiktionary.org/wiki/barnsjukdomdMoberg 30 november 2020 kl. 23.24 (CET)

Det där är ju en länk till mobilversionen (sv.m.wiktionary). Om du bara tar bort ".m" så ser det väl ut som vanligt? Huruvida det har varit gula rutor i mobilversionen, vet jag inte. Jag skyr den som pesten. --LA2 (diskussion) 1 december 2020 kl. 06.03 (CET)
@Moberg, det stämmer nog att det varit gula rutor på mobilversionen. Jag ska undersöka hur vi kan tydliggöra översättningarna i mobilversionen (med eller utan gula rutor). Jag ämnar fixa det inom ett par veckor, om ingen annan hunnit före. Skalman (diskussion) 8 december 2020 kl. 23.48 (CET)
Jag besöker ofta sidan med mobil och det är nog många andra som surfar så också. Inte bra att det är så otydligt, jättebra om du fixar det @Skalman! :) –dMoberg 10 januari 2021 kl. 00.15 (CET)
@Moberg, tack för påminnelsen. Jag har fixat det nu, med samma stil som vi har i desktopläget. Skalman (diskussion) 10 januari 2021 kl. 17.34 (CET)

Tack! –dMoberg 14 januari 2021 kl. 22.23 (CET)

Svinstia med ordspråk ("Lika barn lek?? bäst.")Redigera

Vi har ju en vettig regel (Wiktionary:Stilguide "Ordspråk som är fullständiga meningar skall inledas med stor bokstav och avslutas med punkt"), men på EN wiktionary funkar den inte! De skriver ordspråk med gemen i början och utan punkt (definitioner skriver de däremot med versal och med punkt, att göra alltid tvärtom är ju bäst ?!). Finns det någon gångbar lösning för interwiki-länkning? Att alla övriga ska bry sig medan EN wiktionary vidhåller sin märkliga stil är längt ifrån optimalt. Taylor 49 (diskussion) 3 december 2020 kl. 09.27 (CET)

Vad menar du, dom andra interwikilänkarna från det engelska exemplet du angav skriver ju på samma sätt som på engelska. Där är det ju vi om något som avviker? Dessutom vill jag bestrida huruvida den regeln är särskilt vettig. Om vi inte stavar ordspråk med stor bokstav mitt i meningar (vilket vi inte gör) varför skulle vi då stava dom med stor bokstav bara för att dom KAN inleda en mening? Alla ord kan (teoretiskt sett) inleda en mening, inte skriver vi dom som versal begynnelsebokstav för det? --Sabelöga (diskussion) 4 december 2020 kl. 15.33 (CET)
Nu ser jag att de gör så även med vardagliga menigar: [3], även med frågor. Visst finns det fördelar med det engelska systemet. Men kanske borde en då kunna gå även vidare och ta bort även övrig interpunktion "when in Rome, do as the Romans do" -> "when in Rome do as the Romans do" för att undvika ösäkerhet eller bråk kring alternativ interpunktion med "-" eller ";" eller ingenting, åtminstone i några andra ordspråk ifall här kommat är helt klart? Taylor 49 (diskussion) 4 december 2020 kl. 19.57 (CET)

2020 Coolest Tool Award Ceremony on December 11thRedigera

AnvändingsexempelRedigera

Var hittar jag mallen för användningsexempel/språkprov? Allahverdi Verdizade (diskussion) 10 december 2020 kl. 10.40 (CET)

Menar du för citat? Det finns en mall för {{användning}} och en för {{citat}}. Svenji (diskussion) 10 december 2020 kl. 10.53 (CET)
Alla listor hittar du här: WT:Mallar/för listor och brödtext. Svenji (diskussion) 10 december 2020 kl. 10.55 (CET)
Inte citat utan för enkla exempelmeningar och kollokationer. Allahverdi Verdizade (diskussion) 10 december 2020 kl. 10.56 (CET)
Vi brukar använda oss av {{konstr}}. Se hur den används i t.ex. ordning. Svenji (diskussion) 10 december 2020 kl. 11.05 (CET)
För exempelmeningar med? Allahverdi Verdizade (diskussion) 10 december 2020 kl. 11.11 (CET)
@Allahverdi Verdizade: Nej, inte exempelmeningar. Om du vill lägga till en exempelmening (som du själv hittat på), görs det enklast såhär:
#:''Emma loved her '''new''' car.''
#::''Emma älskade sin '''nya''' bil.''
Lägg märke till att exempelordet alltid ska skrivas med fetstil, medan den svenska översättningen under inte görs med fetstil. Översättningsraden ska börja ett steg längre in än originalspråket, alltså med en fyrkant och två kolon. Svenji (diskussion) 10 december 2020 kl. 11.17 (CET) 
Om det inte finnas någon mall för exempelmeningar, och följaktligen ingen kategorisering, hur ska man kunna överblicka vilka uppslag som redan har dem resp. saknar ännu? Allahverdi Verdizade (diskussion) 10 december 2020 kl. 11.29 (CET)
Det finns inget enkelt sätt att "överblicka". Ingen mall för enkla exempelmeningar. Och även den svenska översättningen görs med fetstil (jag har delvis rättat Svenjis svar). Se Wiktionary:Stilguide. Taylor 49 (diskussion) 10 december 2020 kl. 14.18 (CET)
Jag har ett förslag: anpassa mallarna Mall:ux och Mall:uxi från en.wikt till sv.wikt. Är det tekniskt möjligt? Allahverdi Verdizade (diskussion) 10 december 2020 kl. 14.45 (CET)
Möjligt är det säkert. Frågorna är ifall det är eftersträvansvärt, och ifall JA, vem som verkställer arbetet. Ifall du vill ha "ux" och "uxi" kan du gå till Wiktionary:Teknikvinden och begära dem, och leverera en motivering vad den stora fördelen men ändringen ska vara. Till dess se ovan, det funkar ju utan mallar. Ifall det blir konsensus att införa "ux" och "uxi" då måste boten gå igenom alla uppslag och ändra dem. Vi ska inte ha en blandning av flera system. Taylor 49 (diskussion) 10 december 2020 kl. 15.06 (CET)
Det stämmer inte att man måste ändra alla befintliga uppslag. På läsarsidan syns ingen skillnad. Den enda skillnaden blir automatisk kategorisering som gör det lättare att se vilka uppslag som ännu inte har användarexemdpel. På en.wikt har man fortfarande kvar alla gamla exempel "hårdristade" utan mall. Allahverdi Verdizade (diskussion) 10 december 2020 kl. 15.10 (CET)
Vi har redan haft det: Wiktionary:Teknikvinden#En_stilla_undran. En blandning av flera system för en uppgift är inte bra. Och en.wikt är kanske störst men inte nödvändigtvis bäst. Varför börjar de definitioner (oftast, men inte alltid?!) med versal!? Utsaga "en.wikt gör så" är inte en tillräcklig motivering. Förslag är tillåtna och kan diskuteras, men det är osannolikt att någonting kommer att "rivas upp" snart. Taylor 49 (diskussion) 10 december 2020 kl. 15.18 (CET)
Nu har jag i och för sig inte föreslagit att riva upp någonting utan att skriva ett mycket enkelt stycke kod för att lägga till en mall i den redan ansenliga listan på mallar. Om man vill diskutera för och nackdelar med engelska resp. svenska wiktionary kanske man kan skapa en egen tråd. Allahverdi Verdizade (diskussion) 10 december 2020 kl. 15.25 (CET)

Undersökning: Gemenskapens önskelista för 2021Redigera

SGrabarczuk (WMF)

11 december 2020 kl. 16.55 (CET)

Omärkta citat från gamla litterära verkRedigera

Hej!

Jag har den senaste tiden noterat att det skapats en del artiklar som, i form av exempelmeningar, innehåller text som kommer från äldre böcker, t.ex. svenska översättningar av William Shakespeare eller Iwan T. Aminoffs bok S:t Petersburg. Dessa exempelmeningar har inte markerats på något sätt, d.v.s. det ser precis ut som om Wiktionary-skribenten själv författat dem.

Även om det är lagligt att göra så, så tycker jag själv att det känns mycket ohederligt. Att alltid ange källa är en grundsten inom den akademiska etiken.

Vad tycker gemenskapen om detta?

--Andreas Rejbrand (diskussion) 15 december 2020 kl. 19.05 (CET)

Jag tycker att citat ska markeras med {{citat}}. Från stilguiden:
Om exemplet inte är konstruerat utan ett i verkliga livet upphittat (publicerat!) citat, så ska mallen {{citat}} användas
För mig handlar det snarare om tydlighet än heder. Skalman (diskussion) 15 december 2020 kl. 23.51 (CET)
Tack för ditt svar. Ja, när jag nämnde den akademiska etiken avsåg jag en väldigt bred tolkning: det finns flera starka skäl till att alltid ange källa, även om det inte är juridiskt tvingande: man vill ge "credit" till rätt person, man vill ge läsaren möjlighet att tolka och värdera budskapet (det spelar roll vem som skrivit/sagt det och i vilket sammanhang), man vill upplysa om tid och plats där språkbruket användes, man vill ge läsaren möjlighet att hitta ursprungsmaterialet och forska vidare i det, man vill ge läsaren en så rättvis bild av en viss tidsepok som möjligt o.s.v.
För mig är det så självklart att man alltid, utan undantag, anger källa, att jag ibland glömmer att också förklara varför det är så viktigt.
Vad kan (bör) vi göra när användare lägger till citat som exempelmeningar utan att markera dem, som om de vore skribentens egen text? --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 december 2020 kl. 00.32 (CET)
Märka upp citaten och påpeka för den som lagt in dom är väl rimligt. Skalman (diskussion) 17 december 2020 kl. 12.56 (CET)
Jag tycker att alla citat bör använda citat-mall, och i de fall det inte rör sig om ett citat, så bör det vara tydligt att det rör sig om en enkel exempelmening, som ska underlätta förståelsen för ordet och de sammanhang det brukas. Svenji (diskussion) 17 december 2020 kl. 15.35 (CET)
När det citat på språk andra än svenska, så är det sällan vi skribenter har en svensk "officiell" översättning till hands. Där har jag ibland varit lite osäker på hur jag ska göra för att förtydliga att det är en egen översättning. Hur gör ni andra? Svenji (diskussion) 17 december 2020 kl. 15.35 (CET)
Jag tycker nog att det kan vara okej att översätta själv. Om det är en extern översättare, så kan man ange övers=-parametern. Skalman (diskussion) 17 december 2020 kl. 20.41 (CET)
Det verkar som om min ursprungliga uppfattning om att citat alltid skall märkas som sådana stämmer hyfsat överens med gemenskapens konsensus, vilket är bra. Det som fick mig att ta upp ämnet från början var att en användare skapade en artikel med ett omärkt citat, vilket jag ifrågasatte på användarens diskussionssida utan att få något svar, varefter samma användare (några dagar senare) gjorde om samma sak i ännu en artikel. --Andreas Rejbrand (diskussion) 17 december 2020 kl. 23.24 (CET)

Hur kan det vara självklart att alltid ange källa till "citat" (lånade exempelmeningar), när vi aldrig anger SAOL och SAOB som källa till själva orddefinitionerna? Visst, det är riktiga meningar jag lägger in, hämtade ur webbsidor (ibland dagstidningar, ibland bloggar) eller gamla böcker. Men jag vänder ofta ordföljden från bisats till huvudsats. Jag moderniserar alltid gammalstafningen. Att då påstå att exempelmeningen är ett "citat" blir en grov överdrift. Och det är ju inte direkt Shakespeare eller Viktor Rydberg jag "citerar", utan ofta vilka dussinförfattare som helst. Att kalla det "citat" är att upphöja skribenterna på ett otillbörligt sätt. --LA2 (diskussion) 18 december 2020 kl. 18.31 (CET)

Tack för ditt svar.
En av de exempelmeningar jag reagerade på är denna:
en sådan hundsfott och narr, som någonsin med sina svarta skor trampat på vår Herres landbacke, efter mitt samvete
Detta är ordagrant taget ur följande Shakespeare-text (enligt runeberg.org [4]):
en sådan hundsfott och narr, som någonsin med sina svarta skor trampat på vår Herres landbacke, efter mitt samvete
En annan är följande:
På Marsfältet har man sedan 1818 hållit de stora trupprevyerna, vilka i Petersburg med dess många, guldsmidda uniformer alltid varit ett praktfullt skådespel.
Detta är i princip ordagrant taget från Ivan T. Aminoffs S:t Petersburg:
På Marsfältet har man sedan 1818 hållit de stora trupprevyerna, hvilka i Petersburg med dess många, guldsmidda uniformer alltid varit ett praktfullt skådespel.
Enda skillnaden är hvilka > vilka. Min spontana reaktion är att det här är "plagiering". Om jag t.ex. var lärare och hittade den typen av kopiering i en students uppsats skulle jag bli otroligt upprörd. Just inom utbildningsväsendet är också plagiering ett stort problem, varför det är extra viktigt att vi som är lite äldre föregår med gott exempel.
Angående definitioner från SAOL och SAOB. Jag blir väldigt upprörd när jag hittar ordagranna definitioner från dessa verk i wikin, även om det bara rör sig om sju ord.
Man får givetvis använda dessa verk vid bakgrundsresearch, men man formulerar alltid sin egen text i egna ord, och man använder inte bara en källa. När jag skapar ett nytt uppslagsord, som t.ex. människoliv så tittar jag i SAOL och SO och ägnar kanske en kvart--en halvtimme med att söka igenom Google och Korp efter exempel för att få en så bra uppfattning om exakt hur ordet används i praktiken som bara möjligt. Sedan skriver jag artikeln helt i egna ord med min samlade kunskap. Eventuella exempelmeningar (som jag nästan alltid har med om jag inte har med citat) försöker jag använda till att ge typexempel på bruk och vanliga konstruktioner, gärna med en statistisk sammansättning som matchar det jag ser i Google och Korp.
Ofta använder jag citat från t.ex. tidningar i stället för egna exempelmeningar. Alltid anger jag då källan, även om det är en "dussinjournalist" på SvD. Dels skulle det kännas otroligt ohederligt (lögnaktigt) av mig att ta med citatet utan källa, dels ger källan information om tid och plats och sammanhang. --Andreas Rejbrand (diskussion) 18 december 2020 kl. 19.45 (CET)
Jag håller för det mesta med Andreas här. Vill tillägga att kontexten är väldigt viktig, för utan den blir man mkt fundersam över ett exempel som detta:
en sådan hundsfott och narr, som någonsin med sina svarta skor trampat på vår Herres landbacke, efter mitt samvete
Det som går genom mitt huvud när jag läser detta är "vad betyder hundsfott?", "är 'vår Herres landbacke' ett vanligt uttryck?", "är det här ett gammalt ord som inte längre används, eftersom exemplet använder så gammaldags/högtidligt språk?"
Exempel bör (tycker jag) vara belysande, och då bör det vara så kort och "vanligt" som möjligt. Citat har ett lite bredare syfte, och där är det därför bra om citaten kan komma från olika tidsperioder/sammanhang. Med angivna årtal blir det tydligare. Skalman (diskussion) 18 december 2020 kl. 23.07 (CET)

Trupprevy är ett ord som oftast förekommer i singular, några skulle säkert påstå att det enbart förekommer i singular, men denna exempelmening är en av de få där ordet faktiskt används i plural. Ja, det kanske är ett citat. Shakespeare likaså, men det är ju inte Shakespeare själv jag citerar utan hans svenska översättare, som här ger exempel på "landbacke" i obestämd form, medan det finns andra ordböcker som påstår att ordet bara kan finnas i bestämd form. Här består ju bestämningen i förledet "vår Herres" och inte i böjningen av ordet "landbacke". Dessa meningar är ovanliga och kanske unika nog att kallas citat, och de visar på respektive ords användning i ovanliga böjningsformer. Men detta är två ganska udda fall och jag har kopierat alldagliga exempelmeningar i många hundratal, vilka samtliga borde hanteras som "citat" enligt den här inläggstråden. Betänken eder! Detta leder inte till något gott. --LA2 (diskussion) 19 december 2020 kl. 11.54 (CET)

"[...] och jag har kopierat alldagliga exempelmeningar i många hundratal [...]" Det här skrämmer mig lite. Jag ser framför mig Janne Josefsson och en stor skandal. Eller, troligare: ett dåligt rykte för Wiktionary (plagiatsamlingen). --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 december 2020 kl. 12.15 (CET)
Förresten: dessa "alldagliga exempelmeningar": är det sådana där upphovsrätten gått ut? Annars är det ju olagligt också. --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 december 2020 kl. 12.24 (CET)
Nej, det är inte olagligt att låna exempelmeningar. Vi har många tagna ur dagstidningar, ur bloggar, ur Wikipedia utan att ange rätt cc-licens. Och detta är inte något upphovsrättsligt problem och har aldrig varit. Men de ålderdomliga meningarna ur Projekt Runeberg är dessutom nästan alltid tagna ur upphovsrättsfria texter. --LA2 (diskussion) 20 december 2020 kl. 23.25 (CET)
Det är tydligt att det finns två olika synsätt här, men om jag ska försöka midhla lite här... Upphovsrättsfri text eller inte, så är det ju att undanhålla information från läsarna, om man använder sig av en (modifierad) källa utan att uppge den. Att smak skiljer sig åt är inget nytt, dock är tydligt att det råder konsensus att källanvisning för citat är att föredra. Vi kanske inte behöver lägga aktivt arbete på att göra om alla befintliga artiklar med hämtade citat som saknar källangivelser - åtminstone är detta inget jag skulle lägga fri tid på - men det är väl rimligt för oss alla att det är bättre att bygga ordboken framåt på ett gemensamt sätt, än att leka dragkamp i tystnad? Ju mindre "spret", desto bättre, så brukar det alltid låta här, och jag tycker väl själv att det passar även till detta. Svenji (diskussion) 21 december 2020 kl. 07.07 (CET)

Det är sant att det är tillåtet att citera ur upphovsrättsskyddade verk, enligt Upphovsrättslagen, 22 §: "Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet." Notera just orden "god sed". Vad som är "god sed" varierar förstås från sammanhang till sammanhang, men en rimlig tumregel är att alltid ange källa. Att ange källa handlar inte om att "upphöja skribenterna", utan om att följa god sed. Lagen ger inte en person ett sämre upphovsrättsligt skydd bara för att de är en "dussinförfattare". Om någon här hittat på exempelmeningen helt själv, då är det förstås inte något citat, och källa behöver därför inte anges. Men jag menar att så fort det är klipp-och-klistrat någonstans ifrån (eventuellt med smärre ändringar), så bör källa anges även om det är en "banal" mening. Gabbe (diskussion) 21 december 2020 kl. 08.44 (CET)

Nej, Gabbe, det är ordet "citera" du ska fokusera på här. Att låna en mening är inte att "citera". Det som avses i det här stycket av lagen är citat av ett textstycke, inte ett enskilt ord, inte en ordföljd, inte en enskild sats. Strindberg kan utbrista "Det är frågan!" utan att detta är ett "citat" av Shakespeare. --LA2 (diskussion) 21 december 2020 kl. 10.04 (CET)
Jag håller inte med. Om du klipp-och-klistrar en enskild sats från ett verk har du citerat det verket. Åtminstone är det så ordet "citera" används i juridiska sammanhang (se förarbetena till upphovsrättslagen, del 1, sidan 118). Det behöver inte ens vara en hel sats. Det kan räcka med delar av en sats. Se, till exempel, NJA 1996 s. 712. Där var ordföljden "man känner sig som en ödla" tillräckligt lång för att det ska vara frågan om ett citat. Som sagt, det är inte förbjudet att citera. Men att återge delar av ett verk är att citera det. Strindberg-exemplet tycks mig som ett solklart fall av ett "citat" från Shakespeare. Det gör inte återgivningen förbjuden. I just det fallet hade det varit jättemärkligt att ange källan. Men det är fortfarande ett citat. Gabbe (diskussion) 21 december 2020 kl. 10.41 (CET)
Har någon gren (något språk, svenska eller annat) av Wiktionary någonsin haft ett juridiskt problem på grund av detta? --LA2 (diskussion) 21 december 2020 kl. 19.34 (CET)

Nu har jag märkt upp artikeln landbacke med {{citat}}. Blev det bra? Är det så vi bör göra i fortsättningen? God jul, allihopa! --LA2 (diskussion) 23 december 2020 kl. 09.46 (CET)

Personligen tycker jag det ser alldeles föredömligt ut. Bra jobbat! Gabbe (diskussion) 23 december 2020 kl. 10.14 (CET)

Substantiverade adjektivRedigera

Vad är rutinen för de adjektiv som nästan uteslutande används substantiverat? Exempelvis "avliden". Ska genitivformerna av substantivet (som "avlidnes" och "avlidnas") skapas som omdirigeringar till adjektivet, eller...? Gabbe (diskussion) 23 december 2020 kl. 10.17 (CET)

Jag tycker nog att avlidnes och avlidnas skall existera som böjningsuppslag, eftersom vi ju som princip alltid har med alla böjningsformer av alla ord. Eftersom det rör sig om böjningsuppslag så måste de hänvisa (eventuellt med automatisk omdirigering efter fem sekunder) till en grundformsartikel. Denna artikel är förstås avliden. Den återstående frågan är om böjningsformerna skall markeras som böjningsformer av adjektivet och peka på adjektivets grunddefinition, eller om den substantiverade formen skall få ett eget uppslag däremellan.
Vår nuvarande princip är att låta den substantiverade formen få ett eget uppslag. Se anställd för ett typexempel och kategorin Kategori:Svenska/Substantiverade_adjektiv för fler exempel. Notera i synnerhet prostituerad, som till och med har en böjningsmall för substantivet (även om den känns tveksam). En ensam sådan mall skulle inte fungera för avliden eftersom vi måste ha med både avlidna och avlidne (maskulinum).
Ytterligare en variant är utstött, där substantiveringen anges som en egen definition under adjektivrubrik (olämpligt).
Vi behöver helt klart diskutera frågan! --Andreas Rejbrand (diskussion) 23 december 2020 kl. 12.51 (CET)
Har vi väl redan gjort ett fåtal gånger (till exempel: Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv22#Adjektivens_genitivformer). Taylor 49 (diskussion) 25 december 2020 kl. 04.58 (CET)

Svenska pluralformer i engelska WiktionaryRedigera

Sedan början av november har engelska Wiktionary i sina böjningstabeller för svenska verb, t.ex. en:gå#Swedish, tagit med pluralformer som gingo och ginge. Tabellen förklarar att dessa är arkaiska. --LA2 (diskussion) 29 december 2020 kl. 15.31 (CET)

Den som lär sig språket behöver gå går gick gått. Resten kan gärna vila i fred utanför wiktionary, eller åtminstone vara bra gömd. Överskott på irrelevant innehåll förminskar användbarheten. Taylor 49 (diskussion) 29 december 2020 kl. 15.59 (CET)
Själv gillar jag att tabeller tar med all former, även ålderdomliga och vardagliga/talspråkliga. Men jag kan hålla med om att de helst bör vara dolda, för att ingen förvirring ska uppstå. Det finns problem med tabellen på engelskspråkiga Wiktionary. Till exempel så står den formen gack (som jag nästan aldrig sett eller hört) med i tabellen utan någon kommentar alls. Sedan har vi även gamla (både presens- och imperativ-?)former för första person och andra person plural (t.ex. gingen, gingom) som inte tagits med i tabellen alls. "85" 29 december 2020 kl. 18.10 (CET)
Jag skulle alltså inte ha något emot en "visa ålderdomliga böjningsformer"-funktion i tabellen. Problemet är att språk förändras under lång tid, och olika former används och har använts på olika platser. Någonstans måste man dra gränsen för vad som ska finnas med i tabellen. De gamla pluralformer är fortfarande vanliga i vissa formella texter och fasta uttryck (t.ex. "obehöriga äga ej tillträde", "lika barn leka bäst", "låtom oss bedja"). "85" 29 december 2020 kl. 18.30 (CET)
Mot Taylors synpunkt kan man invända att den som lär sig svenska gärna läser Nils Holgersson, som använder modern stavning (inte gammalstafning) men pluralformer i den beskrivande texten (och singularformer i dialogerna), till exempel: "Nu var det en söndagsmorgon, och pojkens föräldrar höllo på att göra sig i ordning för att gå i kyrkan." För att läsa texter från stora delar av 1900-talet bör man förstå pluralböjningen.
Det är också ganska få verb (några hundra) som berörs. Regelbundna och svaga verb (t.ex. arbeta, bygga) har i preterium (-ade, -de, -te) samma form i singular och plural. Och för singular är pluralformen för alla verb densamma som infinitiven, utom för vara (de äro).
Dock var jag noga att påpeka i den föregående diskussionen, att man måste dra en gräns vid år 1900 och inte ta med ännu äldre former (t.ex. I voren, låtom oss sjunga). --LA2 (diskussion) 30 december 2020 kl. 08.26 (CET)
Jag vill då nämna att i 1917 års Bibel (som visserligen använde väldigt ålderdomlig svenska för år 1917) förekommer både "I voren" och en-former för andra verb i andra person plural, samt "låtom oss". I samma bok förekommer dock också "låt oss". Jag hittar inga andra om-former av verb i 1917 års bibel, men dessa former förekommer mycket i svensk poesi efter år 1900, liksom -en-formerna i andra person plural. "85" 30 december 2020 kl. 20.59 (CET)

Translations missing in the official .zim dumpsRedigera

The wiktionary_sv_* dumps at download.kiwix.org (official HTML dumps for offline use in w:Kiwix) are missing the translations (section Översättningar). For eaxmple, open wiktionary_sv_all_maxi_2021-01.zim in Kiwix, open the article idiom. It shows fast uttryck on a yellowish rectangle that can't be clicked/expanded, and without the translations. I didn't check for this specific case, but typically this kind of problem lies in the offline conversion of the relevant templates or the <div> classes. Where should I report this? --62.98.100.125 4 januari 2021 kl. 12.31 (CET)

Is this somehow related to the topic #Rutor för översättningar mentioned above and to the "mobile version" of the web pages? --LA2 (diskussion) 10 januari 2021 kl. 18.47 (CET)
Apparently, en-wiktionary has the same problem. When JavaScript is enabled, we hide those sections by default using .client-js .NavFrame > .NavContent { display: none; }.
The problem appears to be in the MWoffliner ZIM creator.
It has been reported in the appropriate places, but they can't seem to agree on a solution. [5][6].
I think the correct solution, is to fix the MWoffliner code, but I might consider fixing it on our end. I'll try to get back to you within a week. Skalman (diskussion) 10 januari 2021 kl. 19.55 (CET)
Then a cross-wiki discussion/solution should be feasible. At the end of January I'm going to ask en:Wiktionary:Beer_parlour. --62.98.127.249 12 januari 2021 kl. 14.32 (CET)
Opened en:Wiktionary:Beer_parlour/2021/February#Cannot_open_collapsible_sections_(translations,_etc)_in_Kiwix, many thanks for the pointers and analysis --62.98.98.150 10 februari 2021 kl. 08.33 (CET)

Fel med översättningsfunktionenRedigera

Jag får följande felmeddelande «Error: Wikitext innehåller "<!--". Ändra manuellt.» när jag försöker lägga till en översättning på wiki. Varför händer det här? Är det något fel på sidan eller är det jag som gör något fel? --Sabelöga (diskussion) 16 januari 2021 kl. 01.23 (CET) Rättelse: det är alltså när jag försöker förhandsgranska översättningar som det här felmeddelandet visas. --Sabelöga (diskussion) 16 januari 2021 kl. 01.50 (CET)

Artikeln innehöll en HTML-kommentar som tydligen orsakade problem för översättningsskriptet (som dock hantera situationen på ett föredömligt sätt med ett korrekt, snyggt och användbart felmeddelande). Jag tog bort HTML-kommentaren. Nu går det att lägga till översättningar. --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 januari 2021 kl. 17.43 (CET)
Utmärkt, tack så mycket! --Sabelöga (diskussion) 16 januari 2021 kl. 22.12 (CET)

12 år har gått & "Wiktionary:Licens" är inaktuell sedan år 2009Redigera

Wiktionary:Licens ... något borde göras, eller hur? Taylor 49 (diskussion) 16 januari 2021 kl. 21.45 (CET)

Smeksamma benämningarRedigera

Hej! Jag efterlyser skapandet av en ny kategori för kärleksfulla tilltalsord. Jag anser att det skulle öka läsvärdet, men frågan är vad man bäst säger på svenska? Det finns för närvarande ett par sådana ord under kategorin Kategori:Smeknamn. Det känns dock direkt fel att blanda egennamn som Lasse och Titti med ord som sötnos, raring, gulleplutt, smulan, finis, osv. Svenska akademiens ordbok beskriver dessa ord med t.ex. "kärleksfullt tilltalsord", "smeksamt tilltalsord", "smeksam ofta i tilltal använd benämning" (om stumpa), eller kort "smeksamt" (om gubbe). För att skilja på egennamn och appellativer vill jag föreslå att vi skapar nya Kategori:Smeksamt. Svenji (diskussion) 24 januari 2021 kl. 17.54 (CET)

Jag har också sett att SO (Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien) använder termen smeksamt och redan första gången jag såg det så blev jag mycket förtjust i ordet, som är mycket användbart i just det här sammanhanget. Det kändes lite som om detta var ordet jag alltid letat efter! Förtjusningen förtogs emellertid något när jag upptäckte att det var svårt att se det här som ett etablerat bruk av ordet. --Andreas Rejbrand (diskussion) 24 januari 2021 kl. 18.12 (CET)
Börja med att leta på en existerande kategori på engelska Wiktionary eller något annat stort språk. Se sedan hur den valda termen översätts till svenska, t.ex. som Wikipedia-artikel eller -kategori. Det var så jag kom fram till att skruvar och nitar bör ligga i kategori:Förbandsteknik. Det fanns nämligen redan en category:Fasteners både i Wiktionary och Wikipedia och dess svenska motsvarighet var Wikipedias Kategori:Förbandsteknik. --LA2 (diskussion) 28 januari 2021 kl. 21.35 (CET)

Brott: "Brödtextmall med lista"Redigera

Kategori:Wiktionary:Brödtextmall med lista Men varför är det fel egentligen? Taylor 49 (diskussion) 27 januari 2021 kl. 12.04 (CET)

Moving Wikimania 2021 to a Virtual EventRedigera

Hallå. Apologies if you are not reading this message in your native language. Hjälp till att översätta till ditt språk. Tack!

Wikimania will be a virtual event this year, and hosted by a wide group of community members. Whenever the next in-person large gathering is possible again, the ESEAP Core Organizing Team will be in charge of it. Stay tuned for more information about how you can get involved in the planning process and other aspects of the event. Please read the longer version of this announcement on wikimedia-l.

ESEAP Core Organizing Team, Wikimania Steering Committee, Wikimedia Foundation Events Team, 27 januari 2021 kl. 16.16 (CET)

Project Grant Open CallRedigera

This is the announcement for the Project Grants program open call that started on January 11, with the submission deadline of February 10, 2021.
This first open call will be focussed on Community Organizing proposals. A second open call focused on research and software proposals is scheduled from February 15 with a submission deadline of March 16, 2021.

For the Round 1 open call, we invite you to propose grant applications that fall under community development and organizing (offline and online) categories. Project Grant funds are available to support individuals, groups, and organizations to implement new experiments and proven ideas, from organizing a better process on your wiki, coordinating a campaign or editathon series to providing other support for community building. We offer the following resources to help you plan your project and complete a grant proposal:

Program officers are also available to offer individualized proposal support upon request. Contact us if you would like feedback or more information.

We are excited to see your grant ideas that will support our community and make an impact on the future of Wikimedia projects. Put your idea into motion, and submit your proposal by February 10, 2021!

Please feel free to get in touch with questions about getting started with your grant application, or about serving on the Project Grants Committee. Contact us at projectgrantsMall:atwikimedia.org. Please help us translate this message to your local language. MediaWiki message delivery (diskussion) 28 januari 2021 kl. 09.01 (CET)

BiblisktRedigera

Angående Kategori:Svenska/Bibliskt och nyskapad Kategori:Spanska/Bibliskt: föreslår att avveckla dessa tilsammans med Kategori:Svenska/Andlighet till förmån för Kategori:Religion Kategori:Svenska/Religion. Taylor 49 (diskussion) 31 januari 2021 kl. 12.09 (CET)

Jag föreslår att vi låter kategorin finnas kvar, då det finns många karaktärer som förekommer i kanske både islam och kristendom och judendom, t.ex. budord och gammaltestamentliga karaktärer som Abraham och Moses. Sen finns andra som Jesus, som förekommer i kristendom och islam (Issa). Ska de här begreppen och karaktärerna märkas "religion" så tycker jag det vore att stöka ner i en kategori som borde rymma ord som "bön", "trossamfund", "helgon", "munk", och "domedag". Svenji (diskussion) 20 februari 2021 kl. 18.00 (CET)
Jag ser inte skillnaden mellan "budord" och "domedag" och "förbjuden frukt" i fråga om var de ska kategoriseras. Behöver du även separat Kategori:Svenska/Andlighet? Religion bygger ju på bibeln (eller koranen vilket är i princip samma sak). Taylor 49 (diskussion) 21 februari 2021 kl. 11.32 (CET)

Wiki Loves Folklore 2021 är tillbaka!Redigera

Du bjuds härmed in till att delta i Wiki Loves Folklore 2021 (Wiki älskar folkminnen), en internationell fotografitävling som organiseras på Wikimedia Commons för att dokumentera folkminnen och immateriella kulturarv från olika områden, inklusive kreativa folkliga aktiviteter och mycket mer. Den hålls varje år från den 1 till den 28 februari.

Du kan hjälpa till att berika dokumenteringen på Commons av folkminnen från din region genom att ta bilder, spela in ljud eller videor och skicka in dem i tävlingen.

Hjälpa gärna till med att översätta projektsidan och meddelandet för att hjälpa oss sprida ordet på ditt modersmål.

Vänliga hälsningar,

Wiki loves Folklore International Team

MediaWiki message delivery (diskussion) 6 februari 2021 kl. 14.25 (CET)

IMPORTANT: Admin activity reviewRedigera

Hello. A policy regarding the removal of "advanced rights" (administrator, bureaucrat, interface administrator, etc.) was adopted by global community consensus in 2013. According to this policy, the stewards are reviewing administrators' activity on all Wikimedia Foundation wikis with no inactivity policy. To the best of our knowledge, your wiki does not have a formal process for removing "advanced rights" from inactive accounts. This means that the stewards will take care of this according to the admin activity review.

We have determined that the following users meet the inactivity criteria (no edits and no logged actions for more than 2 years):

  1. Diupwijk (administrator)

These users will receive a notification soon, asking them to start a community discussion if they want to retain some or all of their rights. If the users do not respond, then their advanced rights will be removed by the stewards.

However, if you as a community would like to create your own activity review process superseding the global one, want to make another decision about these inactive rights holders, or already have a policy that we missed, then please notify the stewards on Meta-Wiki so that we know not to proceed with the rights review on your wiki. Thanks, --علاء (diskussion) 7 februari 2021 kl. 19.58 (CET)

Könsneutrala namnRedigera

Med anledning av det aktuella redigeringskriget på sidan "Charlie" borde detta kanske tas upp nu ... enligt nuvarande stilguiden är könsneutrala namn typ totalförbjudna. Jag föreslår att ändra på det på ett lämpligt sätt. Taylor 49 (diskussion) 7 februari 2021 kl. 22.44 (CET)

Jag minns att det bestämdes (för några hundra år sedan) på Wiktionary att det skulle finnas egna rader (definitioner) för mans- och kvinnonamn. Jag motsätter mig inte att man skapar en tredje variant där definitionen är likt den nuvarande på Charlie. Det går i likhet med det sätt SCB och skatteverket hanterar personnamn. Dock kan kategorisering som "konstenurala namn" vara lite knepig. Om en sådan kategori skulle skapas, yrkar jag för att dessa namn även kategoriseras som mans- och kvinnonamn, så att de finns sökbara även i dessa kategorier och inte "försvinner" från mans- respektive kvinnonamn. Svenji (diskussion) 7 februari 2021 kl. 23.45 (CET)
Är detta ett namn för personer som är könsneutrala? Eller är det ett namn som kan vara både ett mansnamn och ett kvinnonamn? I det senare fallet kan det ligga i båda kategorierna och någon ny kategori behövs inte.
Jämför fallet med Paris Hilton: Paris kan vara ett kvinnonamn och ett stadsnamn, men vi behöver ingen ny kategori för namn-som-kan-bäras-av-städer-och-kvinnor. --LA2 (diskussion) 8 februari 2021 kl. 00.51 (CET)
Nä, en ny kategori är såklart inte nödvändig för att man förändrad formulering. Jag såg det mer som en kategori av läsar-intresse än en teknisk sortering. För att besvara första frågan så har ickebinära personer inget separat onomastikon; de nyttjar precis samma namnflora som alla andra. Svenji (diskussion) 8 februari 2021 kl. 01.01 (CET)
Jämförelsen med Paris Hilton är dålig och förlöjligande. Paris kan vara ett tilltalsnamn och stadsnamn, men jag kan leva utan Kategori:Combo-namn användbara för personer och städer. Däremot föreslår jag en ny kategori "könsneutrala namn". Taylor 49 (diskussion) 8 februari 2021 kl. 20.09 (CET)
Paris i grekiska mytologin är en man. 90.235.37.205 25 mars 2021 kl. 01.50 (CET)

Problemtyp med många IPRedigera

Problemtyper med många IP och även användarkontonRedigera

Tyska uppslagRedigera

Jag tror att jag har sett sådana redigeringar mer än 2 gånger. WTF?? Taylor 49 (diskussion) 8 februari 2021 kl. 20.04 (CET)

(I think I have seen those edits more than twice. WTF?? my imprecise translation for those coming from fr/fi. --62.98.98.150 10 februari 2021 kl. 07.34 (CET))
Same in
Which were reverted with a link to this section. fr and fi wiki Beer Parlours have been pointed to this section. --62.98.98.150 10 februari 2021 kl. 07.34 (CET)

Vägtrafik, personnamn, matematik, tidsuttryck, mmRedigera

Och en annan (äldre):

Taylor 49 (diskussion) 26 mars 2021 kl. 14.33 (CET)

Känner mig lite osympatisk, men jag orkar inte hålla god ton längre och bara fortsätta vägleda. Om någon totalt ignorerar all ledsagning och anmärkningar så känns det mer betungande att gå in på Wiktionary än det känns givande. Ni får gärna fortsätta vara pedagogiska, men jag har inte kvar tålamod efter ett drygt år av ignorans. Jag tar en paus. Svenji (diskussion) 27 mars 2021 kl. 02.49 (CET)
Om det spelar någon roll så har jag blockerat 63 till dess att 63 och resten av wikin kommer överens om hur 63:s fortsatta arbete på wikin skall gå till. --Andreas Rejbrand (diskussion) 27 mars 2021 kl. 11.13 (CET)
Vill du vänta tills hen återkommer via en annan IP eller via "BHB95" ? Jag skulle gärna se (bl a) ett löfte att alla kommande redigeringar sker via ett och samma konto. Taylor 49 (diskussion) 27 mars 2021 kl. 11.19 (CET)
Det är okej för mig. --Andreas Rejbrand (diskussion) 27 mars 2021 kl. 11.24 (CET)

Personnamn - gränsdragningRedigera

Till att börja med, jag älskar namn. Egennamn för personer och platser, osv. Det fascinerar mig så att jag läste en kurs på universitetet förra sommaren om just person- och ortnamn. De har en särställning i det språkliga rummet, och konserverar ofta språket från en viss epok när de stelnar i en viss form, som en språkfossil. Det finns en uppsjö av namn som kan hävdas mer eller mindre svenska (upptagna i svenskt namnbruk), respektive andra språk. Att alla namn ska tas med på Wiktionary har sedan länge avfärdats, och med viss rätta (tills det att fler intresserade kan patrullera artiklarna). Det som sker just nu är att sedan cirka två månader har en oinloggad användare bidragit en hel del i att utöka namnmängden. De är visserligen namn, som förekommer på angivna språk, men med gällande gamla regler så uppfyller de inte kraven för att vara tillräckligt utbredda i svenskt/angivet språks namnskick, och även om vissa namn med hävd också ska tas med av dessa så saknas för alla namn källhänvisning - ett krav som ställdes vid den tid då vi massraderade egennamn (främst toponymer på udda berg, men även de flesta regioner utom de som låg i Sverige. Det var något inkonsekvent att ta bort t.ex. spanska, kinesiska och ryska regioner, men bibehålla amerikanska; någonstans måste man såklart ändå dra gränsen. Jag vill ogärna få ett namnkaos att gå igenom med otal timmar letande av källor eller en mindre angenäm massradering av någons arbete, så min fråga är vad ni övriga skribenter har för tankar kring de senaste redigeringarna, och rådande beskrivning av inklusionen av personnamn. Glad fredag allihop, Svenji (diskussion) 12 februari 2021 kl. 16.30 (CET)

Är det bara jag som reagerar över alla de enorma ändringar ([7], [8], [9] och en uppsjö liknande) som görs just nu? Sällan till det bättre, sällan med källor, sällan inom ramen för inkludering. Svenji (diskussion) 14 februari 2021 kl. 01.33 (CET)
Jo, jag ser. Däremot är namnuppslagen inte mitt "expertområde" i ordboken, så jag är bara glad om ni som är intresserade av namn tar hand om dem. Men givetvis måste arbetet även i detta område ske enligt grundläggande wikiprinciper och konsensus. Jag har påmint användaren om dessa principer. --Andreas Rejbrand (diskussion) 14 februari 2021 kl. 11.30 (CET)
Tack. Jag kände mig tvungen att försäkra mig om att det inte var bara jag som irriterade mig på faktabrist, strukturfel, överträdelser i redigeringsgemenskapen och den uteblivna kommunikationen. Svenji (diskussion) 14 februari 2021 kl. 18.11 (CET)
Anledningen till varför jag ignorerade massvisa redigeringar av personnamn finns ovan ... binär könssegregation. Taylor 49 (diskussion) 14 februari 2021 kl. 18.37 (CET)
@Taylor 49: Vet inte om jag tolkade dig rätt... Du menar att du inte vill sätta fingrarna i namnuppslag för det att personnamn som koncept bidrar till att upprätthålla ett binärt synsätt på kön? Svenji (diskussion) 18 februari 2021 kl. 18.13 (CET)
So ungefär. Jag är inte principiellt mot personnamn i den här wikin, men till exempel för "Paris" skulle jag gärna se 2 huvudbetydelser, nämligen "stad" och "tilltalsnamn" (förutsatt att det senastnämnda uppfyller CFI) och finna sidan i sådana kategorier, eller för "Ashley" skulle jag gärna främst se betydelsen och kategori "tilltalsnamn" (nuvarande: "ett mansnamn ett kvinnonamn"). Taylor 49 (diskussion) 18 februari 2021 kl. 19.55 (CET)

Okej, tack för förtydligandet, och en bra synpunkt. Jag hade visst missat sista kommentaren från annan rubrik. Jag håller med om att det personnamnen är knepiga ur genussynpunkt, då de är så centrala i vårt moderna indentitetsskapande och samtidigt så könskodade. Jag skulle gärna se att det inte var så sträva linjer, men att helt undanhålla fakta om den funktion de har i dagens samhälle (och i framtiden möjligen delvis historiska användning) är för mig att ljuga för en läsare. Västvärlden har historiskt haft ett väldigt könssegregerat synsätt, men långt ifrån alla kulturer har namnsystem eller könskategorier som de vi känner. Det tycks vara gemensamt för alla indoeuropeiska språk med den hårda gränsdragningen mellan maskulint och feminint i namnskicket, både för könskodningen och det sätt namn historiskt bildats. Namn bildades främst med två namnled (av typen Holmgärd, Gudrun, Torbjörn), och slutleden bestämmer också vilket kön namnet har. Detta finns kvar i de flesta svensktalandes språkkänsla trots att maskulinum och femininum sammanfallit i språket till utrum. Det är alltså ett språkhistoriskt arv att vi kategoriserar namnen så snävt, men man måste inte förvalta alla arv i evighet. Vi kan också aktivt förändra språket med språkvård (om stöd finns hos talarna), som t.ex. turkiskan eller isländskan (fast tvärt om då).

Jag ska fundera lite på om man kan presentera namnen på ett snyggare sätt, utan att peka med hela handen för vem som får eller inte får bära det. Jag har märkt att t.ex. Historiska museets register för personnamn inte skriver på näsan att namnen är könskodade, se t.ex. Tor och Anna. Det är dock inte helt oproblematiskt att överlappa könsuppdelningen, t.ex. har många namn bildats just som feminina varianter av mansnamn: Augusta, Filippa och Amanda, för att nämna några. Jag skulle nog till en början se över namn som är uppenbart neutrala i könstillhörigheten, som Kim, Robin, Charlie, Love, osv. Då kanske med tre kategorier, för sökbarhetens skull? En fördel är att namn inte översätts (utom kunganamn och t.ex. bibliska karaktärer), så att sammanfoga mans- och kvinnonamnen till en definitionsrad skulle inte behöva avvika nämnvärd i strukturen från andra namn.

Det var inte tanken att skriva en så lång harang om detta. Jag jobbar på att vara mer effektiv i orden, men idag går det inget vidare.   Svenji (diskussion) 18 februari 2021 kl. 22.05 (CET)

@Svenji Vad som är intressant med egennamn framgår oftast inte i de tiotusentals egennamnsuppslag som masskapats mot inklusionskriterier och konsensus. Det finns miljontals och åter miljontals egennamn och Wiktionary skulle drunkna i alla dessa stubbuppslag. Vi tillåter inte uppslag för vanliga ord om en vettig definition saknas heller. Gränserna som dragits för egennamn är godtyckliga men handlar om att sätta någon satts ribba för de uppslag som tas med och att antalet namnuppslag som inte når upp dit begränsas. Att ett egennamn är ett namn på en plats är uppslagsverksmaterial, en parentes för en ordbok. Det väsentliga för en ordbok är kanske snarare etymologi och vilka andra namn som är besläktade. För internationella namn på t.ex. huvudstäder och bibliska namn osv. kan man prata om rena översättningar, vilket också kan vara av intresse för en ordbok. Du kan säkert med din kunskap komma på mer. Men utan denna etymologiska information och utan dessa översättningar och liknande så finns egentligen inget kvar, passande för en ordbok. De godtyckliga gränserna för inkludering är ett sätt att tvinga ordboksuppslagen att förbättras ur kvalitetssynpunkt innan kvantiteten växer ytterligare. När kvaliteten har ökat påtagligt på de egennamnuppslag som redan finns kan man diskutera om gränserna för inkludering fortfarande är rimligt satta. Så tänker jag. Att skapa ett antal genomtänkta, med ur ordbokssynpunkt relevant och kvalitativ information, bör enligt min mening inte riskera något raderande. Det kanske går att formulera detta bättre i inklusionskriterierna? Jag tänker att inklusionskriterierna är utformade efter kvantitativa gränser för att kvaliteten på egennamnuppslag hittills nästan uteslutande varit stubbartade. Om någon vill skapa kvalitetsinnehåll är jag inte motståndare till det. ~ Dodde (diskussion) 10 mars 2021 kl. 01.34 (CET)

Lima lima limmet ... med eller utan översättningar, eller radera helt?Redigera

Sida Lima ... raderades år 2017 pga Wiktionary:Stilguide/Vilka ord ska tas med, återskapades, och sedan hände det. Vad kan göras åt den här sidan och liknande sidor? Problemanvändaren har inte helt fel med redigeringen, men sådant bör väl diskuteras i förväg? Jag skulle faktiskt föredra att ha sidor som Lima, Inverness, Malang, etc kvar, utan 17'000'000 värdelösa översättningar typ "Lima är Lima även på forndanska och preussiska". Taylor 49 (diskussion) 14 februari 2021 kl. 18.27 (CET)

Jag håller med om att toponymer gärna hade fått rymmas mer på Wiktionary, och att det är väldigt spretigt att ange överdriven information om en plats på olika språk. Kanske skulle man kunna införa inklusionskriterier för detta också, t.ex. att för toponymer godtas översättningar till världsspråken samt de språk som talas i den gällande regionen och dess omgivning? Ett problem då skulle ändå vara att dra gränsen för om Jylland ligger "nära nog" tjeckisktspråkiga områden, osv. Det går dock alltid att argumentera för eller mot saker in absurdum när det kommer till inkluderingskriterier.
Som jag ser det finns flera problem som uppstår om man skulle gå på linjen med tvärspråkligt. Att börja klassificera platsnamn skrivna med det latinska alfabetet som tvärspråkliga, är problematiskt t.ex. för att den tvärspråkliga kategorin hitills bara är tänkt för ord som kan användas på "alla" språk, oavsett vilket alfabet de använder (så används den iaf på andra wikiordböcker). Dels försvinner t.ex. huvudstaden Lima ur respektive kategorier, dess utom annan information som skulle kunna särskilja artiklar, t.ex. de olika uttalen av Paris på olika språk, samt ord som parisisk eller pariserhjul. Det kan också insinuera att detta är det mer korrekta eller vetenskapliga namnet, men t.ex. Tokyo är inte ett mer korrekt namn på den japanska huvudstaden än det skrivsätt staden har på japanska. Svenji (diskussion) 15 februari 2021 kl. 01.04 (CET)
Tvärspråkligt är fel. En del namn råkar stavas lika på många språk beroende på enkla ljud (som Lima) andra (med sje-ljud eller ändelser som -ien/-ia) blir med automatik olika på olika språk.
En annan fråga är hur mycket tålamod man ska ha med anonyma användare? Det kanske har någon poäng att kunna göra en anonym redigering, men behöver man verkligen göra tjugo eller hundra eller tusentals redigeringar anonymt, eller borde vi kunna kräva att en så flitigt återkommande användare registrerar sig? --LA2 (diskussion) 16 februari 2021 kl. 19.32 (CET)
Kvaliteten på en användares bidrag ökar inte per automatik bara för att användaren registrerar sig. --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 februari 2021 kl. 20.27 (CET)
Nej, givetvis inte, men det blir lättare att veta vem man har att göra med. Är 213... samma som 209... från förra veckan eller någon ny? Om en part kan hoppa mellan namn och identiteter, medan du och jag förblir kända namn, så råder en obalans. Varför ska vi egentligen bjuda på det? --LA2 (diskussion) 17 februari 2021 kl. 00.32 (CET)
Jag kan hålla med till viss del, men känner inte starkt för någon sida i frågan. Däremot är jag mer intresserad av vilka krav man kan ställa på frekventa bidragsgivare i allmänhet. Se t.ex. [10]. --Andreas Rejbrand (diskussion) 17 februari 2021 kl. 14.57 (CET)
@LA2: Ja, det är felaktigt att hävda att språk med samma namn på något blir tvärsprkligt. Det rörde sig om en förändring av begreppet som jag ville motsätta mig.
@ alla: Jag anar skarpt att den oinloggade användaren "63", är den samma som BHB95, som var mitt förra års största huvudvärk under Decenniekriget. Jag orkar inte med en till omgång av samma soppa som då. Samtidigt vill jag inte lämna Wiktionary oövervakat. Svenji (diskussion) 18 februari 2021 kl. 18.08 (CET)
Jag var inte aktiv på wikin förra vintern, men min första tanke när jag såg BHB95 i SÄ i dag var att det såg ut som 63. Jag är bekant med 63:s egenheter. Vi är en liten wiki med imponerande potential, några få otroligt viktiga bidragsgivare, och i allmänhet få anonyma bidrag av hög kvalitet. Jag skulle därför inte motsätta mig en strängare hantering av bidragsgivare med många tveksamma bidrag och bristande kommunikation. Så om t.ex. Svenji efter ett antal ignorerade varningar till någon användare väljer att blockera denna en lite längre tid så skulle jag inte motsätta mig det. --Andreas Rejbrand (diskussion) 18 februari 2021 kl. 18.58 (CET)
Jag tycker inte att det är schysst att någon användare ska skapa orimligt huvudbry eller omotiverat mycket merarbete för någon annan användare. Vi gör alla detta frivilligt och att använda allt sitt engagemang på Wiktionary till att rätta någon annans misstag är inte kul. Man behöver vara ödmjuk med sina redigeringar och lyssna på kritik och försöka ta hand om och rätta till sina egna misstag. Om man går på som en ångvält så är det jättetråkigt, men i det fallet tycker jag inte att en blockering är omotiverad. Jag pratar i allmänna ordalag för jag har inte i detalj studerat nämnda 63 / BH895:s redigeringar, men att inte ens svara på kommentarer om bristerna i ens redigeringar på sin diskussionssida tycker jag är respektlöst. ~ Dodde (diskussion) 10 mars 2021 kl. 01.57 (CET)

StatistikRedigera

Svenska är nu enligt m:Wiktionary, som räknar antalet artiklar (grundformer + böjningsformer = 780.000), det 10:e största språket. Fram till ganska nyligen var vi det 12:e största. Vi har gått förbi nederländska i storlek. Men dessutom krympte malagassiska (mg) från 6.134.265 till 1.370.000 sidor under fjärde kvartalet 2020 och kurdiska krympte under oktober 2020 från 844.000 till 665.000 sidor. Kanske handlar det om upprensning av robot-skapade stubbar? Vem vet?

Vi har enligt Wiktionary:Statistik en sund tillväxt om cirka 1000 sidor/vecka (för 1–2 år sedan var det 500 sidor/vecka), men den var ovanligt kraftig under två veckor i mitten av december då vi växte med 4000 sidor/vecka. Med nuvarande takt kan vi nå 800.000 sidor till sommaren. (Man ska vara försiktig med begreppet sund. Det kan ju handla om att någon hade ytterst långtråkigt och satt och skapade uppslag för böjningsformer.) --LA2 (diskussion) 15 februari 2021 kl. 00.48 (CET)

Vad bra. Som jag redan hade påpekat tidigare ... kvalitet ska prioriteras framför kvantitet. Vi vet ju vem det var som nyligen skapade massor med böjningsuppslag. Det finns ett (större?) fåtal wiktionaryer med stor krympningspotential. De har nämligen fyllts genom att en bot massvis kopierade uppslag från något annat ordbok. Det finns även fall med botar som kopierade från (undermåliga) över 100 år gamla ordbok vilket väl är lagligt men kanske inte särskilt värdefullt. Storlekstävlingen främjar piratkopiering och plagiering. Jag vill inte ha den största wiktionary (vare sig genom om antal uppslag eller antal mallar+moduler), utan den bästa. Taylor 49 (diskussion) 16 februari 2021 kl. 19.54 (CET)

ÖversättningsrubrikerRedigera

Hej!

En liten uppmaning till alla: om man lägger till ett översättningsavsnitt i en artikel så får detta automatiskt en rubrik.

I många fall är denna automatgenererade rubrik alldeles för lång, och man bör då förkorta den, t.ex. genom att ta bort allt förutom huvudordet eller genom att ersätta den med en tagg (ämnesområde eller stilnivå).

T.ex. här blir rubriken det system av blodkärl som inleds med lungartären (från höger hjärtkammare), passerar genom lungorna där blodet syresätts, och mynnar i vänster förmak vilket jag tycker man bör förkorta till t.ex. system av blodkärl. Om vi i framtiden får fler definitioner i artikeln vilka samtliga handlar om system av blodkärl kan man förtydliga med system av blodkärl hos djur eller liknande.

Jag har sett ännu värre exempel, t.ex. där rubriken är tre eller fyra gånger så lång som i det här exemplet. Det ser inte vackert ut!

--Andreas Rejbrand (diskussion) 22 februari 2021 kl. 14.15 (CET)

Jo ... ö-rubriken ska finnas och vara lagomt lång. Dessutom måste ö-rubrikerna överensstämma med definitionerna. Ifall def flyttas om då måste ö-blocken flyttas om, ifall def ändras då måste ö-rubriken ibland ändras, ifall def slås ihop eller delas upp då måste de tillhöriga ö-blocken åtgärdas. Uppslag med typ 6 definitioner plus typ 3 ö-block och ingen vet vilket ö-block tillhör vilken definition är ett vanligt inslag på många wiktionaryer. Sådana översättningar är värdelösa! Taylor 49 (diskussion) 22 februari 2021 kl. 15.35 (CET)
Håller med. Gällande texten för varje översättningsavsnitt så bör den vara övertydlig vilken definition det gäller, då detta också är en slags brevlåda dit användare som talar andra språk lägger in översättningar till sina språk. Målet med dessa rubriker som jag ser det är att sträva efter att eliminera översättnignar som hamnar fel, då detta är enligt mig det svåraste att själva patrullera. Svenji (diskussion) 21 mars 2021 kl. 11.31 (CET)

Wikifunctions logo contestRedigera

2 mars 2021 kl. 02.52 (CET)

Inbjudan att bli fokusspråkRedigera

Utvecklarna av Wikidata efterlyser (läs efterlysningen här) 2–3 språkgemenskaper som vill bli fokusspråk för kopplingen mellan lexikaliska data i Wikidata, Wikifunctions och Abstract Wikipedia. Det kommer att kräva mycket samarbete från en ganska aktiv språkgemenskap under de närmaste åren.

Min gissning är att danska, finska och norska gemenskaperna är för små och inaktiva för att klara detta. Svenska ligger nog på gränsen. Annars kanske nederländska och polska. Men vill vi? Det kan suga musten ur oss och sedan kanske inte leda till resultat ändå. Läs igenom inbjudan och försök förstå vad detta innebär, så att vi kan ta ett genomtänkt beslut. --LA2 (diskussion) 18 mars 2021 kl. 12.16 (CET)

Intressant det här igentligen, tyvär har jag för dålig koll på vad det här exakt innebär, så det vore kul att testa antar jag så länge det inte blir för mycket. Jag skulle nog kanske delta om den svenska gemenskapen bestämmer sig för att skriva upp sig. --Sabelöga (diskussion) 19 mars 2021 kl. 04.32 (CET)
Jag instämmer lite i det Sabelöga sa. Efter att ha läst igenom förslaget är det fortfarande väldigt otydligt vad för slags arbete detta innebär i praktiken, likaså vad vi förväntas hjälpa till med, samt vad vad vi vinner på det som community - hur det "på sikt" ska leda till tillväxt för vårt projekt. Jag är nyfiket intresserad, absolut, men innan jag påbörjar ett samarbete behöver jag förstå det är jag egentligen tackar ja till. Svenji (diskussion) 19 mars 2021 kl. 11.40 (CET)
Det är två saker. Är vi en typ av grupp som de vill ha? Svar nej, vi är för etablerade och med en grammatik/språkfamilj som är för "vanlig". Vad skulle det innebära? Det blir mycket knåpande i Wikidata för en kärntrupp, båda att skapa baselement men även att skapa artiklar (För det hela handlar om att lätt skapa nya artiklar, lite som lsjbot). Då vi även redan har LSJbot skapade artiklar och många översatta artiklar, så kan vi inte bara rätt av slänga oss på att skapa ytterligare 1-2 M artiklar, det måste ske stegvis med respekt för det som nu finns. Och deras basmål att utöka vår gemenskap, genom att det finns fler artiklar kommer inte uppfyllas. SÅ inget för oss i denna fas, däremot när det är förbi alfa/betafasen bör vi vara tidigt haka på men det blir då först 2023.Yger (diskussion) 21 mars 2021 kl. 10.38 (CET)

Dålig blandning med "fraser"Redigera

Det här är ett problem som finns på många wiktionaryer. Ändå: det bör åtgärdas. Kategori:Engelska/Fraser innerhåller en dålig blandning av olika slags uppslag. Föreslår en ny kategori på ordklassnivå: " Mening " med följande subkategorier:

Problemet beror bland annat på följande två olyckliga omständigheter:

  • ordet "fras" som har olika betydelser i olika språk, allt från flerodrigt begrepp till mening, ie falsk vänskap
  • dålig vana vid vissa wiktionaryer att undvika versal och punkt på uppslag som är meningar

Taylor 49 (diskussion) 21 mars 2021 kl. 14.25 (CET)

Vi bör så långt möjligt ansluta oss till de kategorier som finns på andra språk av Wiktionary. Därmed inte sagt att engelska Wiktionary alltid gör rätt och att vi slaviskt ska följa dem, men vi bör hålla oss till få kategorier, undvika djupa hierarkier, undvika onödiga (och svårbegripliga) mellankategorier, och alla våra kategorier bör återfinnas på andra språk. För fraser, så är vår kategori:fraser länkad till en:Category:Phrases_by_language, men vår Kategori:Engelska/Fraser är inte kopplad till en:Category:English_phrases utan till en:Category:English_phrasebook. Här är det alltså engelska som har ett onödigt djup i hierarkin (både phrases och phrasebook), och vi har inte varit konsekventa i hur vi gör kopplingen.
Vad gäller den föreslagna kategori:Meningar, så finns det faktiskt en en:Category:Sentences_by_language, men den har nästan inget innehåll och nästan inga språklänkar. Jag tycker det är ett gott skäl att undvika den och även undvika att skapa kategori:Meningar. --LA2 (diskussion) 22 mars 2021 kl. 00.15 (CET)

Ordspråk & buggenRedigera

Nu borde väl en bot skapa alla sådana omdirigeringar:

Taylor 49 (diskussion) 23 mars 2021 kl. 18.32 (CET)

Vad vill gemenskapen göra i detta användarärende?Redigera

Jag kände mig i går tvungen att göra något med anledning av förekommande konflikt. Användaren är tills vidare blockerad (men högst tre månader). Hur anser gemenskapen att vi skall gå vidare här? --Andreas Rejbrand (diskussion) 28 mars 2021 kl. 15.20 (CEST)

  • Jag är emot att blockera alltför snabbt eller alltför mycket (administratörer ska inte ...), men här var det väl tyvärr indikerat
  • Viktigast för mig är att användaren slutar använda flera identiteter (sockpuppetry bedöms som ett grovt brott på många wikier)
  • Jag har ingenting emot att användaren avblockeras förutsatt att hen lovar:
  • att hen framgent alltid kommer att logga in och använda ett och samma konto
  • att hen avstår från massvisa totalersättningar av definitioner och exempel
  • att hen kommer att ta till sig kommentarer på sin diskussionssida, och svara på relevanta frågor
Taylor 49 (diskussion) 28 mars 2021 kl. 18.20 (CEST)
Jag tycker att en blockering i 3 månader är fullständigt befogat. Beteendet har i det närmaste bränt ut en annan användare som med god och respektfull ton på många olika sätt länge försökt hantera situationen. Jag tycker att det är allvarligt att det inte har hjälpt.
 
Jag tycker inte att det är ok att en användare orsakar merarbete för en annan användare (på det sätt som skett) genom att göra redigeringar som inte går att lita på och som därför måste patrulleras av någon annan. Särskilt som vi är en så liten wiki. Jag har själv upplevt den pressen tidvis främst inom mallnamnrymden, inte speciellt kul. Alternativet är inte heller särskilt kul, för om inte "jag" (eller vem det nu för närvarande är som tagit på sig den rollen) gör det så gör ingen det för vi är så få och det innebär det att ordbokens kvalitet urholkas och det är inte acceptabelt om vi kan undvika det. Svårigheten är att formulera en rimlig riktlinje som tillåter att man gör misstag men som tar krafttag mot sådan redigering som i alltför stor grad spiller över på andras tid och engagemang. Kanske kan man som alternativ till blockering skulle kunna tänka sig en begränsning av antal redigeringar per vecka, så att eventuella patrullerare har en rimlig chans att hinna med och att man även kan hinna med att diskutera kvaliteten och innehållet i redigeringarna innan nya redigeringar göras. Och om kvaliteten ökar så kan antalet tillåtna redigeringar öka och vice versa.
 
Jag tycker att det är problematiskt med IP-nummer, dels för att de är svåra att känna igen, dels för att de inte går att pinga med hjälp av {{@}} och därmed kan man inte påkalla uppmärksamhet när det behövs, exempelvis på en diskussionssida annan än ip-numrets egen. Om man dessutom använder olika IP-nummer finns dessutom ingen fast plats att kontakta användaren på. Så för min del hade jag gärna sett att de försvann. Men att förbjuda oinloggad aktivitet kanske är kontroversiellt? Jag har inte följt eventuella diskussioner på andra wikier. Å andra sidan har jag också svårt att se det som en mänsklig rättighet att redigera på Wiktionary.
~ Dodde (diskussion) 29 mars 2021 kl. 00.17 (CEST)

Jag har lite hopp att denne Björn någonsin kommer bli en tillfredsställande redigerare. Länkar det jag hittade i mitt gräv:

Trevlig läsning. Ska sägas att allt inte är jätterelevant då vissa grejer skedde för 10 år sedan men ändå.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 29 mars 2021 kl. 00.47 (CEST)

Typen är tillbaka: Special:Bidrag/217.21.239.230.
Jag ser två möjliga lösningar:
  • överenskommelse
    • ifall typen lovar:
      • att hen framgent alltid kommer att logga in och använda ett och samma konto, och inte kommer att skapa nya konton eller hitta nya IP-adresser
      • att hen kommer att ta till sig kommentarer på sin diskussionssida, och svara på relevanta frågor
      • att hen framgent inte kommer att redigera mer än 5 uppslag per dygn
    • alla hens konton utom ett kommer att blockeras permanent, alla hens IP-adresser kommer att blockeras i 2 år med login öppen
  • avstängning
    • alla typens konton kommer att blockeras permanent, alla typens IP-adresser kommer att blockeras i 2 år med login stängd
Jag har inget problem med att den här wikin är den mest toleranta mot sockpuppeterare, och jag är emot att hjärnlöst kopiera från andra (redan avstängd där då gör vi på samma sätt här). Men nu är gränsen nådd. Ett paradis för sockpuppeterare ska det inte vara. Taylor 49 (diskussion) 30 mars 2021 kl. 21.04 (CEST)
Jag bedömer det som osannolikt att användaren ifråga kommer att klara av att uppfylla ett eventuellt löfte om bättring. Användarens historik talar starkt emot det. Jag instämmer också i allt som Dodde skrev ovan. Jag har inga invändningar mot Taylors alternativ 2 (närmast permanent blockering), utan tror snarare att det behövs för att inte riskera ordbokens kvalitet och trovärdighet. --Andreas Rejbrand (diskussion) 30 mars 2021 kl. 22.21 (CEST)

DEATH vs {tagg|ålderdomligt}Redigera

Finns det något som talar emot att avveckla det här till förmån för {{tagg|ålderdomligt}} ? Taylor 49 (diskussion) 2 april 2021 kl. 19.29 (CEST)

Är inte ett ålderdomligt ord ett ord som fortfarande är i bruk, om än sällan eller mycket sällan, men som tidigare var vanligt eller vanligare, medan en dödform är ett ord som inte längre är i bruk (eller ens förstås)? --Andreas Rejbrand (diskussion) 2 april 2021 kl. 19.42 (CEST)
Ifall någon vill ha 2 grader av dödhet (ålderdomligt / döende vs redan död / som inte längre förstås) då borde det senare väl inbyggas i {{tagg}} istället för en dåligt fungerande särlösning. Får mallen användas även för översättningar? Detta leder till att hela sidan fastnar i Kategori:Dödformer vilket väl inte är önskvärt. Jag har just räddat sidan "tid" från en levande begravning. Taylor 49 (diskussion) 2 april 2021 kl. 19.54 (CEST)
Håller med. --Andreas Rejbrand (diskussion) 3 april 2021 kl. 00.19 (CEST)
Bara en fun fact men en.wikt. har tre grader på ålderdomlighet: dated, archaic och obsolete.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 6 april 2021 kl. 22.37 (CEST)
För mig är det en morbid förväxling att sammanföra dödformer med ålderdomliga former. Att någon giver eller att nått ligger därstädes är ålderdomligt språk, men fullt begripliga ord för de flesta modersmålstalare. Däremot används inte längre meprisera, och de orden är (för närvarande) utdöda. Jag tycker engelska trestegsmodellen är mycket bättre än det vi anger idag. Adjö borde vara "föråldrat" eller "något ålderdomligt". Förändringar på Wiktionary brukar va svåra att få igenom, men att dödformer ska sammanföras med ålderdomligt tycker jag är att fördärva projektet, språkhistoriskt sett. Svenji (diskussion) 6 april 2021 kl. 23.02 (CEST)
@Svenji: Du missförstår poängen. Jag vill inte slå ihop "ålderdomligt" med "dödform" till varje pris, dåremot vill jag avveckla den dåligt fungerande särlösningen med Mall:dödform och dess delvis tvivelaktig användning. Ska sidan "radio" verkligen ligga i graven? Taylor 49 (diskussion) 7 april 2021 kl. 01.23 (CEST)
Ok, att den fungerar dåligt håller jag med dig om. Jag ser dock inte problematiken i att en sida kategoriseras efter dess alla definitioner. Radio ska kategoriseras bland dödformer, då en definition är icke-existerande i modernt språk. Mallen är dock extremt problematisk i det att den inte språkkategoriseras och nån slags Wiktionarys "språkliga vilde". Jag skulle gärna se att den inkorporerades i {{tagg}}-mallen, men även en separat mall likt {{m}}, {{f}}, osv.. En sådan mall som visar tecknet skulle jag vilja också länkade korset till en förklaringssida om dödformer. Tecknet är bra att använda i avsnitt för etymologi, användning, grammatik, m.m. Svenji (diskussion) 7 april 2021 kl. 01.51 (CEST)
PS. Radio ska inte alls kategoriseras som dödform, och mallen borde inte användas i översättningsstycket. Faktiskt tycker jag det är ganska illa att länka dödformer som översättningar - de borde istället stå med som synonymer på uppslagen för de levande termerna. Och där anges med en mall som alltså inte kategoriserade det uppslaget, utan hänvisade till information om dödformstecknet. Svenji (diskussion) 7 april 2021 kl. 01.54 (CEST)
Jag kan leva med 2 eller 3 grader av dödhet förutsatt att det finns en användbar gränsdragning. Det äckliga katolska tortyrkorset vill jag däremot ha helt bort. Ifall något ska länkas då för det första gärna från {{tagg}}-mallen, och för det andra till en hjälpsida med dessa 2 eller 3 grader av dödhet (inte till uppslaget "död"). Taylor 49 (diskussion) 7 april 2021 kl. 02.09 (CEST)

Universell uppförandekod: fas 2Redigera

Den universella uppförandekoden (UCoC) erbjuder en universell baslinje av acceptabelt beteende för hela Wikimediarörelsen och alla dess projekt. Projektet är för närvarande i fas 2, för att utforma hur man kommer genomföra koden. Du kan läsa mer om hela projektet på dess projektsida.

Beredningskommitté: Upprop för ansökningarRedigera

Wikimedia Foundation rekryterar volontärer för att ta delta i en kommitté för att försöka göra koden genomförbar. Kommitténs medlemmar kommer samlas mellan 2 till 6 timmar i veckan från sent i april till juli och sedan i oktober och november. Det är viktigt att kommittén är mångfaldig och inkluderande samt har en rad olika erfarenheter från erfarna användare och nykomlingar, till de som har utsatts för eller reagerat på trakasserier, samt dem som felaktigt anklagats för detsamma.

För att ansöka och ta reda på mer om processen, se Universell uppförandekod/Beredningskommitté.

Rådfrågning hos gemenskapen 2021: Notis och anrop för volontärer / översättareRedigera

Från 5 april – 5 maj 2021 kommer konversationer att hållas på flera Wikimediaprojekt om hur man ska efterfölja UCoC. Vi letar efter volontärer för att översätta nyckelmaterial och hjälpa till med att rådfråga på sina egna språk eller projekt med hjälp av föreslagna nyckelfrågor. Om du är intresserad av att delta i någon av dessa roller, var god meddela oss på vilket språk du än känner dig bekväm i.

För att ta reda på mer om arbetet och andra konversationer som äger rum, se Universell uppförandekod/Rådfrågning 2021.

-- Xeno (WMF) (diskussion) 5 april 2021 kl. 23.22 (CEST)

Den här uppförandekoden verkar bara handla om att vi ska vara trevliga mot varandra och förutsätta att alla vill gott. Men den säger inget om anonyma användare som vägrar logga in, och som därmed suger kraft och energi ur seriösa medarbetare (jämför diskussioner här ovan). Är det en brist som vi borde påtala, så att ett stycke om detta blir inskrivet i uppförandekoden? Eller är detta ett problem som redan är löst, på något sätt som vi bara har missat? --LA2 (diskussion) 6 april 2021 kl. 23.51 (CEST)
@LA2 Är det verkligen så att den här väl fungerande wikin med ett gäng administratörer behöver tyngre vapen utifrån för att få bukt med en mindre skicklig sockpuppeterare? Du kan gärna yttra stöd för mitt förslag, eller framföra något alternativ. Jag har hittills varit tämligen ensam med att påtala användarens sockpuppeterande och blockera eller hota med att blockera alla hens identiteter samtidigt. Taylor 49 (diskussion) 7 april 2021 kl. 01.32 (CEST)
Jag tror säkert att vi klarar av situationen. Men våra skrivna regler (som uppförandekoden) bör överensstämma med den praxis som vi finner lämplig. Om vi finner det olämpligt att vara envist oinloggad och lämpligt att blockera sådana användare (dvs vi klarar av situationen), men detta inte nämns i reglerna, då kan någon (nu eller senare) kalla oss för hycklare eller regelbrytare, rentav förtryckare. --LA2 (diskussion) 7 april 2021 kl. 02.35 (CEST)

Global bot policy changesRedigera

Import från svWT till WikidataRedigera

Hej

Jag skulle vilja skriva ett skript som importera alla verb och substantiv från kategorier här på wikin till Wikidatas leksikografiske data. Datan jag tänker importera är endast den som inte är upphovsrättsskyddat, dvs. uppslagsordet och ordets former. Tex akta ->

  • lemma: akta
  • form: aktar
  • form: aktade
  • form: aktat
  • form: aktas

se hur akta ser ut hos Wikidata här: d:Lexeme:L235744 (det har inte importerats utan skapats av Menemenetekelufarsim, men vi saknar många andra leksem)

  • lemma: aktande
  • form: aktande

(saknas)

  • lemma: aktad
  • form: aktad

(saknas som adjektiv)

Är det någon här som vill hjälpa till med importen eller har en reaktion på detta? Import från både ryska, estoniska och baskiska Wiktionary har gjorts senaste tiden med gott resultat. Se översikt över all data vi samlat och mera detaljerad statistik.@Ainali, @salgo60--So9q (diskussion) 12 april 2021 kl. 10.30 (CEST)

Jag har nu provat att lägga in en massa svenska ord (lexem) och böjningsformer (former) i Wikidata. Det går framåt och kan gå fortare med import. Men varför gör vi detta egentligen? Blir det användbart? Måste man inte också lägga in definitioner, synonymer och illustrationer? Det enda vi kan göra nu är att räkna hur många ord och ordformer som har lagts in, och vilka som ännu saknas (men förekommer i Wikipedia). Ingen kontrollerar att det vi lägger in är rätt. Jag har hittat ett par exempel som var helt galna. Och misstagen kan växa ännu snabbare med en storskalig import. --LA2 (diskussion) 18 april 2021 kl. 21.46 (CEST)
Jag la in ord på Wikidata för något år sedan, men slutade för det var för pilligt att få det rätt. Speciellt om samma ord redan var inlagt men med ofullständigt böjningsparadigm eller om ordet har flera betydelser som böjs olika. Svenska Wikipedia tycker jag inte verkar vara en bra källa då så mycket är robotskapade artiklar, robotorden står kvar även efter att robotmallen tagits bort. En mer allsidig källa är Språkbankens Gigaword Corpus, där Wikipedia bara är en liten del av en miljard ord från texter mellan 1950 och 2016. [12] Menemenetekelufarsim (diskussion) 20 april 2021 kl. 02.57 (CEST)

Radnumrering kommer snart till alla wikierRedigera

-- Johanna Strodt (WMDE) 12 april 2021 kl. 17.09 (CEST)

Text-to-lexemesRedigera

Ett verktyg som är nytt (åtminstone för mig) är https://ordia.toolforge.org/text-to-lexemes Där finns en textruta, där man matar in en text, t.ex. en artikel ur Wikipedia, och så anger man vilket språk den är på, t.ex. svenska. Då plockar den ut alla ord ur texten och ser vilka som redan har svenska lexem i Wikidata. Ord som redan finns, redovisas som blå länkar i kolumn 2 och 3. Ord som inte finns, redovisas som blå länkar i kolumn 1. Klickar man på en sådan länk, får man hjälp att skapa lexem för ordet och dess böjningsformer. I dagsläget finns sådant stöd för svenska substantiv, verb och adjektiv. Man kan ju strunta i ord som verkar krångliga och plocka några lågt hängande frukter för att prova på. Jag skapade adjektiv som vattenkyld (d:Lexeme:L472967) och substantiv som transportmedel (d:Lexeme:L472960). Det var mycket enkelt. Det här verktyget understödjer inte att man lägger in definitioner, etymologier eller översättningar, bara orden och deras böjningsformer. Om det här tar fart, kanske Wikidata börjar fyllas upp med innehåll. Det vore skoj att jämföra hur mycket Wiktionary och Wikidata överlappar varandra. --LA2 (diskussion) 15 april 2021 kl. 21.45 (CEST)

På sidan d:Wikidata:Lexicographical coverage kan man se diagram över hur väl Wikipedia på olika språk täcks av lexem i Wikidata. Svenska ligger ganska bra till. Brevid diagrammen finns också en länk till en lista över de ord som är vanligast i Wikipedia men ännu saknas i Wikidata. --LA2 (diskussion) 16 april 2021 kl. 00.33 (CEST)
Kul att du deltar på svenska leksem LA2 :) Vi är ett gäng som hänger i Telegram och pratar om leksemerna. Kom gärna med om du har lust.--So9q (diskussion) 16 april 2021 kl. 08.08 (CEST)
En sådan mall, som finns för substantiv och verb, behövs även för egennamn. Många av orden i listan över saknade ord är egennamn. De har lexem, men inga former, vilket förklarar varför de står med bland saknade ord. --LA2 (diskussion) 16 april 2021 kl. 12.28 (CEST)
Nu finns det en mall för egennamn. Vidare diskussioner om den finns på d:Wikidata talk:Wikidata Lexeme Forms/Swedish. --LA2 (diskussion) 20 april 2021 kl. 11.34 (CEST)

Förslag för 2 nya kategorierRedigera

Vi har redan Kategori:Sorterat efter språk med underförstådd grundmängd "uppslag". Taylor 49 (diskussion) 17 april 2021 kl. 17.10 (CEST)
Låter förnuftigt. Båda kategorierna har lämpliga motsvarigheter i engelska Wiktionary. --LA2 (diskussion) 19 april 2021 kl. 11.04 (CEST)
Jag är ju kritisk mot engelska Wiktionarys kategoristruktur och andra allvarliga brister, liksom dess otillbörlig dominans, men den här gången har de undantagsvis gjort rätt. Taylor 49 (diskussion) 19 april 2021 kl. 22.07 (CEST)
Verkställt. Taylor 49 (diskussion) 7 maj 2021 kl. 20.52 (CEST)

Suggested ValuesRedigera

Timur Vorkul (WMDE) 22 april 2021 kl. 16.08 (CEST)

Jubel i sikteRedigera

Vi närmar oss flera jämna tal: 85.000 svenska huvuduppslag (580 återstår), 75.000 tyska huvuduppslag (66 återstår), 360.000 huvuduppslag (1049 återstår), 800.000 böjningsuppslag (8676 återstår) och 3,5 miljoner redigeringar (765 återstår). I vilken ordning kommer de att inträffa och när? Det tar åtminstone flera veckor innan vi har 800.000 böjningsuppslag. --LA2 (diskussion) 26 april 2021 kl. 18.32 (CEST)

1'500 indonesiska uppslag (jag är boven ifall det inte blir av). Ordbokens kvalitet är inte given, den måste permanent försvaras mot masskapanden av mindre värdefulla artiklar. Taylor 49 (diskussion) 26 april 2021 kl. 22.03 (CEST)
I dag (eller kanske i går) har vi passerat 3,5 miljoner redigeringar. --LA2 (diskussion) 28 april 2021 kl. 22.47 (CEST)
Nu en vecka senare återstår 456 svenska huvuduppslag, 3 tyska, 42 indonesiska, 424 huvuduppslag, 6717 böjningsuppslag. --LA2 (diskussion) 3 maj 2021 kl. 15.49 (CEST)
I dag nådde vi 75.000 tyska uppslag med neuer Wein in alten Schläuchen‎. --LA2 (diskussion) 4 maj 2021 kl. 19.26 (CEST)
I dag nådde vi 360.000 huvuduppslag med ryska verbet паять (att löda). --LA2 (diskussion) 7 maj 2021 kl. 12.13 (CEST)

Som vi nu närmar oss denna milstolpe, kanske vi bör fråga oss: Har vi några lik i lasten? Bär vi med oss något, som vi borde ha rensat ut? Jag känner inte till några uppenbara saker. Det finns en massa brister, vi borde ha mer av allt, vi borde ha ordnat mallar för verb- och adjektivböjningar på danska och norska, vi borde ha fler ord på arabiska och kinesiska. Men jag vet inte att vi har en massa undermåliga eller felaktiga artiklar av något slag. Har vi det? --LA2 (diskussion) 9 maj 2021 kl. 00.14 (CEST)

Något vi borde rensat ut är väl att ersätta alla rubriker med synonymer, besläktade ord, etc. med deras avsedda mallar: {{synonymer}}, {{besläktade ord}}, etc.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 9 maj 2021 kl. 01.28 (CEST)
1'500 indonesiska uppslag är här. :-) Lik i källaren dvs att göra:
Taylor 49 (diskussion) 9 maj 2021 kl. 14.32 (CEST)