utbråkad

Svenska

Adjektiv

utbråkad

1. † uttröttad

   1886 (1 maj): Krönika (Kurre Glunten):

   Alla hexor äro återkomna, utbråkade och schackmatta af resan till Blåkulla, eller hvar de nu varit, och allt är sig likt igen efter påsken med sina tre ledighetsdagar.

   Besläktade ord: utbråka

   Se även: bråka