Svenska

redigera

Konjunktion

redigera

ehuru

  1. (ålderdomligt, formellt) trots att, fastän
    De är fortfarande problem, ehuru inbillade.
    Kungen var en viljekraftig ehuru mot sin folkvalda regering lojal monark.
    1847: Skandinavisk fauna, Sven Nilsson:
    Denna kattrace, som man träffar äfven hos oss, ehuru mer sällan, skall vara kommen från Spanien till det öfriga Europa.
    1984: "Göring och Sverige" (Rabén & Sjögren), Björn Fontander:
    Tiden därförut förlöpte lugnt, ehuru han var ytterst lättirriterad och pockade på sin medicinranson.
    2014: "Lite gny och gnissel i konstvärlden", Lars Vilks:
    Det kan ligga en del i det men trots allt är det fråga om en marginell del av historien ehuru mycket intressant och spännande.
    Synonymer: se fastän
    Varianter: ehur
    Sammansättningar: ehuruväl
    Etymologi: Av fornsvenska ä huru, fornsvenska hwaru, fornsvenska hworo, fornsvenska horo, fornsvenska huru, fornsvenska hur.

Översättningar

redigera