kind

Se även Kind.

Svenska

Substantiv

Böjningar av kind	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kind	kinden	kinder	kinderna
Genitiv	kinds	kindens	kinders	kindernas

kind

1. (anatomi) delarna av ett ansikte som sitter under ögonen

   Etymologi: Av fornsvenska kin.

   Sammansättningar: kindtand

2. † barn

   1881: Hittebarnet, folkvisa från Glimåkra (nedtecknad 1881):

   Jungfrun hon gångar sig i stenstugan in, der föder hon sig ett rosenrödt kind.

Översättningar

anatomi

• armeniska: թուշ ^(hy) (tutj)
• bokmål: kinn ^(no)
• bretonska: jod ^(br) f
• danska: kind ^(da) u
• engelska: cheek ^(en)
• esperanto: vango ^(eo)
• finska: poski ^(fi)
• franska: joue ^(fr) f
• frisiska: wang n
• grönländska: ersaq
• isländska: kinn ^(is) f
• italienska: guancia ^(it) f
• japanska: 頬っぺた (hoppeta), ほっぺた ^(ja), 頬 ^(ja) (hoho)
• nederländska: wang ^(nl)
• nynorska: kinn n
• polska: policzek ^(pl) m
• portugisiska: bochecha ^(pt) f
• ryska: щека ^(ru) f (sjtjeká)
• spanska: mejilla ^(es) f
• tyska: Wange ^(de) f, Backe ^(de) f (vardagligt)
• ukrainska: щока f (sjtjoká)

Danska

Substantiv

kind u

1. (anatomi) kind

Engelska

Adjektiv

Böjningar av kind
Positiv	kind
Komparativ	kinder
Superlativ	kindest
Adverbavledning	kindly

kind

• uttal: kaɪnd

1. snäll, vänlig

Substantiv

Böjningar av kind	Singular	Plural
Nominativ	kind	kinds
Genitiv	kind's	kinds'

kind

1. sort

Isländska

Substantiv

Böjningar av kind	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kind	kindin	kindur, kindir	kindurnar, kindirnar
Ackusativ	kind	kindina	kindur, kindir	kindurnar, kindirnar
Dativ	kind	kindinni	kindum	kindunum
Genitiv	kindar	kindarinnar	kinda	kindanna

kind f

1. får

Nederländska

Substantiv

Böjningar av kind	Singular	Plural
neutrum
Nominativ	kind	kinderen

kind n

• uttal: kɪnt^comm

1. barn

   Sammansättningar: kinderboek, kinderbijslag, kinderfiets, kinderstoel