fjät

Svenska

Substantiv

Böjningar av fjät	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fjät	fjätet	fjät	fjäten
Genitiv	fjäts	fjätets	fjäts	fjätens

fjät

1. (ålderdomligt) steg

   1928: Natten går tunga fjät, Arvid Rosén:

   Natten går tunga fjät runt gård och stuva / kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva

2. (ålderdomligt) fotspår

   1915: Den siste mohikanen, James Fenimore Cooper (översatt av Tom Wilson):

   »Var? Låt mig se spåren av mitt barn!» sade Munro, i det han ivrigt böjde undan buskarna och lutade sig ned över det nästan utplånade avtrycket. Ehuru det fjät, som hade lämnat efter sig detta märke, varit lätt och snabbt, var det ännu fullt synbart.

Sammansättningar: tuppfjät

Etymologi: Av fornsvenska fiæt, motsvarande danskans fjed och isländska fet ("steg"), av germansk rot *feta-, av indoeuropeiska *pedo-, vilket även är ursprung till grekiska πέδον (pedon), "mark", "plats", sanskrit पद् (pád), "spår", "steg", "plats", litauiska pėda; besläktat med fot, fittja och fjätter.

Översättningar

steg

• japanska: 歩幅 ^(ja) (hohaba)
• kinesiska: 迈步 ^(zh) (màibù)
• tyska: Schritt ^(de) m

fotspår

• japanska: 足跡 ^(ja) (ashiato)
• kinesiska: 脚印 ^(zh) (jiǎoyìn)
• tyska: Fußspur ^(de) f