Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv5

Bybrunnsarkiv - 20060626

---

Om Wiktionary

Jag har tittat runt lite här, men blir avskräckt. Alla dessa ordklasser i artiklar, adjektiv, substantiv, utrum, pluskvamperfekt, singular, obestämd artikel, etc.etc. vad i helsike betyder utrum?? Jag har aldrig haft något problem med språket, förutom när man börjar diskutera grammatik. Jag har lyckats lära mig att substantiv står för saker, men adjektiv och adverb, vad är det?

Nu till frågan, jag vill oftast använda en ordbok till att få reda på vad ett ord betyder. Det kan vara ett ålderdomligt uttryck. T.ex. att hemgång kan betyda ett svårare fall av hemfridsbrott, ett intrång i hem i avsikt att skada. Skulle en sådan förklaring platsa i Wikibooks, utan omnämnande av grammatiska termer? //84.217.4.199 25 december 2005 kl.01.29 (UTC) Tåggas på Wikipedia

En sådan förklaring tycker jag kan duga. Det är ju en iallafall en början som någon grammatikkunnig kan fortsätta på. 82.212.68.237 25 december 2005 kl.11.47 (UTC)

En början är alltid en början, och definitioner är en bra början (emrm) :) Och att lägga till ordklasser i efterhand är inte så ansträngande (säger han som inte tänker göra något av det själv på ett par månader :D ). Nåå, verb är ivf vad man gör, och adverb är hur det görs, medan adjektiven inte har någon sådan bra alliteration (såvitt jag vet) för att beskriva att de beskriver substantiv... Men som sagt, det finns (nog) alltid någon som kan ta hand om det. \Mike 16 januari 2006 kl.14.33 (UTC)

Mallar igen

Jag har länge varit imponerad av de mallar över böjningsmönster för svenska ord som finns på enwikt en:Category:Wiktionary:Swedish inflection templates. Jag har överfört 3 substantivmallar på prov; Mall:sv-subst-reg-ar, Mall:sv-subst-reg-er och Mall:sv-subst-reg-or, och jag är fullt villig att överföra fler om det finns intresse för det. Jag har försökt läsa igenom gamla diskussioner om mallar här, men misslyckats med att finna någon riktig konsensus, och jag lyfter därför fram frågan än igen. Exempel på dessa mallar finns i bil, pojke, skola, rabatt och minut. Jag skulle vilja dela upp frågan lite:

1. För det första, är vi intresserade av att ha mallar för böjningsmönster över huvudtaget?
2. Är vi i så fall intresserade av att ha mallar som gör så mycket av jobbet som enwikt:s, dvs där det finns en mall per deklination m m, eller vill vi hellre ha en generell mall (som nu) där varje form måste anges av redaktören.
3. Layoutmässiga frågor, t ex; som utnyttja den tomma högerkanten (återigen som enwikt gör) m h a float eller ej? Under separat rubrik, eller med rubrikliknande information i själva mallen/tabellen? Färgsättning och kantlinjer.
4. Skall formerna vara länkar eller ej?

Mina svar på ovanstående är:

1. Ja det tycker jag verkligen
2. Det underlättar för redaktörer i högsta grad, det är lättare att se att det blivit fel än att lägga in rätt info själv. Och jag lägger gärna lite energi på att överföra dem.
3. Jag störs av en tom högerkant, och ser gärna att faktarutor 'flyter' där. Jag tycker det är onödigt med en separat rubrik. Färgsättningen vill jag ha så diskret som möjligt, men har annars inga starka preferenser.
4. Jag tycker mycket väl de kan vara det, men störs inte av att inte ha dem som länkar.

--sanna 3 februari 2006 kl.18.19 (UTC)

De mallar som finns på enwikt över böjningsmönster är relativt nygjorda av en:User:Patrik Stridvall, delvis för att dra nytta av den nya funktionen där man kan ange defaultvärden för parametrar. Därmed är de gamla mallarna (som använts här) en rest från en situation där viss funktionalitet saknades i programvaran. Jag tycker kort sagt att de nya, deklinationsspecifika mallarna ska användas.

Huruvida de ska ligga i högermarginalen eller inte, så har jag fått klagomål från en användare på en [1] att de tenderar att ge sidorna ett något "komprimerat" utseende - gissningsvis i låg upplösning/smala browserfönster. Jag skulle dock gärna se att man kunde utnyttja högerkanten också... Färgsättningen du gjort är jag imponerad av - jag påstår inte på något vis att jag skulle kunna något om webdesign, så de nuvarande enwikt-färgerna skulle mycket väl må bra av att bytas ut.

Länkarnas vara eller inte vara har jag ingen åsikt om...

\Mike 4 februari 2006 kl.01.30 (UTC)

Jag skulle fortfarande vilja slå ett slag för att inte belasta alla artiklar med ofta ohemult stora (och inte särskilt estetiskt tilltalande) böjningstabeller. Skulle det inte räcka med att ange tema, komparation, bestämd form+plural och dylikt som i traditionella ordböcker och ha separata grammatikartiklar för dom vanligaste konjugationerna och deklinationerna? Då är det bara att länka från varje artikel till respektive böjningsmönstersida istället för att klämma in oftast väldigt förutsägbara böjningstabeller i alla artiklar.

Peter Isotalo 4 februari 2006 kl.12.27 (UTC)

Jag måste nog hävda att jag tycker att just möjligheten att kunna ge fullständiga böjningsmönster på varje uppslag är en av de saker som ger wiktionary en möjlighet att bli unikt. Vi lider ju inte av den konstanta platsbrist som t ex ett tryckt lexikon har. Med de mallar som finns på enwikt (och som jag gärna överför) blir det inte mer arbete för en redaktör att tillhandahålla full översikt än att lägga in motsvarande de former som Karmosin brukar ange i de poster han redigerar.

Vad det gäller utnyttjande av skärmen, så vill jag poängtera att även om jag har bra upplösning så arbetar jag vanligtvis på wiktionary med en 12"-skärm på en bärbar dator, och jag störs ej av komprimerat utseende, förutom när 'margin-left' saknas på texten i högerspalten.

En tanke som alltmer börjat tilltala mig är att dela upp vilken typ av information som ges till vänster och till höger, så att vänsterspaltens innehåll innebär en översikt över ordet, och högerspalten används till 'utsmyckning'. Jag skulle kunna tänka mig att överföra även exempel till högerspalten etc. Det är detta som fått mig att utöka de mallar som jag redan överfört med 'kortparadigm', dvs att det i vänstra spalten står minut, en, er, u (se minut). Högerspaltens information skulle på ett sätt kunna jämföras med den information som vissa lexikon ger i marginalen. Vad tycker ni om detta sätt att dela upp informationen?--sanna 5 februari 2006 kl.19.31 (UTC)

Måste följa upp nu när mallarna har fått nytt utseende. Fantastisk förbättring rent utseendemässigt. Mycket smakfullt utförande och tabellerna är otroligt mycket mindre påträngande nu än tidigare. Hur är det däremot med att kunna välja vilja böjningar man vill länka? Är det värt att göra så oerhört många länkar till så många artiklar som ändå inte kommer ha något högre syfte än att redirecta till grundformen eller bara återupprepa som finns i tabellen? Går det också att göra så att alla mallar omfattar enbart själva tabellerna och inte även rubriken?

Lite smågnäll, förresten: ett litet u/n är lätt överflödigt om man anger bestämd.

Peter ^Isotalo 22 februari 2006 kl.22.05 (UTC)

Tackar. *leende* När omarbetningen är klar, så kommer inte någon av mallarna att skriva ut någonting i vänsterspalten, vad som står där kommer bli upp till artikelförfattaren, som Peter framfört önskemål om (detta innebär att även u/n blir fritt fram att göra som man vill med). Vad gäller länkarna så är det så vitt jag kan se mycket komplicerat att göra dem valbara och samtidigt behålla enkelheten i inmatningsssystemet. Med den kunskap om mallsystemet jag har för tillfället kan jag inte se hur man kan ordna det lätt.--sanna 23 februari 2006 kl.00.28 (UTC)

Sortering av ordklasser

Finns det någon praxis för sortering av de olika orden under ett givet språk? Jag tänker på till exempel man där två substantivposter finns (olika paradigm) men där de här inte ens står efter varandra?--sanna 8 februari 2006 kl.19.32 (UTC)

En följdfråga blir då: ska vi kategorisera artiklar både efter "Kategori:Språk" och "Kategori:Språk ordklass"? Om ja, varför?

Peter ^Isotalo 22 februari 2006 kl.21.51 (UTC)

Jag skulle vilja föreslå att vi kategoriserar alla grundformer under Kategori:Språk förutom under sin ordklass. Då kommer Kategori:Språk att fungera som ett språkindex för redan inlagda ord av det givna språket.--sanna 23 februari 2006 kl.00.32 (UTC)

Det låter som en mycket bra idé. Kommer det ställa till några problem för språk som inte använder ett latinskt alfabet, dock?

Peter ^Isotalo 4 mars 2006 kl.06.03 (UTC)

Fast idén kommer från mig har jag efter studier av underkategoriproblemet och jämförelser med till exempel finska wiktionary delvis ångrat mig vad gäller språkindexet. Det är ju som så att så som mediawiki fungerar idag så visas på en sida totalt 200 poster på en kategorisida, det vill säga både underkategorier och artiklar. Om ej alla artiklar kan visas så "kapas" underkategorilistan av på samma uppslagsbokstav som artikellistan. Visserligen jobbar de med att försöka hitta en lösning, men vad jag kan se går det inte så fort... Problemet kan ses på Kategori:Svenska, där underkategorin Kategori:Svenska ord efter ämne som sorteras under Ämnen inte syns förrän man går till artiklar som börjar på ä. Av denna anledning verkar det i dagsläget inte helt optimalt att ha en kategori med både ett stort antal underkategorier och artiklar.

Finska wiktionary använder ett mycket finfördelat indexsystem av typen Kategori:Språkindex för svenska>Kategori:Språkindex för svenska -a>Kategori:Språkindex för svenska - ab Jag vet inte hur många nivåer som är lämpligt för oss, men jag tycker att åtminstone Kategori:Språkindex för svenska>Kategori:Språkindex för svenska -a (upprepas för varje språk) kan vara lämpligt. Sedan är ju då frågan om man skall göra sig den extra mödan att sortera orden in initialkategorierna efter andra bokstaven. Det blir merarbete vid all kategorisering, och ökad risk för inkonsekvens, men fördelen är ju att artiklarna i kategorin inte enbart blir en osorterad lista, och tillåter ett navigeringsindex över de ingående artiklarna.

Vad gäller icke-latinska alfabet så vet jag för det första inte hur de per automatik sorteras, men om den automatiska sorteringen är undermålig, så finns ju återigen möjligheten att ange sorteringsordning manuellt. För kinesiska skulle t ex jag personligen tycka att det vore användbart med två index, ett radikal (för första tecknet) (ev. två förenklat och traditionellt) samt ett pinyinindex, dvs kategorisering av typ (uppslag:他):

[[Kategori:Radikalindex för kinesiska|亻]] [[Kategori:Pinyinindex för kinesiska|tā]]

Kanske ett radikalindex för 词 är lite överdrivet dock, i så fall:

[[Kategori:Teckenindex för kinesiska]] [[Kategori:Pinyinindex för kinesiska|tā]]

--sanna 4 mars 2006 kl.09.55 (UTC)

Kinesiska tecken som artikeluppslag

Det har den senaste tiden lagts in en hel del kinesiska ord är, vilket ju är glädjande. Jag tycker dock att den praxis som så smått börjat växa fram är lite oroväckande. Det verkar som om tecknen läggs under sin traditionella form, och redirects (ja, jag har själv gjort en!) från den förenklade formen görs. IMO är detta att jämföra åtminstone med att skilja på stor och liten initial (vilket vi gör!), helt oavsett alla politiska ställningstaganden. Jag föreslår därför att vi istället använder oss av den struktur som enwikt har, där varje teckenform har ett eget uppslag, och i de fall då denna teckenform är begränsad till det ena av de två ovan nämnda systemen, en angivelse Stil:Förenklat tecken resp. Stil:Traditionellt tecken. Överhuvudtaget så är jag imponerad av det sätt som enwikt presenterar kinesiska tecken, och jag tycker helt klart att vi skall använda oss av information därifrån.--sanna 9 februari 2006 kl.19.03 (UTC)

Efter att ha pluggat både japanska och kinesiska ett år vardera på komvux och nu andra terminen kinesiska på SU, så är jag inte särskilt imponerad av enwikts upplägg. Det är mycket information och arbete som lagts ner på det, men problemet är att engelska wiktionary är främst blivit inriktat på att vara ett teckenlexikon (字典) inte en ordbok (词典), och det är rätt värdelöst för dom som inte redan kan kinesiska och japanska rätt bra eller som bara nördat ner sig totalt i teckendetaljer. Det finns nästan inte ett ord om hur tecknen faktiskt används (särskilt på kinesiska), utan mest massa kodnings- och sorteringskuriosa som är helt ointressant för någon som bara vill slå upp ord och se hur dom används. Ungefär som att vi skulle koncentrera oss mer på gamla stavningsvarianter istället för att förklara vad ord betyder. Det är helt enkelt ett rätt nybörjarfientligt format och verkar vara riktat främst till folk som troligen redan vet hur och var man får tag på sån här information på annat sätt (även på internet). I dom artiklar jag sett hittills så är det en herrans massa vanliga och ovanliga (rödlänkade) sammansättningar och femtioelva poster med katalogiseringsstandarder som bara är intressant för folk som är vana vid eller sitter i närheten av tegelstenslexikon i pappersform. För att sammanfatta så är det väldigt mycket mindre matnyttig information i artiklarna än vad det kan tyckas.

Paralleler mellan kinesiska tecken och bokstäver haltar alltid, och att jämföra med olika använding av versaler är rätt missvisande. Det är snarare som att vi skulle ha separata, lika fullmatade artiklar för helt vanliga stavningsvarianter eller t.o.m. för olika typsnitt. Och märk väl att jag själv är pro-förenklat, så jag har inte tagit något politiskt ställningstagande, utan tyckt att det varit mest logiskt och pedagogiskt.

Peter Isotalo 10 februari 2006 kl.00.23 (UTC)

Visst, enwikt innehåller lite väl mycket inmatnings- och kodningsinformation i förhållande till faktiska exempel. Jag misstänker starkt att de flesta av de sidorna är skapade av någon bot, och inte har sett någon människas hand. Och jag tycker också de är också lite väl inriktade på tecken och för lite på ord. Detta sagt, det är en mycket dålig idé att slå ihop de förenklade och de traditionella tecknen till samma uppslag, det kan i början verka vara enklare, men kommer i längden att straffa sig. Alla de fall då det inte finns ett ett-till-ett-förhållande mellan traditionellt tecken och ett förenklat tecken att ställa till problem, jag tänker då på sådant som t ex förenklat 云, som ju motsvarar både traditionellt 云 (hur ovanligt detta än är i modern talad kineiska) och 雲 beroende på betydelse. Vad gör du då med 云? Behandlar alla konstellationerna på samma uppslag?

Dessutom hur man än vrider och vänder på det, och oavsett vilken utgångspunkt du har haft när du skapade artiklarna så KAN det och KOMMER det att tolkas politiskt. Och jag tycker fortfarande att jämförelsen mellan versaler gäller, skiljer vi på bild och Bild, skall vi också skilja på 汉字 och 漢字. --sanna 10 februari 2006 kl.07.34 (UTC)

Ijole! Gå inte politiskt bråk i förväg. Vi är inte Wikipedia och har inte politisk NPOV som ledstjärna. Vi beskriver språkanvändning och överlåter bäst det politiska till wikipedierna. Där schackras mer än nog på det området.

Traditionella tecken som gått upp i mer än ett förenklat tecken behandlar man som med dom få svenska böjnignar som sammanfaller med andra böjningar eller grundformer; som undantag. Dom är inte särskilt många och är väldigt lätt att administrera. Det är bara att göra en gaffelsida där man hänvisar till vilka traditionella tecken som dom förenklade avser. System ska anpassas efter vad som gagnar den stora majoriteten av uppslag, inte den lilla minoriteten tecken som utgör undantagen.

Bokstäver är ljudbärande medan tecken är betydelsebärande och ljudbärande på samma gång, och därför faller dom flesta paralleler väldigt platt. Det finns ingen språklig betydelseskillnad mellan "汉" och "漢" inom kinesiska, och vi är ett instrument för språkupplysning, inte politik. Det är också faktiskt rätt tveksamt om praxisen att skilja icke-egennamn som bild/Bild är särskilt vettig heller, även om det finns tyngre argument för det eftersom det rör sig om olika språk. Det du föreslår är att vi ska skilja tecken som ser olika ut, men som betyder samma sak, uttalas och används på samma sätt i vad som enligt både politiska och lingvistiska kriterier betraktas som ett språk (standardkinesiska).

Peter Isotalo 10 februari 2006 kl.13.30 (UTC)

Fackområden och jargon

I samband med sluten m flera ställen, (se även Diskussion:sluten) har det förts en diskussion om hur speciella definitioner som wiktionary bör rymma. Det är min bestämda uppfattning att specialiserade definitioner för specifika fackområden och jargoner ryms inom wiktionary. För mig är frågan snarare hur man skall presentera dessa, så att säga sekundära eller överförda betydelser, så att huvudbetydelserna inte kommer i skymundan. Här finns ju flera möjligheter. En skulle vara att ge specialiserade betydelser ytterligare en indragsnivå, tex:

1. stängd, avgränsad

   Vid riksdagsval hålls slutna omröstningar.

   1. (överförd betydelse) fåordig, förtegen

      Han är väldigt sluten.

   2. (matematik) Definierande egenskap för en mängd vars komplementmängd är öppen

      Intervallet [0,1] är en sluten delmängd av de reella talen.

   3. (matematik) Definierande egenskap för en kompakt mångfald utan rand.
   4. (fonetik) fon som bildas med tungan i ett högt läge

Troligen blir det tydligare om undernivåerna ej är numrerade:

1. stängd, avgränsad

   Vid riksdagsval hålls slutna omröstningar.

   • (överförd betydelse) fåordig, förtegen

     Han är väldigt sluten.

   • (matematik) Definierande egenskap för en mängd vars komplementmängd är öppen

     Intervallet [0,1] är en sluten delmängd av de reella talen.

   • (matematik) Definierande egenskap för en kompakt mångfald utan rand.
   • (fonetik) fon som bildas med tungan i ett högt läge

Faran med en sådan struktur är att det lätt blir oöverskådligt. Ett annat alternativ är i så fall att skapa en separat underrubrik för specialiserade betydelser, t ex så här:

Adjektiv

sluten

1. stängd, avgränsad

   Vid riksdagsval hålls slutna omröstningar.

2. (överförd betydelse) fåordig, förtegen

   • Han är väldigt sluten.

Specialiserade betydelser

1. (matematik) Definierande egenskap för en mängd vars komplementmängd är öppen

   Intervallet [0,1] är en sluten delmängd av de reella talen.

2. (matematik) Definierande egenskap för en kompakt mångfald utan rand.
3. (fonetik) fon som bildas med tungan i ett högt läge

Frågan är då var man drar gränsen mellan allmänna och specialiserade betydelser. Fast till börja med kan vi ju dra den där vi nu tydligen kastar ut giltiga betydelser ur wiktionary.

Det finns säkert fler, och bättre, sätt att presentera informationen än vad jag här angivet. Fyll gärna på med egna förslag. --sanna 23 februari 2006 kl.14.47 (UTC)

Jag har ingen avsikt att kasta ut fler betydelser, men just i detta fallet kände jag att jag behövde begränsa risken för förväxlingar, då skillnaden - i matematisk synvinkel - mellan begreppen "sluten" och "begränsad" inte är helt trivial, men ganska avgörande (en matematiker skulle med all sannolikhet kalla det sista ett "understatement" förstås, men det är en annan historia). Jag anser att placering av det matematiska begreppet som ett exempel av betydelsen "avgränsad", med motiveringen att "sluten = begränsad", för länge sedan passerat gränsen för att bara vara förvillande för den som inte är 100% säker på sina matematikdefintioner, utan det blir rent vilseledande. Själv skulle jag vilja jämföra det med att försöka identifiera den vardagliga och den grammatiska betydelsen av ordet genus.

Möjligen att sådana "specialord" skulle kunna placeras som en underbetydelse, men för att jag ska känna förtroende för att göra detta med till exempel det matematiska begreppet sluten så skulle jag nog vilja ha fram etymologin... Dock har jag hittills haft problem att hitta "matematisketymologiska" ordlistor; en jag hittade idag verkar till exempel bara behandla när begreppen kom in i engelskan (genom att ge tidiga exempel härpå).

Beträffande att göra en speciell rubrik för jargong, så är jag mycket tveksam - när ska ett ord anses ha lämnat "jargongstadiet"? Är till exempel skärm (i datorbetydelsen) jargong? (Dator)mus?

\Mike 24 februari 2006 kl.17.04 (UTC)

En separat rubrik är heller inte min föredragna lösning, jag ville mest visa på lite olika sätt att presentera informationen. En ökad indragsnivå kräver som du mycket riktigt påpekar en solid etymologisk underbyggnad, vilket ökar svårigheten vid inmatning. Jag måste medge att jag inte riktigt förstår resonemanget med att slå ihop och göra betydelserna så vaga och stora som möjligt. Detta kan möjligen motiveras av platsbrist, vilket vi inte har. Mitt förslag var ett sätt att försöka hitta någon form av medelväg, men för att det skall lyckas så krävs ju att alla inblandade är intresserade av en sådan. --sanna 24 februari 2006 kl.18.17 (UTC)

Administratörer

På Peters uppmaning har jag börjat skissa lite på ett utkast till en sida för att presentera en administratörs roll här på wiktionary. Den ligger på Användare:Sannab/Administratörer tills vidare, kommentarer mottages gärna. *leende*--sanna 3 mars 2006 kl.17.14 (UTC)

Väl skrivet, sanna. Nu tror jag inte vi kommer råka ut för särskilt svåra fall eftersom ett wixikon inte drar åt sig ens en promille av dom bråk som uppstår på wikipedierna. Däremot kan det vara klokt att undvika den bisarra ordning som fortfarande råder på svenska wikipedia. Där ska en kandidat få 75% av rösterna för att bli utsedd, medan det absurt nog krävs endast 50% för att få sitta kvar om det blir en omröstning om avsättning. Det här blev en direkt orsak till att ett visst supertroll med adminhatt klarade sig genom en omröstning trots att det blev en mycket knapp majoritet för fortsatt förtroende vid första missförtroendevoten. Vill vi sätta siffror över huvudtaget? Själv tycker jag att engelska wikipedias metod är mer sympatisk: 75-80% anges som ungefärlig siffra och det slutgiltiga beslutet lämnas åt byråkraterna med uppmaning att man ska bedöma konsensus efter bästa förmåga. Ett rätt tungt argument för att gardera sig ordentligt är att om den där svåra situationen dyker upp så kan det bli ett kattrakande utan like om man försöker stampa fram regler för att klara av just den situationen.

Peter ^Isotalo 5 mars 2006 kl.16.03 (UTC)

Språkindex

I samband med diskussionen om sortering av ordklasser så lade jag fram ett förslag om att börja indexera grundformer av ord enligt ett katalogiseringsschema av följande modell:

• För varje språk, skapa en indexkategori enligt: Kategori:Språkindex för svenska
• Skapa underkategorier av följande typ: Kategori:Språkindex för svenska A Kategori:Språkindex för svenska B etc. (Jag tror inte att noggrannare indelning än så behövs, men kommentera gärna!)

Underkategorierna sorteras in i det överordnade indexet på sin bokstav. Artiklarna sorteras in i sina underkategorier (initialbokstavskategorier) företrädesvis på andra bokstaven i ordet, t ex för abbedissa b.

Anledningen till att jag vill dela upp språkindexen i flera är att mediawiki idag emm inte hanterar kategorier med många artiklar helt snyggt, i sht om de också innehåller flera underkategorier.

Denna typ av schema kan direkt användas för alla språk med latinskt alfabet, och sannolikt också för övriga språk som skrivs med någon form av alfabet. För t ex japanska och kinesiska får vi fundera en vända till (radikalindex, teckenindex, romanji/pinyinindex etc...).

Om ingen invänder så börjar jag bygga upp en sådan här struktur tämligen omedelbart.--sanna 8 mars 2006 kl.08.27 (UTC)

Bra initiativ! /Nicke L 9 mars 2006 kl.15.20 (UTC)

Hur gör vi med språk där vissa bokstavskombinationer räknas som "ett tecken" i den alfabetiska ordningen? Jag tror t ex att ch och ll i spanskan räknas som separata "bokstäver", som kommer efter c och l. Samma sak i kymriskan, tror jag. Ska vi följa respektive språks modell och ha Kategori:Språkindex för spanska - ch etc. eller gå efter svensk alfabetisk ordning?/Nicke L 21 mars 2006 kl.09.42 (UTC)

Tyska konjunktioner

Jag tycker att den lösning som dewiki använder med en tämligen modest uppsättning former på varje uppslag, och hänvisning till separat sida med fullständigt mönsterparadigm vore bra att använda även här. Se de:essen och de:essen (Konjugation)--sanna 15 mars 2006 kl.15.06 (UTC)

Huvudsidan

Jag har provat lite med en ny utformning av huvudsidan på Användare:Sannab/Huvudsida. Vad tycks?--sanna 15 mars 2006 kl.15.15 (UTC)

Fornsvenska

flyttat från Diskussion:fisker av \Mike 15 mars 2006 kl.16.34 (UTC)

Fornsvenska har väl knappast något levande samfund som talar språket, och inte heller någon ISO-kod väl?. Så fornsvenska borde väl bara finnas med som etymologier till nutida svenska ord.--sanna 15 mars 2006 kl.13.05 (UTC)

Min hållning är väl att de bör finnas med, men jag har ingen aning om de bör finnas under en egen rubrk eller under "svenska". Men att slänga ut dem helt vore dumt, emm. \Mike 15 mars 2006 kl.13.33 (UTC)

Den mest uppenbara jämförelsen här är ju med Old English, men där finns det ju dels en egen wikipedia, och en iso-kod, så jämförelsen haltar. Den enda anledningen till att låta fornsvenska få så att säga språkstatus är ju just att detta är svenska Wiktionary, och att vi vill tillåta oss att beskriva just svenska språket vidlyftigare än andra wiktionary-projekt. Jag tycker nog ändå inte att fornsvenska skall få rubrik 2-status, utan inordnas under svenska, dock med en tydlig markering att ordet i fråga ej förekommer i den formen i modern svenska. Kan man eventuellt tänka sig en variant liknande den vi gör för böjningsformer, som t ex ''fornsvensk form av [[fisk]]'', eller blir det alltför rörigt?--sanna 15 mars 2006 kl.13.45 (UTC)

Om jag inte minns fel så har en liknande diskussion förts på en: angående hur man ska göra med skillnader mellan modern och antik grekiska (kan nu bara inte hitta den - kanske ligger någonstans i botten av en:Beer Parlour). Men jag har inga problem med att använda rubriken "svenska" för ord som exvis fisker. \Mike 15 mars 2006 kl.16.34 (UTC)

Hur kommer det sig att fornengelska har denna privilegierade ställning? Jag skulle gärna se att fornsvenska fick en sådan ställning också, men man får väl finna sig i att det inte är så. Det som sanna föreslår är väl en acceptabel lösning./Nicke L 15 mars 2006 kl.20.03 (UTC)

Hmm, Fornnordiska har en egen ISO-kod (non). Men hur mycket skiljer den från fornsvenskan? (wp säger inte så mycket...) \Mike 20 mars 2006 kl.11.28 (UTC)

Skotsk gäliska eller vad

Vad kallar vi den gäliska som talas i Skottland. Wp säger skotsk gaeliska, här finns både kategorin skotsk gäliska och skotsk-gäliska. Även kategorin skotska finns, vet ej om den behandlar gäliska eller engelska. Kort sagt, iso-kod gd, vad skall vi kalla den? --sanna 19 mars 2006 kl.09.11 (UTC)

NE kallar språket "skotsk gäliska". Jag föreslår att vi anammar den varianten./Nicke L 20 mars 2006 kl.13.09 (UTC)

Verkar rimligt, men föranleder en följdfråga, vad skall kategorierna för olika ordklasser under Kategori:Skotsk gäliska heta? --sanna 22 mars 2006 kl.10.24 (UTC)

Jag röstar på att döpa ordklasskategorierna till kategori:Skotsk-gäliska substantiv osv., men låta huvudkategorin vara utan bindestreck. \Mike 12 april 2006 kl.08.08 (UTC)

Svenska dialekter

Jag stötte på ordet kongro som beskrivs som ett jämtländskt dialektalt ord för spindel. Ska det kategoriseras som ett svenskt substantiv eller bör man ha en särskild kategori för dialektala ord och uttryck?/Nicke L 20 mars 2006 kl.10.58 (UTC)

Man kunde kanske behandla dem som fornsvenska former? jämtländskt dialektalt uttryck för [[spindel]]. Så starkt avvikande former tycker jag nog bör hamna i en egen kategori, som i o f s gärna får ha svenska substantiv som moder. Till att börja med räcker det kanske med en övergripande kategori, eller bör vi dela upp efter dialekt redan från början?--sanna 22 mars 2006 kl.10.23 (UTC)

Någon medelväg? Att dela upp efter samtliga möjliga dialekter kanske blir att ta i, men det kanske gå att kategorisera efter sydsvenska mål/götamål och allt vad de nu heter? \Mike 12 april 2006 kl.08.01 (UTC)

Månader på engelska

Jag har testat med en mall Mall:Månader på engelska för att kunna enkelt visa alla månaderna på varje sida. I samband med det har jag funderingar på dels om någon vet vad som är vedertagen term för en:Wiktionary:Coordinate term på svenska, dels om detta är ett bra sätt att visa det semantiska fältet. Och om det är bra, skall det ersätta kategorierna eller fungera som komplement.--sanna 24 mars 2006 kl.21.10 (UTC)

Vet att detta är ett arkiv, men svarar ändå eftersom något svar inte givits. Termen heter "kohyponym". ~ Dodde 31 oktober 2006 kl. 08.53 (CET)

Romaniserade koreanska (etc) ord, och deras indexkategorisering

Under uppslaget Seoul finns en rubrik "koreanska" som tar upp vad som beskrivs som "reviderad romanisering av" det koreanska ordet för Söul. Hur språkindexkategoriserar vi lämpligen detta? Mitt förslag (som jag precis genomförde där) är en kategori:Romaniserat språkindex för koreanska, inspirerad av hur serbiskan gör med latinska/kyrilliska skrivformer. Åsikter? \Mike 12 april 2006 kl.07.58 (UTC)

Clear före rubrik 2

Eftersom vi enbart använder rubrik 2 ==Svenska== för att starta ett nytt språkavsnitt, så tycker jag att det vore en god idé (jag har själv gjort så i min monobook.css) att lägga till h2 {clear:both;} i Monobook.css, så att alla eventuella flytande deklinationsboxar m m hamnar i rätt avsnitt (dvs inte inkräktar på nästa språkavsnitt).

Det bästa vore väl att ha det i en Common.css, men vi har väl ingen sådan, och jag vet inte om man måste ändra i alla skalen för att uttryckligen anropa Common.css eller ej.--sanna 16 maj 2006 kl.07.43 (UTC)

Något sådant anrop gör man inte på en: såvitt jag förstår, utan Commons.css ska anropas av programvaran direkt. (testar) Jo, det fungerar. Dock så hamnar högermarginalens "redigera"-länkar lite snett för mig - har du någon idé om hur man flyttar med dem? De verkar ligga i en klass som heter "editsection" - kan man göra något liknande där? \Mike 16 maj 2006 kl.08.25 (UTC)

Alltså: jag tolkar det som att h2 {clear:both;} lägger radbrytningen efter "redigera"-länken. Om det inte finns några mallar som drar iväg avstånden så betyder det bara att länken hamnar ett par em för högt upp men om en mall finns så hamnar länken i höjdled ungefär mitt för mallen. \Mike 16 maj 2006 kl.08.32 (UTC)

Problemet med att lägga det på .editsection {clear:both;} är väl att då börjar alla rubriker så att säga på nytt, fast det är kanske inte ett problem?--sanna 16 maj 2006 kl.14.31 (UTC)

Hmm, det hade kanske inte varit något problem om jag inte hade varit så j-kla dum att jag justerat mallplacering ibland (ganska ofta) genom att lägga böjningsmallar över ordklassrubriken.... Inte alltid, visst, men kanske i första hand handlar det om mallar för svenska verb och adjektiv (och substantiv som jag tog av bara farten) som jag placerat lite längre upp just *för* att de inte skulle inkräkta på nästa språk. /me svär lite för att han inte tänkte på css.... Nå, gjort är gjort: om det inte dyker upp fler problem, eller någon annan lösning, får vi väl försöka ha tag i en bot eller så som flyttar runt. Annars vet jag vad jag har att göra... :|. För när väl de är uppstädade så borde det väl fungera, gissar jag? (Men å andra sidan vet jag inte om jag litar på mina gissningar om vad som är möjligt, ikväll) \Mike 16 maj 2006 kl.21.19 (UTC)

Jag använder mig numera av clear:both på både h2 och .editsection, det tycker jag blir snyggast på de sidor som jag testat.--sanna 19 maj 2006 kl.07.31 (UTC)

Copyright och exempel

Vad gäller egentligen för copyright och exempelmeningar? Är citaträtt tillämplig? Se tex på sko, där jag lagt in ett exempel från ett verk av Selma Lagerlöf; verket är copyrightskyddat till 2010. Är detta ett upphovsbrott?--sanna 19 maj 2006 kl.07.29 (UTC)

Det måste absolut omfattas om citaträtten. Du citerar ju bara i den omfattning som motiveras av ändamålet, vilket är kravet i detta sammanhang som ställs. Dodde 15 juni 2006 kl.23.12 (UTC)