Wiktionary:Fikarummet

Välkommen till fikarummet!
Här diskuterar vi allt som har med ord och deras betydelser att göra

Skapa ett nytt stycke för ditt meddelande

Gå till Bybrunnen om du vill fråga eller säga nåt mer allmänt, som har med annat än språk att göra eller till Teknikvinden om det är strikt tekniskt (mallarnas eller websajtens själva funktion).

När fikarummet börjar bli orimligt stort kan en äldre del diskussioner arkiveras. Men töm aldrig helt den här sidan.


Arkiverade diskussioner:

Filing cabinet icon.svg
En kaffe svart ...

utåtRedigera

Hur lyckades jag med utåt? Glömde jag någon betydelse, tog jag med någon oegentlig betydelse, eller är någon nyans felaktig? Kommentera. --Andreas Rejbrand (diskussion) 31 december 2013 kl. 18.13 (CET)

Bra. Jag tycker det ser ut som om du fick med det mesta. Jag putsade lite, la in länkar och så. Vidare skapade jag det motsvarande inåt, men inte alls lika ambitiöst. //Skal 15 januari 2014 kl. 13.53 (CET)

bestämningRedigera

Jag har tyvärr ingen formell utbildning i språkvetenskap, så all feedback på mina jobb i dessa ämnen uppskattas. --Andreas Rejbrand (diskussion) 2 januari 2014 kl. 12.24 (CET)

spekulantRedigera

Finns det spekulant som adjektiv eller adverb i Svenskan? Jag tycker det är fel. --Pametzma (diskussion) 11 april 2014 kl. 16.24 (CEST)

Hittar en del google-träffar på exempelvis personer som är spekulanta (adjektiv) på ett hus e.d. och syntaktiskt är det ju inget fel. Det är nog okomparabelt dock, så jag tar bort komparativ och superlativ från tabellen. Jag tar bort adverbuppslaget också för säkerhets skull. ~ Dodde (diskussion) 25 april 2014 kl. 01.26 (CEST)

Presesparticip PassivformRedigera

Hej, i alla flexionsmallar för svenska verb visas ett Passivform av presensparticipet. Finns det överhuvudtaget ett sådant? Jag installerade "SAOL Plus" på min dator och fann hittills inte ett exempel för presensparticip som slutar på -s. Jag tycker Passivformen skulle strykas från alla verbmallar. mvh --Pametzma (diskussion) 19 juli 2014 kl. 10.50 (CEST)

Det rör sig nog inte om en "passivform", men det förekommer med -s i t.ex. springande(s), med en subtil betydelseskillnad. Bruket diskuteras t.ex. i Språkriktighetsboken. --Andreas Rejbrand (diskussion) 23 juli 2014 kl. 00.38 (CEST)
De där formerna är inte passivformer! Språkhistoriskt anses de härstamma från genitivböjning av participen (använda som verbalsubstantiv). Äldre läroböcker nämner dem ibland, och varnar då just uttryckligen för att blanda ihop dem med passivum.
Standardexemplet brukar vara "Han kom ridandes på en åsna" (vilket går tillbaka på ett bibelcitat). Just här är det möjligen så att -s-formen antyder adverbiell användning (alltså att "ridandes" snarare har "kom" än "han" somhuvudord) - vilket var den slags användning som lånades in från lågtyskan, om jag förstått mina källor rätt. Den skillnaden är dock inte entydig, och det är nog riktigast att helt enkelt kalla den för en "variant".
Bibelcitatet (1541 års bibel, återgivet ur SAOBs artikel "rida"): Sij, tin Konung kommer til tigh sachtmodigh, rijdhandes på eenne åszninno. Mat. 21:5. Samma artikel anger på annat ställe "ridande" som ett verbalsubstantiv ("vbalsbst." på SAOBidiom) till "rida", men diskuterar inte i anslutning till citatet huruvida formen där är bildad på substantivet eller ej. Det är ju tänkbart att genitivböjningen skulle höra till adjektivistiskt använda presensparticip; men dessa har alltid böjts svagt, och därför inte tagit -s i genitiv.
Se i övrigt w:Diskussion:Genitiv#Tendenser till hypersvecism, där jag också nämner några källor. En liten modifikation dock av beskrivningen av källäget: Iversen skriver visserligen att sustantivering av presensparticip i norrönt i stort sett begränsar sig till de tre undantagsord, som blivit "bonde", "fiende" och "frände" i modernt språk; men jag har senare sett att han på annat ställe skriver att substantiverade presensparticip var vanligare i lagspråket, och genitiverna "till väljandes" och "till ärvandes" är ju hämtade just från en landskapslag. Detta talar för att man nog bör se åtmonstone de äldsta -s-formerna som genitiver av substantiveringar av presensparticip, snarare än som en anormal stark genitivböjning av (adjektivistiska) presensparticip. Jörgen B (diskussion) 28 juli 2014 kl. 20.53 (CEST)

elegirRedigera

Någon spanskkunnig bör kontrollera https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=eleges&curid=124265&diff=1753502&oldid=1266077, https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=elegiendo&curid=124312&diff=1753503&oldid=1266097, https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=elejo&curid=124264&diff=1753501&oldid=1266076 --Andreas Rejbrand (diskussion) 5 september 2014 kl. 16.40 (CEST)

Det verkar vara ett problem med grammatikmallen som används. Jag har meddelat 85 på hans diskussionssida. ~ Dodde (diskussion) 10 september 2014 kl. 02.06 (CEST)
Ber om ursäkt för att jag inte har varit inne på ett tag och därför inte har sett meddelandet. Elegir är ett oregelbundet verb och ändringarna du länkade till är korrekta. På sidan elegir används grammatikmallen som om verbet var ett regelbundet gir-verb. Det behövs numrerade parametrar för de oregelbundna böjningsformerna. Jag kan fixa det. "85" 22 september 2014 kl. 21.13 (CEST)

lösa uppRedigera

Fick jag till lösa upp? --Andreas Rejbrand (diskussion) 12 juli 2015 kl. 01.22 (CEST)

friseringRedigera

Jag skapade just frisering, och hoppas att allt blev rätt (hårvård och sådant är inte min starka sida). --Andreas Rejbrand (diskussion) 27 juli 2015 kl. 02.27 (CEST)

Kategori:FraserRedigera

Kategori:Fraser skall utrymmas. De uppslag som är partikelverb (t.ex. ta över) skall markeras som partikelverb på fetstilsraden (som i ta över), och H3-rubriken skall vara "Verb" (som i ta över). Idiomatiska uttryck skall använda H2-rubriken "Idiom". I dessa fall används mallen {{verb}} respektive {{idiom}}. Pseudopartikelverb (såsom ta på med betoning på ta) bör inte ha egna uppslag alls, utan den informationen bör finnas i verbartikeln (i det här fallet ta). Detta är, så vitt jag förstår, enligt konsensus, och bör få bort det mesta ur Kategori:Fraser.

Men några saker är oklara, tycker jag. Är t.ex. kasta vatten ett partikelverb? Enligt svenskspråkiga Wikipedia är "[ett partikelverb en konstruktion] som utgörs av ett verb och en partikel i form av ett adverb eller en preposition", men vatten är ett substantiv.

Och är göra sitt yttersta verkligen ett idiom? --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 13.22 (CEST)

Definitionen i idiom är tydlig och konkret. Jag tror jag skall stödja mig mot den. göra sitt yttersta är alltså ett idiom. --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 13.49 (CEST)
En sak till: {{tagg|idiomatiskt}} bör tas bort från uppslag under H3-rubriken Idiom eftersom det säger sig självt att ett idiom är idiomatiskt. Kategorin Kategori:Idiomatiskt skall sålunda också utrymmas. --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 13.54 (CEST)
Men hur gör vi med med vänlig hälsning och frihet, jämlikhet, broderskap. De är väl inte idiom? --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 14.07 (CEST)
huta åt är väl inte ett partikelverb? --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 14.08 (CEST)
nyttig idiot bör väl använda H3-rubriken Substantiv? Det är nog en bra lösning att använda en sådan "primitiv ordklass" (substantiv, verb, adjektiv) om "frasen" uppenbart inte kan kallas för "idiom" men fungerar precis som ett ord av aktuell ordklass. --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 14.16 (CEST)
Är ge eld ett verb eller ett partikelverb? Det bör vara samma sak som kasta vatten. --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 14.18 (CEST)
Enligt svenskspråkiga Wikipedia är begreppet "partikelverb" vitt, och t.ex. slå sig till ro är ett partikelverb (med en "komplicerad" partikel). Spontant noterar jag att "eldge", "vattenkasta" och "sigtillroslå" inte låter helt absurt. --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 14.25 (CEST)
Angående ge eld och kasta vatten: de skulle eventuellt kunna klassas som idiom, också. Idiom, verb eller partikelverb? Spontant tror jag att något av de två första alternativen är bäst. --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 16.10 (CEST)
Hur är det med gå hem? Det känns både lite som ett partikelverb och ett idiom. Det är tekniskt möjligt att kombinera dessa så när som på att H3-rubriken inte kan vara både "Verb" och "Idiom" samtidigt. Hur göra? En annan sak: frysa ihjäl. Är det verkligen ett partikelverb? Betoningen kan ligga på frysa, och ihjäl (=i riktning mot döden) fungerar ungefär som hem i cykla hem (som också kan uttalas med betoning på hem men som knappast är ett partikelverb). --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 19.39 (CEST)

Kanske är följande rimligt:

Från vår artikel idiom har vi en lättanvänd definition:

idiom: fast språkligt uttryck (en grupp av ord eller en hel mening) med en egenartad, självständig betydelse vilken inte omedelbart framgår av dess beståndsdelars betydelser och därmed inte kan översättas ord för ord (såvida samma idiom inte finns i det andra språket), och som till skillnad från ordspråk kan böjas grammatiskt

Alltså: har vi en följd av två eller flera ord, vilka fungerar som en självständig enhet med en betydelse som inte framgår av de ingående orden (eller, kanske mer typiskt: som inte alls betyder samma sak som den ordagranna tolkningen utifrån de ingående orden), så kan det röra sig om ett idiom. Om denna följd av ord dessutom fungerar rent grammatiskt som ett substantiv eller verb (och därmed kan böjas för att passa in som en del av en hel sats, men som i sig inte kan utgöra en hel sats) så rör det sig om ett idiom. (Ett ordspråk, däremot, är i princip en färdig mening i sig.)

Ett partikelverb är ett verb plus en preposition eller ett adverb (eller möjligtvis båda) med en egen betydelse som inte är uppenbar från de ingående ordens betydelse, och som fungerar rent grammatiskt som ett verb. Ett partikelverb är sålunda ett idiom. Alltså är det logiskt att, ifall ett uppslag både är ett idiom och ett partikelverb (vilket det är varje gång det är ett partikelverb!), klassa det som ett partikelverb.

Så, låt oss pröva detta in der Praxis (som jag tror är tyska för i praktiken).

  • gå hem: helt klart idiomatiskt, och ett partikelverb. Notera att hem är ett adverb.
  • frysa ihjäl: oklart om det är idiomatiskt. Framgår inte betydelsen av de enskilda orden? I så fall motiveras inte uppslag alls.
  • ge eld: lätt idiomatiskt (mest på grund av verbvalet ge), men inte ett partikelverb eftersom eld är ett substantiv. Sålunda idiom.
  • kasta vatten: idiomatiskt (p.g.a. både "kasta" och "vatten"), men inte ett partikelverb.

Håller ni med? --Andreas Rejbrand (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 00.06 (CEST)

Oj, här var det några inlägg skrivna! :) Går igenom och svarar efter bästa förmåga...
Första stycket: Stämmer. Men "partikelverb" behöver inte skrivas på fetstilsraden (men det är väl frivilligt, antar jag). Och Idiom är också en H3-rubrik. H2-rubrikerna används för språknamnet. Jag är något osäker på om betoningen är så avgörande för benämningen "partikelverb", men för vår struktur på Wiktionary verkar uppdelningen baserat på det rimlig.
Andra stycket: Idiom är ingen grammatisk konstruktion såsom partikelverb. Ett idiom kan så vitt jag förstår även vara ett partikelverb, och tvärt om. Ditt exempel "kasta vatten" är väl om man får tro Wikipedia inget partikelverb då, men visst tar det väl ändå en verbform. Därför borde väl rubriken "verb" fungera lika bra för "kasta vatten" som på ett partikelverb. Det är nog också ett idiom, men jag ser nog idiom-rubriken som något man kan använda där det inte passar något annat.
Tredje stycket: Nej, det tycker inte jag. Kollokation (vanlig konstruktion) kanske man kan säga.
Fjärde stycket: Nej, jag tror inte det.
Femte stycket: Ja, kategorin idiomatiskt betyder ju samma sak som kategorin idiom, så jag har för mig att vi bestämde att allt skulle samlas under kategorin idiom och kategorin idiomatiskt skulle fasas ut.
Sjätte stycket: Det är väl dessa som H3-rubriken "fras" är tänkta att användas till. En fras kan vara lite "vad som helst", så den funkar väl som uppsamlingskategori. Om "med vänlig hälsning" är idiomatiskt är väl tveksamt. Och om vi ska ha med rena fraser som "jag älskar dig" och "med vänlig hälsning" är väl något att diskutera. Engelskspråkiga Wiktionary har med dem. Uttryck saknas som H3-rubrik, eftersom uttryck också är ganska vagt och kan vara lite vad som helst, gör att uttryck "frihet, jämlikhet, broderskap" väl också får ha H3-rubriken "Fras" tills vidare.
Sjunde stycket: Nej, jag skulle placera det på huta som #{tagg|text=med prepositionen åt: huta åt} <definitionen för hela "huta åt" här>.
Åttonde stycket: Ja, håller med.
Nionde stycket: Håller med om "ge eld".
Tionde stycket: "till ro" skulle jag säga syntaktiskt fungerar som ett adverb, så det stämmer ju in på definitionen du skrev ovan om partikelverb: (reflexivt) verb + adverb.
Elfte stycket: Ja, både och. Jag tycker idiomrubriken inte ska användas om det finns en bättre rubrik. Man kan dock alltid lägga till kategorin med {{tagg}}-mallen. Idiom är ingen motsats till att ha en ordklasstillhörighet. Alltså: verbrubrik, ja, partikelverbmarkering, valfritt, idiomkategorisering med tagg-mallen, helst.
Tolfte stycket: Se ovanstående stycke angående "gå hem", ja både partikelverb och idiom (i vissa betydelser). "Frysa ihjäl" är väl knappast idiomatiskt och borde inte ha ett eget uppslag. Dock en kollokation och kan tas med som vanlig konstruktion. I den mån det ändå ska tas med så visst är det väl ett partikelverb - ihjäl är ett adverb. "Cykla hem" kan väl anses vara ett partikelverb - hem kan vara ett adverb, som i detta fallet.
Angående slutsatserna:
Jag är tveksam till slutsatsen att alla partikelverb skulle vara idiom, av dels den enkla anledningen att vissa partikelverb mycket väl kan uttydas ur de ingående ordens betydelser, jämför plocka upp, plocka ned, plocka isär, plocka ihop, plocka åt sidan. Jag är även tveksam till om rena "formord" ska räknas in som ett ingående ords betydelse, då formordet de facto saknar en egen betydelse, men får sin betydelse ihop med ett annat ord. Som till exempel "i synnerhet" som visserligen är idiomatiskt och ter sig som ett adverb, men jag är tveksam till att begreppet bör inkluderas i begreppet "idiom".
in der Praxis:
  • gå hem: Rubrik: verb, fetstilsrad: valbar partikelverb-markering, definitionsrad: önskvärd idiomkategorisering.
  • frysa ihjäl: Också tveksam till idiomaciteten. Annars, rubrik: Verb, fetstilsrad: valbar partikelverb-markering, definitionsrad: ingen idiomkategorisering
  • ge eld: idiomatiskt skulle jag säga på grund av betydelsen av "eld", inte att "ge + eld" är en kollokation. Rubrik: verb, fetstilsrad: ingen partikelverb-markering, definitionsrad: önskvärd idiomkategorisering (förutsätter förstås att betydelsen är idiomatisk)
  • kasta vatten: Håller med. Rubrik: verb, fetstilsrad: ingen partikelverb-markering, definitionsrad: önskvärd idiomkategorisering.
~ Dodde (diskussion) 14 augusti 2015 kl. 21.12 (CEST)
Tack för dina synpunkter. Det jag kan ta med mig av dem är nog att vi hellre bör använda t.ex. Verb än Idiom om båda är tänkbara som H3. --Andreas Rejbrand (diskussion) 15 augusti 2015 kl. 00.22 (CEST)
Haha, hade kanske kunnat ha nöjt mig med att skriva bara det :) ~ Dodde (diskussion) 15 augusti 2015 kl. 07.30 (CEST)

tjugotalRedigera

  • Ett tjugotal uniformerade poliser syntes på platsen.
  • Jag har sett ett tjugotal varianter.
  • De har tjugotalet anställda på orten.

Det verkar som om tjugotal är ett substantiv som i betydelsen "ungefär 20 (till antalet)" enbart förekommer i konstruktionerna ett tjugotal och tjugotalet, och dessa fraser verkar fungera som räkneord. Jag försökte att lösa det på det här sättet. Jag är något osäker. Kommentera gärna. --Andreas Rejbrand (diskussion) 9 augusti 2015 kl. 01.33 (CEST)

Intressant. Finns en hel del att djupdyka i här märker man... Vet ingenting om detta, men skriver av mig iallafall :)
Verkar som tjugotal inte är något undantag med formen att sätta "ett" framför, eller sätta ordet i bestämd form. Verkar vara samma sak med ord som par, dussin, fåtal, flertal och faktiskt också antal, liksom förstås tiotal, hundratal osv. Vissa ord kan man sätta "något" eller "några" framför. "Något tiotal" och "några tiotal" ger rikligt med träffar på Google. Wikipedia nämner dussin m.fl. som exempel på "kollektivt tal" men som grammatiskt hör till substantiv.
Som par och dussin är en mängd som motsvarar 2 respektive 12 enheter är väl ord som slutar på -tal en mängd som motsvarar förledens (tio-, tjugo-, hundra-) antal enheter. Det verkar inte finnas något inbyggt i formen att det måste begränsas till "ett", utan det kanske inte är så naturligt att prata om "flera tjugotal". Det verkar inte heller som om efterleden -tal i sig skulle betyda att antalet automatiskt blev mindre exakt. Ett fåtal besökare = få besökare. En mängd besökare = många besökare. Få och många nämns för övrigt bland orden som tillhör myckenhetspronomen.
Kanske beror betydelsen i viss mån vilket ord det rör och i vilket sammanhang det används.
Kanske händer det något med grammatiken när man sätter grundtal (som "ett") framför, sätter något/några framför eller sätter det i bestämd form? Tänk att, för att krångla till det lite mer, så har vi har ord som "hundratals" och "tusentals" också, som betyder "flera hundra" osv.
Angående tjugotal som den ser nu så saknar jag helt klart en riktig definition. Man kanske tvingas skilja på definitionsraderna med betydelsen av ordet som sådant och dess betydelse i användning med ett grundtal e.d. framför eller i bestämd form, eller kanske man helt enkelt får nöja sig med att beskriva nyanserna i användningsavsnittet. Kanske är själva betydelsen av "tjugotal" så enkel som "mängden tjugo"? Vad säger andra ordböcker - finns dessa ord med? ~ Dodde (diskussion) 15 augusti 2015 kl. 08.40 (CEST)
Jag har tänkt i precis samma banor. Skall fundera lite mer på det. --Andreas Rejbrand (diskussion) 15 augusti 2015 kl. 11.33 (CEST)
Jag skrev om artikeln lite. Blev det bättre? --Andreas Rejbrand (diskussion) 15 augusti 2015 kl. 11.38 (CEST)
Bättre, men inte riktigt nöjd. Jag gjorde också ett försök [1] ~ Dodde (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 00.51 (CEST)
Hm, jag är inte säker på att jag tycker att din ändring var till det bättre. Några invändningar:
  1. När används betydelsen precis 20?
  2. Vi förbjuder nu helt den tänkbara konstruktionen några tjugotal i betydelsen ett mindre heltal gånger ungefär 20. Eller är det här du vill ha in din första definition, så att vi får betydelsen något mindre heltal gånger precis 20, vilket fortfarande är ungefärligt ty heltalet är obestämt?
  3. "ungefär 20" känns inte som en definition av ett substantiv... --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 00.59 (CEST)
Lägg gärna in en exempelmening under din första definition så att din avsikt blir tydlig. --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 01.01 (CEST)
1. Jadu... Nä, du har nog rätt. 2. Det är ju dumt... 3. "tjugotal" är ju definitivt ett substantiv. Det är när de används som ett uttryck i och med "ett tjugotal" eller "tjugotalet" som den får en grammatisk funktion som grundtal. Detta nämns i grammatik-avsnittet. Hade vi haft ett eget uppslag för "tjugotalet" och "ett tjugotal" hade vi kanske kunnat ha det under räknerordsrubriken. Kommer inte på nåt bättre sätt just nu, än som det är, med senaste ändringen [2]. ~ Dodde (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 01.19 (CEST)
Det ser bra ut. --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 01.28 (CEST)
Men det ser lite fullpackat ut. Kanske vore bättre att ersätta
främst i bestämd form singular eller efter grundtalet ett: tjugotalet, ett tjugotal
med
tjugotalet, ett tjugotal?
Då förlorar vi några tjugotal, dock. --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 01.34 (CEST)
Nu, då! :) [3] Mindre fullpackat. Får med de vanliga konstruktionerna samtidigt som vi inte utesluter möjligheten att använda ordet i andra, mindre vanliga, konstruktioner. Definitionen beskriver nu ett substantiv och inte ett räkneord (den tidigare formuleringen blev inte helt lyckad i att förklara att den beskrev uttrycken och inte uppslagsordet). Grammatikavsnittet förklarar att uttrycken fungerar som grundtal. Känns som definitionen är korrekt, och taggen "vanligen i runda tal" känns spot on. Passade också på att ändra den andra definitionen lite också, om du misstycker är det bara att ändra igen. Det finns utrymme för bättre formulering. ~ Dodde (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 02.24 (CEST)
Jag tror jag är nöjd med det, men jag lade till ett litet förtydligande som jag är väldigt förtjust i. (Jag älskar (över)tydlighet.) --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 11.37 (CEST)

Uppsalastudenter m.m.Redigera

Jag märker att SAOL (13:e utgåvan) skriver Uppsalastudent och Öresundsbåt med stor bokstav. Men finlandssvensk, uppsaliensare och örebroare med liten. Är detta någon ny regel? Har inte alla sådana sammansättningar, som ju i sig inte är egennamn, skrivits med liten bokstav förr? --LA2 (diskussion) 4 september 2015 kl. 23.30 (CEST)

Så länge jag kan minnas iallafall, men jag vet inte vad du menar med "ny". TT-språket skriver "Sammansättningar som inleds med namn får normalt stor bokstav och skrivs i ett ord. Detta är särskilt fallet vid mera tillfälligt bildade ord." (Uppsalastudent, Öresundsbåt), "Substantiv avledda av egennamn får alltid liten bokstav" (örebroare) och "För att beteckna folkgruppstillhörighet används liten begynnelsebokstav, även vid sammansättning som inleds med namn." (finlandssvensk). ~ Dodde (diskussion) 17 september 2015 kl. 20.39 (CEST)

VägmärkenRedigera

Finns det några skillnader mellan dessa ord?

Märke Skylt
Väg vägmärke vägskylt
Trafik trafikmärke trafikskylt

Spontant kan man få för sig att märkena är de abstrakta symbolerna i sig, medan skyltarna är de konkreta metallkonstruktionerna (så det finns för varje märke många skyltar i landet med just det märket). Hypotesen försvagas lite av att även märken/skyltar med enbart text kallas vägmärken. Vad är skillnaden mellan väg- och trafik-?

Kanske är orden i praktiken (i det faktiska bruket) synonyma. Kanske är vägmärke den terminologi som Trafikverket själv använder? (Även för de konkreta skyltarna?) trafikmärke förefaller minst vanlig. --Andreas Rejbrand (diskussion) 5 september 2015 kl. 00.57 (CEST)

Skyltarna med enbart ortnamn, avstånd och riktning (liksom gränsskyltarna för tätorter, kommuner, län och riken) är väl inte märken. Sjöfartens fyrar och prickar är väl märken utan att vara skyltar. Jag vet inte hur dessa används som facktermer. SAOB har inte hunnit till V än. --LA2 (diskussion) 6 september 2015 kl. 14.02 (CEST)
Jo, jag minns att även dessa kallades (väg)märken när jag tog körkort. Det står också så i Wikipedia-artikeln. Se w:Lokaliseringsmärken. --Andreas Rejbrand (diskussion) 6 september 2015 kl. 14.08 (CEST)

hemma och bortaRedigera

Trots att jag inte kan något om sport försökte jag mig på att skapa bortaplan, bortamatch, hemmamatch, bortavinst, hemmavinst, bortaförlust och bortavinst. Om du kan något om sport, kontrollera gärna att dessa är korrekta. --7 september 2015 kl. 10.00 (CEST)

FjädrarRedigera

Den här ändringen måste kontrolleras. --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 september 2015 kl. 21.45 (CEST)

Rullade tillbaka, såg att SAOB skriver "tio". --Andreas Rejbrand (diskussion)


EtymologierRedigera

Etymologin för veckans ord lyder:

Ledet star eller stad har betydelsen ’stående, stånd’; formen star återgår möjligen på en äldre genitivform stadhar. Ledet brak är besläktat med ord som bräck (’brott, bristning’) (jfr engelskans break), brott och bryt(punkt). Jämför även med det äldre ordet dagbräckning (’gryning’).

Jag tycker det är konstigt att en lista av två ord står inom citattecken. Spontant förväntar jag mig alltså

’stående’, ’stånd’

i stället för

’stående, stånd’.

Däremot saknar jag formell utbildning i språkvetenskap, så kanske rör det sig om en speciell syntax som är etablerad när det gäller t.ex. etymologier. Kommentarer? --Andreas Rejbrand (diskussion) 22 december 2015 kl. 21.04 (CET)

Vid närmare eftertanke kanske det inte är så dumt ändå. Men jag vill gärna ha lite synpunkter, inte minst från originalförfattaren. --Andreas Rejbrand (diskussion) 22 december 2015 kl. 21.46 (CET)

högkonjunkturRedigera

Om någon kan något om ekonomi så får denna användare mycket gärna skriva en ny definition i högkonjunktur, helst på korrekt svenska. --Andreas Rejbrand (diskussion) 18 april 2016 kl. 21.44 (CEST)

Jag har petat lite. Hoppas att det blev bra. /Diupwijk 19 april 2016 kl. 13.28 (CEST)
Kan inte mycket om ekonomi, men det ser onekligen mycket bättre ut. Tack! --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 april 2016 kl. 19.06 (CEST)

AcreRedigera

Är acre ett låneord på svenska? Finns inte i SAOL vad jag kan hitta. Maundwiki (diskussion) 4 maj 2016 kl. 18.36 (CEST)

Genitiv vid sidor om språkRedigera

Jag försöker komma på när man kan använda ord som T.ex. Svenskas, zulus, hebreiskas osv. Jag kan inte komma på någon. Om ingen gör det innebär det då att dessa ord inte finns och borde raderas då?Jonteemil (diskussion) 26 maj 2016 kl. 15.58 (CEST)

Ordet svenskas i betydelsen svensk kvinnas existerar i alla fall. En svenskas bekännelser. --Andreas Rejbrand (diskussion) 26 maj 2016 kl. 17.26 (CEST)
"Man väntade alla förtryckta folks frihet, framför allt det finskas". Många genitivändelser finns för de adjektiv som ligger nära språknamnet, liksom det exempel jag just gav. Det rör sig dock inte om direkt substantiv i detta fallet, utan en substantivering av adjektivet, som "De grönas valkampanj", m.m. ╰ Svenji 26 maj 2016 kl. 23.07 (CEST)
Det är svårare att hitta belägg for ordformer när språken inte har en adjektivform. Så du har kanske en poäng där att dessa ord inte används (och kanske egentligen inte förekommer) i obestämd genitivform. Det finns dock vissa fall där språknamnet i kombination med annat substantiv får genitivändelse, som till exempel här: Språket pashtos svaga roll i Kabul och bland den afghanska härskande eliten är ett av Hanifis huvudargument för att pashtunerna eller den pashtunska kulturen inte präglat Afghanistan så mycket som den utskåpade Afghanistankanon gör gällande. Denna mening är från Svenska Dagbladet för några år sedan. Jag tycker inte att det känns konstigt att prata om älvdalskas särart som ett fullt BRUKLIGT alternativ till "älvdalskans särart". Då det går att skapa sådana formuleringar av alla språk så ser jag inte problemet i att låta genitivformen stå kvar, även om det sällan används sonika. ╰ Svenji 26 maj 2016 kl. 23.16 (CEST)
Om man kan skriva T.ex. "Älvdalskas särart" vilket jag tycker är en felaktig variant av "Älvdalskans särart", så finns ju självklart ordet. Dock i fallet "Språket pashtos svaga roll..." så tycker jag att man lika gärna kan sägs "Ordet femhundras stavning är konstig" eller "Konjunktionen ochs användning är för stor". Jonteemil (diskussion) 29 maj 2016 kl. 00.00 (CEST)

Deponensverb eller reciproka verb?Redigera

Det vore snällt om nån tog en titt på denna (Kategoridiskussion:Svenska/Deponens) då någonting troligtvis är fel. Jonteemil (diskussion) 1 juni 2016 kl. 23.33 (CEST)

PassivumverbRedigera

De allra flesta verben i passivum (fiskas, ätas, hotas osv)betyder samma sak som bli + perfekt particip (fiskas = bli fiskad, ätas = bli äten, hotas = bli hotad) men sedan finns det en grupp ord vars perfekt particip inte stämmer översens med bli + perfekt participet utan (bara ibland) vara + perfekt participet. Några av dessa verb är (hatas = vara hatad, kännas = -, behövas = vara behövd (fast bara ibland, det behövs fem kakor är inte detsamma som det är behövd fem kakor) m.fl.) alla dessa verb motsvaras av abstrakta substantiv, detta kanske är den gemensamma nämnaren. Man kan ju ej ta på T.ex. mobbning, därför betyder "Karl mobbas" "Karl är mobbad".

Hos verb som man säger bli framför kan man oxå säga "av" efter men man kan inte säga "Karl är mobbad av Anton" utan man säger "Karl mobbbas av Anton". Jag gör väl ingen "point" här utan jag försöker bara reda ut vad som skiljer verben. Tacksam för respons! -Jonteemil (diskussion) 21 juni 2016 kl. 04.37 (CEST)


Oregelbundna substantivRedigera

Jag har tänkt kring ett antal verb i svenskan som får en till synes oregelbunen deklination. Nämligen ett fåtal substantiv som slutar på t eller k och har en lång vokal i sig men i plural får tvp korta vokaler. De substantiven som jag hittills har hittat är:

bok -> böcker
fot -> fötter
rot -> rötter
nöt -nötter
get -> getter


Är dessa substantiv oregelbundna eller följer de någon grammatisk regel?Jonteemil (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 16.14 (CEST)

löneförhandlingRedigera

Trots att jag egentligen bara kan matematik, naturvetenskap, teknik och språk så försökte jag mig på en artikel om samhällskunskap: löneförhandling. "Klaga" gärna ifall den inte blev bra. --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 september 2016 kl. 21.30 (CEST)

otursförföljdRedigera

Fick jag till otursförföljd? --Andreas Rejbrand (diskussion) 5 november 2016 kl. 19.19 (CET)

Gott nog, Andreas, men eftersom du frågar... :)
Jag tänker att principen om "ett steg i taget" innebär att "otur" inte ska beskrivas här utan under sitt uppslag (eftersom det e.m.m. inte är någon speciell sorts otur vi tänker på här). Den enklaste definitionen skulle vara "förföljd av otur", men jag håller med om att det är någonting mer med ordet som inte förklaras fullt ut med den enkla definitionen.
För att fånga essensen skulle jag vilja definiera det som "som i en serie av händelser råkat ut för osannolikt mycket otur". Jag förstår att du vill ha med att det inte absolut måste röra sig om ren otur (alltså utfall med låg sannolikhet), vilket jag håller med om, men jag är inte säker på att jag är med på att det behövs en helt annan definition för det. För att få med även den nyansen skulle definitionen kunna lyda "som i en serie av händelser råkat ut för (till synes) osannolikt mycket otur". ~ Dodde (diskussion) 5 november 2016 kl. 23.35 (CET)

Engelska ordspråkRedigera

Bland ordspråken nämns det välkända "The die is cast". Men felstavat, skall vara: "The dice is cast." Tärningen är kastad.

ohedengren@gmail.com --Horisont198 (diskussion) 19 december 2016 kl. 06.10 (CET)

Jag vet inte om du har rätt. Se engelska Wiktionarys uppslag (en:the_die_is_cast) eller Wikipedia-artikeln (en:w:Alea_iacta_est). Båda säger the die is cast. --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 december 2016 kl. 09.32 (CET)
Singularis av dice är ju die: one die, two dice= en tärning, två tärningar. Tärningen är kastad blir ju då direktöversatt: the die is cast. Om det mot förmodan skulle vara dice så skulle det ju i sådana fall bli "the dice are cast" då dice är plural.Jonteemil (diskussion) 3 januari 2017 kl. 13.49 (CET)
"Historically, dice is the plural of die, but in modern standard English dice is both the singular and the plural" och vi har precis samma problem i SV : "Lika_barn_leka_bäst." måste vara "Lika_barn_leker_bäst.". Taylor 49 (diskussion) 1 februari 2017 kl. 16.01 (CET)

Redigera en sida - hurdå?Redigera

Jag är alldeles nyinloggad på Wiktionary. Det började med att jag sökte efter några engelska ordspråk och hittade snabbt ett som var felstavat. Det stod "the die is cast" som ju ska stavas "the dice is cast". Så för att rätta till felet så gick jag med, skapade användarnamn och lösenord. OK, så öppnade jag sidan "Engelska ordspråk" igen för att redigera sidan, dvs rätta till felstavningen.

Läste alltså under rubriken "Redigera en sida" där det står så här:

"Länken redigera finns på alla Wiktionarys sidor, längst upp som en "flik".... de gör att du kan redigera den sida du just då har framför dig.

Så jag letade längst upp efter fliken "redigera". Och letade, och letade, och letade. En sak är säker: "längst upp" finns det ingen flik som heter "redigera". Jag känner mig som en idiot. Eller också är det fel i manualens text? Hjälp, någon därute! Signaturen 1,98

Jo, det finns en flik som heter Redigera längst upp. Den är till höger om "Visa" och till vänster om "Visa historik". --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 december 2016 kl. 09.30 (CET)
Jag gjorde en bild som visar var fliken finns: http://privat.rejbrand.se/wtedittab.png --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 december 2016 kl. 09.36 (CET)
Är det kanske så att du använde mobilversionen av Wiktionary. I så fall är det förståeligt att du inte hittade fliken "redigera". Med mobilversionen kan du redigera en sida genom att klicka på ikonen med en penna längst upp på sidan. "85" 19 december 2016 kl. 12.01 (CET)
Notera dock att "the die is cast" är korrekt eftersom "die" är singularformen och "dice" är plural (men även singular ibland). –dMoberg 5 februari 2017 kl. 20.26 (CET)

SpråkhjälpRedigera

Hej!

Jag är innebandydomare och vissa av er kanske har märkt att jag skapar innebandyartiklar. I alla fall så noterade jag ett grammatiskt fel på domarkvittot som ni kan se här och eftersom detta är den mest språkkunniga communityn jag känner till, vänder jag mig till er. På kvittot eller kvittensen kan ni se att det står "av ... mottagit". Eftersom mottagit försöker beskriva vad kvittot är så ska mottagit bytas ut mot perfekt participet mottaget. Detta tror jag ni alla håller med om. Jag informerade min domarkonsulent om detta varpå han svarade "Översta raden verifierar att vi har mottagit X kr av föreningen ifråga. Och då borde väl meningen överst vara korrekt? Eller tänker jag fel?". Det känns fortfarande i mina ögon fel eftersom pengarna då skulle vara mottagna. Detta tycker jag dock komplicerar hela grejen. Man kan ju säga "Av IFK Göteborg har jag mottagit (tagit emot) pengarna" men att bara skriva "av IFK Göteborg mottagit" känns som ett tydligt fel. Språkhjälp vore mycket tacksamt! Jonteemil (diskussion) 27 mars 2017 kl. 16.56 (CEST)

Ja, det bör vara mottaget. –dMoberg 27 mars 2017 kl. 18.12 (CEST) PS. Det finns bra språkgrupper på facebook, tex. "Grammatikläraren". Även Flashback har ett ganska aktivt språkforum.

Ett adjektiv som spelar adverb?Redigera

Jag skapade just artikeln osedd. Utöver dess otvivelaktigt adjektiviska bruk, attributivt eller predikativt, verkar det som om ordet också kan fungera som ett adverb:

osedd
  1. utan att någon ser det
    Jag smet förbi vakterna osedd.
    Det här är en tidskrift som jag helst läser osedd.

Notera den perfekta utbytbarheten. Det ser verkligen ut som ett adverb. Men samtidigt känns det inte helt klockrent: Någonstans känns det som om meningarna ovan bara är någon sorts satsförkortningar för satser där jag är osedd, och osedd alltså egentligen är ett adjektiv.

Någon som har något klokt att säga om detta? --Andreas Rejbrand (diskussion) 9 april 2017 kl. 15.14 (CEST)

Det här är en tidskrift som jag helst läser sittande. I så fall skulle alla perfekt- och presensparticip nog vara adjektiv och adverb.Jonteemil (diskussion) 9 april 2017 kl. 16.00 (CEST)
Alldeles riktigt att alla presensparticip är både adjektiv och adverb. Detta beror på att neutrumformen sammanfaller med grundformen. Det borde inte vara så svårt att infoga adverbavledningsdefinitioner för presensparticipen med bot. För perfektparticipen brukar däremot neutrumformen vara distinkt. Exempelmeningarna illustrerar s.k. predikativ användning av adjektiv, se w:Predikativt attribut. d|8589869056|b 9 april 2017 kl. 17.54 (CEST)
8589869056: Borde måhända allt listas under adjektivrubriken i osedd? --Andreas Rejbrand (diskussion) 9 april 2017 kl. 20.37 (CEST)
Ja, om ett ord beskriver ett (ibland underförstått) substantiv så handlar det om ett adjektiv. Adverb kan beskriva många ordklasser, men inte substantiv (eller pronomen som kan användas i stället för substantiv). Alltså är adverb oberoende av genus och numerus. Ett sätt att avgöra om det handlar om ett adjektiv eller ett adverb är att ändra genus eller numerus. Är det okej att skriva "vi smet förbi vakterna osedd"? Om inte, så är det inget adverb. d|8589869056|b 10 april 2017 kl. 10.11 (CEST)
Det är inte alltid lätt att skilja på adjektiv och adverb. Det är därför jag ursprungligen valde ordklassen "fras" till ab origine. Jag tyckte att det såg ut som ett adverb, men enwikt skrev att det är ett adjektiv. Utan en konkret exempelmening vågade jag inte påstå att det är ett adverb. d|8589869056|b 10 april 2017 kl. 10.22 (CEST)
Ah, då var min magkänsla korrekt! Stort tack för ditt svar som gjorde mig till en lite klokare människa! --Andreas Rejbrand (diskussion) 10 april 2017 kl. 12.59 (CEST)

ofärdighetRedigera

Försökte mig på ofärdighet. Efter att ha studerat Korp i någon timme tror jag mig ha fått till en hyfsad artikel, men jag vill ändå gärna ha feedback. --Andreas Rejbrand (diskussion) 11 april 2017 kl. 23.54 (CEST)

Jag la till betydelsen lyte (av ofärdig, lytt). d|8589869056|b 12 april 2017 kl. 00.30 (CEST)

Opersonliga verbRedigera

Att de opersonliga verben endast kan skrivas med "det" stämmer väl inte? Wikipedia har en artikel om Regnande djur, sen kan man tala om att iskulorna haglade ner medan regnet öste ner. Även vattendropparna kan dugga ner från skyn. Finns ens opersonliga verb? Eller är jag helt ute och cyklar.Jonteemil (diskussion) 23 maj 2017 kl. 16.52 (CEST)

Hur menar du nu? "Regnande" är inte ett verb utan ett presensparticip/adjektiv/substantiv, "iskulor" och "regnet" är substantiv, "vattendropparna" är substantiv. Det finns inga verb alls i dina exempel. ~ Dodde (diskussion) 24 maj 2017 kl. 01.34 (CEST)
Nej jag vet men ett opersonligt verb bör inte få något presensparticip då ingen kan utföra verbet i fråga. Här utför ju djuren regnandet - djuren regnar. Hur är detta möjligt frågar jag.Jonteemil (diskussion)|
Ny när jag kikar finns det ju dock visst verb i mina exempel. Jag gör de fetstilta bara för förtydligande skull.Jonteemil (diskussion) 24 maj 2017 kl. 01.39 (CEST)
Nu när jag kikar igen ser jag också dem, fetstilade är de med 😛. Du har nog rätt att de kan ta andra former än bara exakt "det <verb>". Frustrerande när man bara känner på sig att det är fråga om opersonliga verb men man inte kan sätta fingret på exakt vad det är som gör dem opersonliga. Det känns iallafall orimligt att jag skulle säga "jag och mina polare regnar/haglar/duggar/öser ner från skyn", vad man nu kan dra för slutsats av det. ~ Dodde (diskussion) 24 maj 2017 kl. 02.12 (CEST)

Af, de, vonRedigera

Vad är orden af, de och von i svenska namn som Claes af Geijerstam, Gustaf de Laval, Carl von Linné? En gammalstavad och två utländska prepositioner? Har de någon plats i ordboken? Jag ser att ru:де#де II och ru:фон#фон IV tar upp "de" respektive "von" som ryska ord, klassade som partikel (частица). --LA2 (diskussion) 18 maj 2017 kl. 22.16 (CEST)

Det tycker jag absolut, men kanske under förutsättningen att de får mer information än en definition a la "del av namn". Etymologisk information tycker jag är A och O när det handlar om namnuppslag. Här har vi också många delar av namn som kan vara intressanta att ta upp, ofta kanske mer så än hela namnen i sig, både gällande personnamn och ortnamn/platsnamn. Hittills i inklusionskriterierna ligger fokus bara på vilka uppslag som ska få finnas. Mer relevant kanske hade varit vilken kvalitet på uppslagen som behövs för att de ska få finnas. ~ Dodde (diskussion) 19 maj 2017 kl. 02.50 (CEST)

epusörRedigera

Epusör, vad betyder det? Ordet får en träff på Google, från "Hvar 8:de dag:

"Vid bjudningar till grannfamiljer och sockenbor blef Edvin Ås i förstone "glömd", och snart förklarade man att "man ej kunde ha nöjet se honom" äfven i kretsar, där han eljest betraktats som en ej föraktlig epusör."

samt återfinns även i tryckt text, i Baskervilles hund från 1912: "Vi veta nu varför Stapleton med motvilja betraktade sin systers friare, ehuru denne friare var en så önskvärd epusör som sir Henry."

Återfinns ej i SAOB eller SAOL. Men vad betyder ordet? Thuresson (diskussion) 5 juni 2017 kl. 15.05 (CEST)

Det verkar komma från franska fr:épouseur, som betyder friare. //Skal 5 juni 2017 kl. 15.21 (CEST)
Du hann före mig! Det tänkte jag också. En.wikt. skriver också friare: en:épouseur.Jonteemil (diskussion) 5 juni 2017 kl. 15.25 (CEST)

Sekundkvadrat/kvadratsekundRedigera

Heter det sekundkvadrat eller kvadratsekund eller funkar båda?Jonteemil (diskussion) 28 augusti 2017 kl. 12.53 (CEST)

Inom fysiken och resten av vetenskapen är det normala sekundkvadrat: Accelerationen är fem meter per sekundkvadrat. --Andreas Rejbrand (diskussion)
@Andreas Rejbrand: Som jag misstänkte alltså. Skulle du säga att "kvadratsekund" är felaktigt eller bara sällan använt?Jonteemil (diskussion) 28 augusti 2017 kl. 23.34 (CEST)

Ditransitiva verbRedigera

Denna grupp verb har tydligen inte folk jättestor kännedom om. Den saknar till och med en Wikipediasida. Jag hoppas dock att någon ska kunna besvara min fråga: Måste objekten som kommer efter eller innan det ditransitiva verben böjas utan prepositioner? Ge är ju ditransitiv eftersom man kan säga: ”Jag gav honom en penna”. Här finns det inga prepositioner. Med verbet ”blanda ihop” dock så krävs prepositionen med och likaså två objekt: ”Jag blandade ihop honom med henne.” Är verbet fortfarande ditransitivt då?Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 2 februari 2018 kl. 23.47 (CET)

Jag skulle inte räkna med dem. Det är (faktiskt) inte så intressant att prata om tansitivism, valens är roligare. Ett verbs valens är hur många objekt det tar, och här räknar man in prepositionsobjekt. –dMoberg 13 februari 2018 kl. 18.55 (CET)

Ord som byter kort/lång vokalRedigera

Har ni märkt att snö: blir snön: i bestämd form. Ö:t går alltså från långt till kort. Jag kan hitta ett antal fler exempel på detta, men då från singular till plural (t.ex. get, nöt, gnet, rot, bok, fot, mus, gås och lus). Jag kommer dock inte på fler såsom fallet med snö. Kommer ni på några?Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 12 februari 2018 kl. 14.11 (CET)

Sjö/sjön är det enda jag kommer på. Jag kommer över huvud taget inte på så jättemånga substantiv som slutar på lång vokal. //Skal 12 februari 2018 kl. 19.56 (CET)
Ja, det har du rätt i! Undra om det bara är en tillfällighet att de båda slutar på ö?Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 12 februari 2018 kl. 21.08 (CET)
@Jonteemil: Det är säkert inte en ren tillfällighet, men jag vet inte riktigt. Jag har gått igenom en massa ord och hittar detta:
  • -et: spa, bi, bo, sto, kukeliku, tabu, bry, fly, ly, paraply, brö(d), frö, spö, strö
  • -én: armé, ateljé, europé, kvalité, kupé, turné
  • -in: akademi, garanti, -logi, -nomi, teori
  • -on: (Malmö)bo, bro, klo, sko, so
  • -un: bastu, farstu, intervju, känguru
  • -yn: by, revy
  • -ån: nivå, tå, å
  • -ön: kö, miljö, ö
//Skal 12 februari 2018 kl. 21.33 (CET)
Jag hävdar att man på närkingska uttalar "byn" som bynn. --LA2 (diskussion) 19 juni 2018 kl. 17.53 (CEST)

Adjektiv vs adverbRedigera

T ex adjektivet 'mentalt' kan även vara (användas som) ett adverb (t ex mentalt förberedd). Men bör vi även registrera ordet som ett adverb? --Nyström (diskussion) 19 juni 2018 kl. 17.46 (CEST)

Ja, det brukar vi göra. Se t.ex. gott, snabbt. --LA2 (diskussion) 19 juni 2018 kl. 17.51 (CEST)
Okey, tack! --Nyström (diskussion) 20 juni 2018 kl. 14.20 (CEST)

Svenskt ord för yrke inom biologisk forskningRedigera

Jag undrar om det finns någon svensk motsvarighet till det engelska ordet mammalogist, alltså en zoolog som specialiserar sig på studiet av däggdjur? På svenska finns ordet "mammalier" känt som synonym till "däggdjur" sedan 1840, men hur är det med själva yrket? Glosan "mammalog" känns obekant, och att ordet "däggdjur" skulle givit oss yrkesbeteckningen "dialog" är förstås inte heller rätt... –Tommy Kronkvist (diskussion), 4 juli 2018 kl. 23.37 (CEST).

Det naturliga stället att söka svaret är Wikipedia, som på engelska har en egen Category:Mammalogists. Denna saknar motsvarighet i svenska Wikipedia. Några av personerna finns i svenska Wikipedia, men beskrivs där bara som zoologer (eller hippologer eller primatologer). Ordet "mammalog" nämns två gånger i svenska Wikipedia, men bara i anslutning till röda länkar i en lista respektive grensida. På tyska heter det Mammaloge, men läran Mammalogie har även synonymerna Theriologie och Säugetierkunde. Ett av dessa ord återfinns i ryska Териология. Men på svenska hittar man ingen t(h)eriolog(i). --LA2 (diskussion) 4 juli 2018 kl. 23.52 (CEST)
Jo jag letade på Wikipedia, men innan det tog jag mig en titt i SAOL, SO och SAOB. Där finns inget som liknar "mammalog" vad jag kunde se. Det känns dock som att begreppet (i någon form) borde finnas, eftersom gruppen däggdjur är så pass stor och betydande för oss människor, och har varit det genom hela vår (kultur)historia. Jag finner det anmärkningsvärt att det finns ord för ornitologer, iktyologer, herpetologer, entomologer (med lepidopterister etc.) och botaniker (med bryologer, pomologer etc.) samt bakteriologer och övriga forskare på snart sagt alla andra typer av organismer, utom just däggdjur. Extra underligt blir det om man betänker att det faktiskt finns titlar som berör en del av däggdjurens undergrupper, som till exempel hippologer och kynologer. Således funderade jag över om det bara var jag som helt enkelt missat eller glömt ordet, och därför ställde jag frågan här. Men visst kan det vara så att ordet saknas i svenskan – konstigare saker än så har hänt. –Tommy Kronkvist (diskussion), 5 juli 2018 kl. 02.21 (CEST).
Jag hittade nu orden mastologi och mastozoologi. Båda verkar dock ovanliga och kan vara föråldrade. --LA2 (diskussion) 5 juli 2018 kl. 08.57 (CEST)

FyramånadersRedigera

Vi har alla tiders, fyramånaders och elvamånaders som adjektiv. SAOL har inte dessa, men dock sexmånaders. Har den typen av adjektiv något namn? Man talar ju om substantiverade adjektiv, men här har vi snarare adjektiviserade substantiv. De böjs ju inte och ser ut som förled i sammansättningar, men förekommer dock fristående. Av år bildas adjektiv på -årig (tvåårig, treårig) men av dag, vecka och månad bildas tvådagars, tvåveckors och tvåmånaders (bäbisar, utbildningar, ...). --LA2 (diskussion) 6 september 2018 kl. 19.20 (CEST)

"sockpuppetry"Redigera

Har vi något svenskt ord för detta fenomen? "marionettkontoanvändning"? Bättre förslag? Taylor 49 (diskussion) 21 november 2018 kl. 14.24 (CET)

MedelstRedigera

Detta står i Stilguiden: ”[...] gärna med enkla ord om det är möjligt, och utan onödiga utvikningar från själva definitionen. Det är viktigare att definitionen är tydlig och lättförståelig än att den är extremt kortfattad.”

Jag tycker detta säger emot bruket av ”medelst” i så många definitioner. Aldrig har jag hört någon säga det ens en gång. Ordet förekommer, känns det som, endast i gamla texter och här på Wiktionary. Hela 140 gånger används ordet på sv.wikt. Vad tycker ni, är ni mot/för en utfasning av ordet. Kanske ett tillägg i Stilguiden om att språket i störst möjliga mån ska vara nutida och ej ålderdomligt eller överdrivet formellt. Det viktigaste är ju faktiskt att alla förstår definitionerna, det tycker jag i alla fall.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 14 januari 2019 kl. 13.05 (CET)

Jag håller med om "att språket i störst möjliga mån ska vara nutida och ej ålderdomligt eller överdrivet formellt." Taylor 49 (diskussion) 14 januari 2019 kl. 13.11 (CET)
Jag håller också med, men ser inte riktigt att Stilguiden behöver utökas med ytterligare formuleringar av det skälet. Jag tolkar in det i skrivningar som "enkla ord" och "lättförståelig". Sen kan formuleringen som sådan ändå filas på, säkerligen. Ett mål är att i Stilguiden också hitta en balans, att skapa tydlighet utan att göra den alltför svårsmält. Att använda ett språk som inte känns främmande lär dessutom gälla mer än bara definitionerna. Jag misstänker att en del av medelst kommer från autoimporterade definitioner från äldre källor - kan det stämma? Om någon vill skriva om definitionerna och göra dem mer lättförståeliga så är det bara positivt. ~ Dodde (diskussion) 15 januari 2019 kl. 01.13 (CET)

Typer av pronomenRedigera

Hur är det med ryska какой och такой och alla deras besläktade ord: Vilka är pronomen, adverb, adjektiv, något annat? Och vilka typer av pronomen (frågande, demonstrativa) handlar det om? På en.wikt är samma ryska ord en "determiner", så ordklasserna stämmer inte överens mellan språken. Jag tror vi kan behöva flera olika textexempel för varje ord. Hjälp uppskattas. --LA2 (diskussion) 28 januari 2019 kl. 20.24 (CET)

@LA2: Determiner är väl en hyperonym till de båda svenska termerna? Så de ryska orden kan vara både determinativa och frågande pronomen. De determinative pronomina är de som går att såtta innan substantiv typ: ”Sådant beteende avrådes” eller ”vilka personer är det där”. Sådan och vilken är här utöver determinativa också demonstrative respektive frågande pronomen, som jag förstår det.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 18 april 2019 kl. 11.12 (CEST)

UndervisningRedigera

Finns det någon sida med tips om hur man kan använda Wiktionary i undervisningen? Per W (diskussion) 17 april 2019 kl. 21.54 (CEST)

Det finns ingen sida som diskuterar detta här på svenskspråkiga Wiktionary. Det finns säkerligen tankar kring det som kan letas fram genom en googlesökning. Det beror ju mycket på vilken nivå och i vilket syfte man vill använda Wiktionary i undervisningen. Inom programmering och språkvetenskap finns säkert många olika typer av uppslag. I grundskolan kanske man kan använda det i diskussioner om källkritik eller få i uppdrag att själv skapa en definition för ett ord som saknas. ~ Dodde (diskussion) 18 april 2019 kl. 00.03 (CEST)

UtövningRedigera

Jag saknar glosan "utövning" i Wiktionarys ordskatt. Vår ordbok omfattar redan nu orden "utöva" (inklusive "utövande") samt "övning", men det är ju inte riktigt samma sak. Själva uppslaget "utövning" är förstås enkelt att skapa, men jag kommer inte på någon riktigt bra definition. Har ni några förslag? Ordet listas inte i SO och SAOB, och SAOL anger som vanligt bara böjningsformerna. Detsamma gäller sammansättningarna "tjänste-" och "yrkesutövning" som inte heller tas upp av SO/SAOB, och där SAOL bara anger exempelvis yrk·­es|­ut·­öv·­ning följt av böjningsformerna. Tommy Kronkvist (diskussion), 18 juli 2019 kl. 08.26 (CEST).

Det är ett vanligt verbalsubstantiv: "det att utöva". --LA2 (diskussion) 18 juli 2019 kl. 09.46 (CEST)
Tackar. Mot bättre vetande kollade jag också en del online-synonymordlistor, och i princip samtliga behandlar ordet som ett verb. Helknasigt och framför allt fel. Tack även för att du skapade själva uppslaget. –Tommy Kronkvist (diskussion), 18 juli 2019 kl. 13.07 (CEST).

Yttre våldRedigera

I beskrivningar av olika medicinska symptom (eller för den delen polisärenden med mera) så använder man ganska ofta begreppet "yttre våld". Till exempel "En rodnad orsakad av yttre våld beror på en vidgning av blodkärl i huden". Jag undrar huruvida frasen "yttre våld" kan anses ha egenvärde nog att berättigas ett eget uppslag? Jämför exempelvis vilt kort och yttre produkt. Vänligen, Tommy Kronkvist (diskussion), 7 augusti 2019 kl. 22.15 (CEST).

Jag känner inte terminologin och någon Wikipedia-artikel finns inte. Däremot finns w:Yttre orsaker till sjukdom och död, men många medicinska artiklar i svenska Wikipedia är korta och ofullständiga. Är det ett begrepp som används nu, eller bara i äldre tid? Har begreppet en översättning och en antonym? (Knappast "inre våld", väl?) --LA2 (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 23.35 (CEST)
Jag håller med om att Wikipedia är fattigt på yttre våld... Det omnämns emellertid i wikipediaartikeln Lesion samt som länk till Medicinskt trauma i artikeln Ablefari. Alla de artiklarna är dock mycket korta. Utöver dessa används begreppet även i artiklarna Benhinneinflammation, Nordens kristnande, Ulcus, Johanssons sjukdom, med flera. Så långt Wikipedia. Utanför Wikimedia har uttrycket använts länge, både i äldre tid och alltjämt. Se exempelvis:
Angående eventuella antonymer till "yttre våld" så bör man komma ihåg att begreppet främst används för att förtydliga att det gäller skadeverkningar som ger just utvärtes skador, i förhållande till medicinska trauma i största allmänhet. Det används alltså inte explicit för att särskilja mellan våld som leder till utvärtes skador, och våld som leder till invärtes skador. Följaktligen torde en antonym helt enkelt vara "inte yttre våld", men såna konstruktioner använder vi ju inte. Det finns dock en åtminstone i praktiken vedertagen synonym: "yttre trauma", fast det uttrycket är mycket ovanligare än "yttre våld".
Vad gäller frågan om översättningar så har jag en tydlig känsla av att jag hört både engelska och tyska sådana, men jag kan inte komma på någon av dem nu (och utöver svenska kan jag inga fler språk än så, trots att jag är född i Finland). Jag har en kusin född här i Sverige men som sedan många år tillbaka jobbar som sjuksköterska i Melbourne. Jag ska skicka iväg ett mejl till henne och fråga om hon känner till något engelskt uttryck som motsvarar begreppen "yttre våld" och "yttre trauma". –Tommy Kronkvist (diskussion), 8 augusti 2019 kl. 03.14 (CEST).

Skandinavisk passivitetRedigera

Både bokmål och danska har väl passiva verbformer, kanske även nynorska? Detta återspeglas inte i dagens verbmallar. Är dessa former så mycket ovanligare än på svenska, att de betraktas som undantag? Vem kan veta detta? --LA2 (diskussion) 15 oktober 2019 kl. 15.29 (CEST)

@Mewasul? ~ Dodde (diskussion) 15 oktober 2019 kl. 16.58 (CEST)
Egentlig ja, men mest i infinitiv og presens. Disse er sammenfallende og dannes ved -es for bokmål og -ast på nynorsk. Se f.eks. no:smile eller no:spille, siste kolonne i bøyningsmalen. Det går an å bruke dette i preteritum og perfektum partisipp også, men ofte vil man heller formulere det på en annen måte da, det blir litt tunge setninger. Man kan si kampen spilles kl 18, men man ville antagelig vanligvis si kampen ble spilt kl 18 (med et hjelpeverb), ikke kampen spiltes kl 18. Men det går an, ihvertfall for bokmål og i min dialekt – se f.eks. hva Google sier. Jeg har aldri sett passiv preteritum oppgitt i (andre) ordbøker. For dansk ville jeg kanskje spurt @Sarrus? Mewasul (diskussion) 15 oktober 2019 kl. 21.41 (CEST)

FöreRedigera

»Äntligen kom den dag då målet mot de båda bovarna skulle före.» — Vad är detta för användning av ordet före? Det handlar väl om att rättsfallet ska dras "inför rätta", framför (inför, före) domaren. Men "skulle före" är kanske en fast fras där rätten/domaren kan utelämnas? Hur dokumenterar vi det? Jag hittar inte något motsvarande i SAOB. --LA2 (diskussion) 26 september 2020 kl. 20.42 (CEST)

Onödig förkärlek för bestämd formRedigera

Ska stjärnbaneret verkligen stå i bestämd form i en ordbok? Rätt som det är uttalar sig någon om "vårt kära stjärnbaner" och se, då är uttrycket fortfarande bestämt men ordformen är obestämd (ett baner) eftersom bestämningen ligger i "vårt". Samma sak händer med "förenta staterna", "förenta nationerna", "Kilsbergen", "vattkopporna" och andra namn. Sätt bara "våra kära" (eller "dessa förhatliga") framför och se vad som händer med detta ord som påstås bara kunna förekomma i bestämd form. --LA2 (diskussion) 1 oktober 2020 kl. 20.48 (CEST)

Jag håller med. Flytta dessa uppslag till obestämd form, och lägg till en anmärkning "Alltid bestämd, antingen genom bestämd form ("förenta nationerna") eller lämplig pronomen ("våra förenta nationer")." Taylor 49 (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 04.35 (CET)

Etymologisk utmaning ;-)Redigera

Ord (på svenska, alternativt engelska eller annat språk, inte egennamn) sökes som är härledda från egennamn. Exempel: herkulisk, holmium. Särskilt:

  • ord som inte betecknar grundämnen (einsteinium) eller enheter (ampere)
  • ord härledda från namn för berg eller älvar

Taylor 49 (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 04.35 (CET)

Kul! Vi har ju på svenska några direkta ordbildningar av namn, som jöns och olle t.ex., eller sammansättningar som kaffepetter, tråkmåns, slarvpelle, grinolle, tramsmaja, med flera. Men du kanske söker ord med mer dolda namninslag? Även om kungliga epoker som gustaviansk, viktoriansk, edvardiansk... Ord härledda från toponymer tycker jag är svårare att spotta ur mig på rak arm, och jag gissar att de är färre. Om man inte räknar med direkta sammansättnignar som galapagossköldpadda eller alpget. Svenji (diskussion) 23 februari 2021 kl. 12.54 (CET)
Var bra att någon svarar. Jag menar de icke-uppenbara som förklarat ovan. holmium är ju inte "från Stockholm" eller "präglat av Stockholm". Oavsett ifall de är "färre" ... hör gärna av er även ifall "färre" blir i slutändan "bara ett". Taylor 49 (diskussion) 23 februari 2021 kl. 13.11 (CET)
Kanske adonisk kvalificerar? Svenji (diskussion) 23 februari 2021 kl. 13.56 (CET)
Holmium är ett grundämne. Ytterby gruva innehar för övrigt rekordet i att namnge grundämnen. --Andreas Rejbrand (diskussion) 23 februari 2021 kl. 14.07 (CET)
Jo, "adonisk" (används det ofta?) kvalificerar väl på samma sätt som "herkulisk". Kommer någon på något som inte är grundämne, och inte är så uppenbart som "galapagossköldpadda" eller "falukorv" ? Taylor 49 (diskussion) 23 februari 2021 kl. 14.30 (CET)
Jo, adonisk eller ännu mer frekvent adonis är ord som förekommer i språket. Nära härledning är afrodisiakum. Är det till något särskilt ändamål du undrar, eller bara av allmän nyfikenhet? Svenji (diskussion) 24 februari 2021 kl. 14.25 (CET)
En utveckling på kungliga ord, så finns även substantiv som karolin. Kom också att tänka på diverse politiska avledningar som maoism eller trumpism. Kemiskt finns ju även många ämnen som inte är grundämnen, t.ex. nikotin. Svenji (diskussion) 24 februari 2021 kl. 14.30 (CET)
Nyfikenhet. Ordet "afrodisiakum" är en bra träff, från forngrekisk mytologi igen (på samma sätt som "herkulisk"). Knarkämnen härledda från växter som innehåller sådana (uppenbart sammanhang) finns väl gott om ([4]). Finns det något härlett från berg eller älvar? Kan vara också på engelska. Taylor 49 (diskussion) 24 februari 2021 kl. 16.29 (CET)
Bergarter som andesit, eller klädesplagget bikini (efter en atoll i Stilla havet om jag minns rätt), sardiner är väl från ön Sardinien och de flesta tackar väl jag till en kopp java.   Åar kan jag inte komma på nåt, men kanske har google svar. Svenji (diskussion) 24 februari 2021 kl. 21.25 (CET)
Jippi ... "andesit" (den första från ett berg eller en bergskedja) och "bikini" är bra träffar. Taylor 49 (diskussion) 25 februari 2021 kl. 08.48 (CET)
Jag gissar att det finns många kemiska föreningar uppkallade efter de platser de hittats på, så liksom andesit förekommer nog fler bergarter, och liknande. Har för mig att jag läst om nån bergart uppkallad efter ett fjäll i Norge men kan inte googla fram den. Svenji (diskussion) 25 februari 2021 kl. 11.25 (CET)
Även neandertalare och denisovaner har fått namn från berg respektive grotta där de först hittades. Svenji (diskussion) 27 februari 2021 kl. 02.35 (CET)
Var bra ... även mer träffar ... fastän på engelska verkar dessa uppfattas som egenmamn. En genomsökning av alla mineraler och bergarter skulle kanske ge ett fåtal ytterligare träffar från berg, grottor eller även älvar. Och faktiskt söker jag efter exemplel och nytta för den här mallen. Taylor 49 (diskussion) 28 februari 2021 kl. 20.19 (CET)

hedningRedigera

Jag tror att definitionerna för hedning har skrivits i all välmening, och även om de inte är direkt felaktiga, så avviker de från åtminstone senaste definitionen i SAOL och den från SAOB. Jag tror vedertaget (modernt, senaste 100-200åren?) språkbruk är att hedning används som ett paraplybegrepp för ungefär "person med en religiös övertygelse annan än de abrahamitiska, särskilt om pluralistisk gudadyrkan med inslag av schamanism (med direkt åsyftan att personen praktiserar en ålderdomlig, mindre "upplyst" religion)". Hur tänker ni andra? Svenji (diskussion) 24 februari 2021 kl. 14.22 (CET)

Möjlig plagiering på ryskaRedigera

Vi har diskuterat problemet (plagierade svenska uppslag oftast kopierade från SO eller NE) och massraderat några gånger. Jag har ett problem på en annan wiki:

Finns det något sätt att lista ut ifall det övre innehållet kanske är kopierat från någonsnans (något online-ordbok)? Jag kan inte alls ryska. Taylor 49 (diskussion) 17 april 2021 kl. 18.49 (CEST)

Varför skulle det vara plagiat? Det är en massa exempelmeningar, med angiven källa, t.ex. en från 1925. Ordet är ett verb med förled, som jag gissar betyder genom-droppa. Bilderna visar folk som "får dropp" (näringsvätska på sjukbädden). Böjningsmönstret är uppenbart och följer regler, så det är inget att plagiera. Snarare än att oroa oss för plagiat i esperanto-Wiktionary kanske vi borde fråga oss varför ryska Wiktionary ännu bara har en skelettartikel utan dessa exempelmeningar? --LA2 (diskussion) 17 april 2021 kl. 19.18 (CEST)
Eftersom det inte kan vara från "ru.wiktionary", och eftersom artikeln är mycket omfattande för ett nyskapat uppslag. Visst går det att leta fram dessa exempelmenignar enskilt och manuellt, men ifall det råkade finnas något online-ordbok med samma betydelser i samma ordning och med samma exemplemeningar då vore det inte längre roligt. Taylor 49 (diskussion) 18 april 2021 kl. 23.56 (CEST)

Presens particip som adverbRedigera

Jag var på väg att skapa ett avsnitt för adverb i artikeln liggande, men jag blev osäker. I en mening som "kejsaren åt sin middag liggande", är liggande då ett adverb (det beskriver hur han åt) eller ett adjektiv (han var liggande när han åt)? Om han åt middagen febrig (adjektiv, medan han hade feber) så är det ju inte samma sak som att han åt febrigt (adverb, hetsigt). Om meningen är "han åt middagen liggande på sängen", kan då liggande vara ett adverb när det följs av ytterligare en bestämning? --LA2 (diskussion) 29 april 2021 kl. 00.46 (CEST)

Bra fråga. Har inget svar, men resonerar lite. Liggande/Febrig åt han maten. Ätande/Febrig låg han i sängen. Han låg ned när (eller medan/under tiden/samtidigt som) han åt maten/hade feber. Han åt maten/hade feber när han låg i sängen. Dessa presensparticip betecknar samtidighet. Kan man tidsbestämma ett samtidigt skeende? Spelar det någon roll skeendena är avslutade eller oavslutade, tidsbegränsade eller inte? Kan man i vissa fall tänka sig att det ena skeendet är ett tidsadverb till det det andra? Eller är det andra skeendets art av betydelse? Kan man i så fall tänka sig att det andra skeendet i själva verket har funktionen av ett sättsadverb? Varken tids- eller sättsadverb skulle ju funka för "febrig" p.g.a. avsaknaden av det avslutande "t":et, eller hur? Jag har svårt att smälta det och jag har också svårt att hitta belägg för att presensparticip som adverb genom Google-sökningar (men måhända söker jag på fel ord?). Är det kanske så att skeendena i båda fallen, trots sin samtidighet, är separata skeenden? I så fall handlar det väl helt enkelt om att de i båda fallen är adjektiv och inte adverb. Han åt maten (under tiden han var) liggande (adj). Han åt maten (samtidigt som han var) febrig (adj). ~ Dodde (diskussion) 4 maj 2021 kl. 06.27 (CEST)
Att skapa avsnitt för adverb är säkert bra så länge som det går att hitta eller konstruera fungerande exempel. I exemplet "Kejsaren åt sitt bröd liggande." kan jag inte avgöra ifall "liggande" är adverb eller adjektiv. I vissa språk skulle skillnaden synas eller höras:
La imperatoro manĝis sian panon kuŝante. (adverb)
La imperatoro manĝis sian panon kuŝanta. (advjektiv)
Båda meningar funkar. Däremot kan jag inte hitta på ett exempel där "liggande" skulle vara entydigt ett adverb. Inherent trasigt verb? Special:Länkar_hit/-ende Special:Länkar_hit/-ande Jag har även svårt att hitta exempel för många andra verb. Kanske används explicita långa former såsom "på ett självförklarande sätt" oftare än "självförklarande" som adverb? Taylor 49 (diskussion) 4 maj 2021 kl. 21.08 (CEST)
@LA2: Om man översätter till engelska så låter ju He ate his dinner lying down (adjektiv) mycket bättre än He ate his dinner lyingly (adverb) så jag vågar säkert säga att det ska ses som ett adjektiv och inget adverb i ditt citat ovan.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 9 maj 2021 kl. 01.51 (CEST)

Tyska presensparticipRedigera

Ska inte tyska presensparticip (som tagend) böjas? Zu einer tagenden Versammlung? Jag hittar inga sådana exempel på engelska eller tyska Wiktionary. --LA2 (diskussion) 22 maj 2021 kl. 11.55 (CEST)

Jo, åtminstone de:Flexion:lebend (levande) är ett exempel på böjning av presensparticip: eine lebende Frau, etc. --LA2 (diskussion) 23 maj 2021 kl. 19.00 (CEST)
@LA2: en:habend har böjningsmall.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 23 maj 2021 kl. 22.10 (CEST)
Jag har nu hittat formeln för hur dessa uppslag ska skrivas. I de allra flesta fall passar mallen de-adj-okomp, så t.ex. i fallet habend. Den mallen ser stor ut i utfällt skick, men den skapar bara fem olika böjningar: -ende, -enden, -endem, -ender, -endes. Det hela är mycket regelbundet och lätt hanterligt. --LA2 (diskussion) 23 maj 2021 kl. 23.06 (CEST)

TV eller tvRedigera

Något som inte nämns på Wiktionary:Stilguide/Vilka ord ska tas med är frågan om förkortningar ska skrivas med stor eller liten bokstav. Vi har både tv-kamera och TV-kamera etc. (se tv#Sammansättningar). Men vi har inte samma dubletter för P-biljett, p-bot, p-piller, p-skiva. Borde vi det? Är P-skiva en gångbar variant till p-skiva? Eller är P-biljett fel och borde den ersättas med p-biljett? Är det självklart att p-piller enbart skrivs med litet p? När blev det självklart och på vilka grunder? Har detta diskuterats? --LA2 (diskussion) 28 juli 2021 kl. 07.25 (CEST)

Språkrådet rekommenderar att liten begynnelsebokstav används för etablerade initialförkortningar: tv, cd, dvd, sms, dna, vd, cv. Svenska skrivregler (2008), sidan 142:
Initialförkortningar som inte är egennamn introduceras normalt i versal form. När de blir vanliga i språkbruket, bör de i stället skrivas med små bokstäver.
--Andreas Rejbrand (diskussion) 28 juli 2021 kl. 11.28 (CEST)
tv-kamera är alltså den rekommenderade formen och tittar man på det faktiska bruket i t.ex. media så är det liten bokstav som används [5]. Däremot förekommer även TV-kamera, och förmodligen var den formen vanligare i tv:ns barndom (har ej undersökt saken). Sålunda bör även den varianten finnas med i ordboken som just en variant. tv-kamera är huvuduppslag och TV-kamera variantuppslag.
Rekommendationen i det enskilda fallet ges av SAOL i de fall SAOL listar ordet i någon form: [6].
Om SAOL saknar det aktuella ordet bör man titta på det faktiska bruket i Korp. I fallet p-biljett/P-biljett förekommer liten bokstav betydligt oftare: [7]. Dessutom har SAOL med p-plats [8] med litet p, varför man kan anta att SAOL hade använt litet p även för p-biljett. Eftersom detta också stämmer med den allmänna rekommendationen tycker jag det är klart att vår huvudform bör vara med litet p. Om man är tillräckligt ambitiös kan man sedan skapa P-biljett som ett variantuppslag.
--Andreas Rejbrand (diskussion) 28 juli 2021 kl. 11.55 (CEST)
Snyggt utrett, Andreas. Jag skulle säga att en viss del av osäkerheten kring stor eller liten bokstav här säkert påverkats av det visuella minnet för hur engelskan behandlar initialförkortningar, med stora bokstäver i större utsträckning. Svenji (diskussion) 28 juli 2021 kl. 12.48 (CEST)