Svenska redigera

Adjektiv redigera

eljest

  1. (dialektalt) annorlunda; lite egen eller speciell; (lite) udda eller avvikande; inte som andra [1]
    I Norrland är vi lite eljest.
    Vi måste acceptera att det finns folk som är, eller vill uppträda, lite eljest.
    Jag vill visa genom det hus vi byggt att här kan man vara lite eljest.
    Helgen som var blev ju lite eljest än vad som var planerat.
 
Etymologi: Adjektivisering av adverbet eljest

Adverb redigera

eljest

  1. (något ålderdomligt) annars; i annat fall, i vanliga fall, för övrigt; (juridik) av andra skäl, av någon annan anledning, på något annat sätt, i övrigt [1]
    Vem eljest?
    Vad tycker du eljest om mitt förslag?
    Det är nu det måste ske - eljest blir det för sent.
    Som ledare strävar jag mot att försöka lyfta individen så att gruppens resultat blir större än eljest.
    Det förefaller mig, som om våra intressen - eljest så vitt skilda - här för en gång skull kunna finna en beröringspunkt.
    Den som eljest utan tillstånd bedriver arbetsförmedling mot ersättning döms till böter.
    1978: Om folkdans, Ernst Klein (sammanställd och redigerad av Mats Rehnberg):
    Icke ens den moderna jazzens eljest så segerrika, på en gång enkla och starkt manipulerande plastik har lyckats besegra hårda arbetsmuskler och impulsivt ungdomslynne, såsom var och en lätt kan övertyga sig om, om han tittar på en dans på landet.
    Kyrkostolarna äro målade eldröda och den lilla läktaren utstyrd med lika artistiska målningar, som altartaflan. Eljest är det lilla templet gladt och inbjudande, och Finnarne göra vackra insamlingar för dess underhåll jemte kyrkoskuld [...][2]
 
Varianter: eljes
Etymologi: Av genitiv för fornsvenska ællæghi, av fornnordiska elligi, av urgermanska *aljaleǥiją

Översättningar redigera

Källor redigera

  1. 1,0 1,1 Institutet för språk och folkminnen, "Vad betyder eljest?", läst 2016-02-14
  2. Beskrivning av Bingsjö bönehus från februari 1849 av Isak Georg Stenman