Se även .

SvenskaRedigera

RäkneordRedigera

tu

  1. (i fraser) två
    Man kan resa på egen hand, eller på tu man hand.
 
Etymologi: Av neutrum till fornsvenska tvēr, av fornnordiska tveir, av urgermanska *twai, av urindoeuropeiska *dwóh₁
Sammansättningar: itu, tudela, tudelning
Fraser: (idiom) de unga tu, ett tu tre, inte tu tal, på tu man hand, ta/få/begära/ge sju för tu

PronomenRedigera

tu

  1. (ålderdomligt) ersatt av du
    tu äst = du är

FranskaRedigera

PronomenRedigera

tu

  1. du

ItalienskaRedigera

PronomenRedigera

tu

  1. du

KurdiskaRedigera

PronomenRedigera

tu

  1. du
  2. dig

LatinRedigera

PronomenRedigera

oregelbundet singularis
Nominativ
Genitiv tuī (tuus)
Dativ tibi
Ackusativ
Ablativ
Vokativ
  1. du
    Tu es.
    Du är.
    Ego timeo tui
    Jag är rädd för dig
    Användning: Tu används sällan som personligt pronomen, utan oftare som ett reflexivt pronomen. Exempel: Tu es och Es. Båda betyder "du är", men tu es betyder snarare "du är" och es snarare "du är". Dock används inte genitiv-formen som ägande-form. Då använder man tuus.

LettiskaRedigera

PronomenRedigera

tu

  1. du

PolskaRedigera

AdverbRedigera

tu

  1. här
  2. hit

PortugisiskaRedigera

PronomenRedigera

tu

  1. du (europeisk portugisiska)
    Se även: você (brasiliansk portugisiska)

SpanskaRedigera

PronomenRedigera

tu

  1. din, ditt; (possesivt pronomen för andra person singular) obetonat possesivt pronomen singular maskulinum och femininum