två

Se även Appendix:Siffervarianter.

Svenska

Räkneord

två

• uttal: två:tvoːⓘ

1. grundtalet 2 mellan ett och tre, II med romerska siffror

   Människan har två ögon.

Etymologi: Av fornsvenska tvā, ackusativ av tvēr, av fornnordiska tveir, av urgermanska twai, av urindoeuropeiska *dwóh₁.

Besläktade ord: tve-, tvenne, tvilling, tu, tvåa

Sammansättningar: tvåbent, tvåblad, tvåbyggare, tvåcylindrig, tvådelad, tvådimensionell, tvådraget, tvådörrars, tvåeggad, tvåfaldig, tvåfilig, tvåflikad, tvåfrontskrig, tvåfärgad, tvåhet, tvåhjulig, tvåhjuling, tvåhjärtbladig, tvåhornad, tvåhundra, tvåhundrade, tvåhövdad, tvåkrona, tvåkölad, tvåkönad, tvålågig, tvåläppig, tvåmans, tvåmastad, tvåmastare, tvåmotorigvtvåondel, tvåpack, tvåpar, tvåpoängare, tvåprocentig, tvåpucklig, tvåradig, tvårading, tvårummare, tvårummig, tvårums, tvåsidig, tvåsiffrig, tvåsitsig, tvåskaft, tvåskenig, tvåskift, tvåsnåret, tvåspaltig, tvåspann, tvåspråkig, tvåspråkighet, tvåstavig, tvåstegsraket, tvåstjärnig, tvåstruken, tvåstämmig, tvåtaktare, tvåtaktig, tvåtakts, tvåtal, tvåtiden, tvåtumsspik, tvåtungad, tvåtusen, tvåtusende, tvåvinge, tvåvånings, tvåvägs, tvåvärd, tvåårig, tvååring, tvåårs, tvåäggig, tvåöring

Fraser: det ska vi allt bli två om

Jämför: Bayerska zwo eller zwoa, bokmål to, centralfrankiska zwei eller zwien, danska to, engelska tway eller twain eller two, frisiska twa, färöiska tveir, isländska tveir, jiddisch צוויי (tsvey), luxemburgiska zwee, lågskotska twa eller twae, nederländska twee, nynorska to eller tvo, sachsiska zwee, saterfrisiska two eller twäin, tysk lågtyska twee, tyska zween eller zwei eller zwo, wymysöriska cwē, älvdalska twå, östfrankiska zwej

Översättningar

grundtalet 2

• afrikaans: twee ^(af)
• albanska: dy ^(sq)
• asturiska: dos ^(ast) m
• aymara: paya ^(ay)
• azerbajdzjanska: iki ^(az)
• belarusiska: два ^(be)
• bokmål: to ^(no)
• bosniska: dva ^(bs)
• bretonska: daou ^(br)
• burmesiska: နှစ် ^(my) (hnac)
• cherokesiska: ᏔᎵ (tali)
• danska: to ^(da)
• enaresamiska: kyehti
• engelska: two ^(en)
• esperanto: du ^(eo)
• estniska: kaks ^(et)
• finsk romani: dui
• finska: kaksi ^(fi)
• franska: deux ^(fr)
• frisiska: twa ^(fy)
• färöiska: tveir ^(fo), tvey
• gotiska: 𐍄𐍅𐌰𐌹 (twai)
• grekiska: δυο ^(el), δύο ^(el)
• grönländska: marluk ^(kl)
• hebreiska: שניים (sh'náyim)
• iriska: dó ^(ga)
• isländska: tveir ^(is)
• italienska: due ^(it)
• japanska: 二 ^(ja) (に ^(ja), ni), 二つ ^(ja) (futatsu)
• jiddisch: צוויי, (tsvey)
• kazakiska: екі ^(kk)
• khmer: ពីរ ^(km) (pii)
• kinesiska: 二 ^(zh) (èr)
• kirgiziska: эки ^(ky) (eki)
• koreanska: 둘 ^(ko) (dul)/두 ^(ko) (du); 이 ^(ko) (二 ^(ko); i)
• kroatiska: dva ^(hr), dvije ^(hr)
• kurdiska: do ^(ku) دوو ^(ku)
• kymriska: dau ^(cy)
• ladino: דוס, dos
• lao: ສອງ (sǭng)
• latin: duo ^(la)
• limburgiska: twieë ^(li)
• lulesamiska: guokta
• luxemburgiska: zwee ^(lb), zwéin ^(lb) m, zwou ^(lb) f
• lågskotska: twa
• lågtyska: twee ^(nds)
• magindanao: duwa
• malajiska: dua ^(ms)
• maltesiska: tnejn ^(mt)
• maori: rua ^(mi)
• mapudungun: epu
• maranao: dowa
• marshallesiska: ruo
• mirandesiska: dous
• miskito: wal
• nahuatl: ome ^(nah)
• navajo: naaki
• nederländska: twee ^(nl)
• nordsamiska: guokte
• novial: du
• nynorska: to ⁽ⁿⁿ⁾
• ojibwe: niizh
• persiska: دو ^(fa) (do)
• polska: dwa ^(pl)
• portugisiska: dois ^(pt) m, duas ^(pt) f
• punjabi: ਦੋ (do)
• quechua: iskay ^(qu)
• rohingya: dui
• rumänska: doi ^(ro) m, două ^(ro) f
• ryska: два ^(ru), две ^(ru) f
• samoanska: lua ^(sm)
• sanskrit: द्वि ^(sa) (dvi)
• sicilianska: dui ^(scn)
• skotsk gäliska: dà
• slovakiska: dva ^(sk), dve, dvaja
• somaliska: laba ^(so)
• spanska: dos ^(es)
• svensk romani: dy
• sydsamiska: göökte
• tadzjikiska: ду ^(tg) (du)
• tagalog: dalawa ^(tl)
• tai lü: ᦉᦸᧂ (ṡoang)
• tausug: duwa
• thai: สอง ^(th) (sɔ̌ɔng)
• tibetanska: གཉིས (gnyis)
• tjeckiska: dva ^(cs), dvě ^(cs)
• tok pisin: tupela
• tonganska: ua
• turkiska: iki ^(tr)
• turkmeniska: iki ^(tk)
• tyska: zwei ^(de)
• udmurtiska: кык
• uiguriska: ئىككى ^(ug) (ikki)
• ukrainska: два ^(uk), дві f
• ungerska: kettő ^(hu), két ^(hu)
• uzbekiska: ikki ^(uz)
• vepsiska: kaks'
• vietnamesiska: hai ^(vi)
• älvdalska: twå

Verb

Böjningar av två	Aktiv	Passiv
Infinitiv	två	tvås
Presens	tvår	tvås
Preteritum	tvådde	tvåddes
Supinum	tvått	tvåtts
Imperativ	två	–
Particip
Presens	tvående, tvåendes
Perfekt	tvådd
Not: svag böjning

Böjningar av två	Aktiv	Passiv
Infinitiv	två	tvås
Presens	tvår	tvås
Preteritum	tvog	tvogs
Supinum	tvagit	tvagits
Imperativ	två	–
Particip
Presens	tvående, tvåendes
Perfekt	tvagen
Not: stark böjning

två

• uttal: två:tvoːⓘ

1. (ålderdomligt) tvätta

   Etymologi: Från äldre fornsvenska þva. Besläktat med tvaga, tvätta, tvål. Germansk rot, besläktat med bl.a. fornengelska þwean, "tvätta", dialektal tyska zwagen, och (via frankiska) engelska towel.

   Varianter: Genom nybildning utifrån supinumstammen tvag- har tvaga uppkommit som en variant för verbets grundform, med motsvarande former tvagar, tvagade och tvagat i presens, preteritum respektive supinum.

   Besläktade ord: tvagning (av supinumstammen tvag- med tillägg av avledningssuffixet -ning)

   Fraser: två sina händer – avsäga sig ansvaret för en utförd handling

   Sammansättningar: betvå, rentvå

   Se även: tvaga