Se även Ti och .

SvenskaRedigera

RäkneordRedigera

ti

  1. (bondska, överkalixmål) tio

SubstantivRedigera

ti (oböjligt)

  1. (musik) en stavelse som används vid solmisation för att representera den sjunde tonen i en durskala
    Varianter: si
    Jämför: do, re, fa, so, la, ti

AlbanskaRedigera

PronomenRedigera

ti

  1. du

DanskaRedigera

RäkneordRedigera

ti

  1. grundtalet tio
 
Etymologi: Av fornnordiska tíu, av urgermanska *tehun, av urindoeuropeiska *déḱm̥t

BokmålRedigera

RäkneordRedigera

ti

  1. grundtalet tio
 
Etymologi: Av fornnordiska tíu, av urgermanska *tehun, av urindoeuropeiska *déḱm̥t

KonjunktionRedigera

ti

  1. (ålderdomligt) ty

BottniskaRedigera

PrepositionRedigera

ti

  1. uti 
    Tinn upp eldĕnn ti spísum!
    Tänd elden i spisen!
    Varianter: (betonad form), uti, úti, útí

BretonskaRedigera

SubstantivRedigera

ti

  1. hus
    Etymologi: Av urkeltiska *tego-, av urindoeuropeiska *teg-os (”tak, täcke”). Jämför kymriska och korniska chi.

SammansättningarRedigera

KroatiskaRedigera

PronomenRedigera

ti

  1. du

KymriskaRedigera

PronomenRedigera

ti

  1. du

SerbiskaRedigera

PronomenRedigera

ti

  1. du

Se ävenRedigera

PortugisiskaRedigera

PronomenRedigera

ti

  1. dig (akusativ)

UngerskaRedigera

PronomenRedigera

ti

  1. (vardagligt/informellt) ni

Se ävenRedigera