Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av utövning  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ utövning utövningen
Genitiv utövnings utövningens

utövning u

  1. det att utöva (ett yrke, en rättighet, en förmåga)
    att i vissa fall förbjuda eller reglera sillfiskets utövning
    Det är endast genom den fria utövningen av sina egna förmögenheter och egenskaper som en människa kan förvärva sig det vetande och den erfarenhet vilkas förening alstrar vishet, och det är, såsom Franklin sade, lika fåfängt att hoppas det man skall utan möda och arbete komma i besittning härav, som att räkna på en skörd der ej ett korn blivit sått.
    Synonymer: utövande
    Besläktade ord: utöva, utövare
    Sammansättningar: idrottsutövning, konstutövning, maktutövning, myndighetsutövning, näringsutövning, religionsutövning, sportutövning, tjänsteutövning, våldsutövning, yrkesutövning, ämbetsutövning
    Se även tesaurus: Förfarande, Göromål, Verksamhet

Översättningar

redigera