göra

Svenska

Verb

Böjningar av göra 1.1-1.6	Aktiv	Passiv
Infinitiv	göra	göras
Presens	gör	görs (göres)
Preteritum	gjorde	gjordes
Supinum	gjort	gjorts
Imperativ	gör	–
Particip
Presens	görande, görandes
Perfekt	gjord

göra 1

• uttal: /ˈjœːˌra/

1. ägna sig åt en aktivitet, ta sig för, sysselsätta sig med, ta sig till; vidta åtgärd

   Om du inte gör läxorna nu så kommer du få ett helvete ikväll.

   Vad skall vi göra om trädet hamnar över vägen?

   Hur ska vi göra nu?

   Synonymer: djerå (orsamål)

   Jämför: genomföra, handla, utföra, verkställa

2. tillverka

   På fabriken där mamma jobbar gör de godisklubbor och kolor.

   Med det du har i skafferiet kan vi göra mat till ett helt regemente!

3. få till effekt, resultera i

   Att hon övergav mej gjorde mej ledsen.

   Vad gör det om lilla jag ställer bilen och börjar cykla?

   Det gör mig förbryllad att regeringen inte sänker skatterna.

   Sju dividerat med fyra gör en och tre fjärdedelar.

4. tjäna (pengar)

   Så länge jordens resurser inte är uttömda finns det alltid pengar att göra.

5. (göra en ...) utföra en aktivitet som den angivna personen associeras med, eller på ett sätt som den associeras med

   Arne gjorde en Emma igår. Han sov till halv fem på eftermiddagen.

   Vanliga konstruktioner: göra en <personnamn>

Böjningar av göra 2.1-2.2	Aktiv	Passiv
Infinitiv	göra	göras
Presens	görar	göras
Preteritum	görade	görades
Supinum	görat	görats
Imperativ	göra	–
Particip
Presens	görande, görandes
Perfekt	görad

göra 2

• uttal: /ˈgœːrˌa/

1. (göteborgska) gnugga snö i ansiktet, mula

   Då Olle görade Anders smälte snön så att iskallt vatten rann ner innanför tröjan.

2. (göteborgska) smutsa (ner)

   Jag skämdes så när jag kom hem till mamma efter att ha görat ner mina nya skor i leråkern.

Se även

• låta göra
• göru

Grammatik

I äldre svenska förekommer även pluralformerna görom och gören, samt presensformen görer.

Sammansättningar

angöra avgöra bortgöra fullgöra frigöra

förgöra klargöra medgöra möjliggöra omöjliggöra oskadliggöra

ondgöra rengöra slutgöra tillgjord utgöra åskådliggöra

Fraser

göra berg av sandkorn, göra sandkorn till berg göra bort göra bort sig göra en groda göra en höna av en fjäder göra en kovändning göra en pudel göra en tavla göra kål på göra någon en björntjänst göra ogjort göra om

göra rätt för sig göra sig av göra sig besvär göra sig grön göra sig hörd göra sig illa göra sig påmind göra sig till, göra till sig göra slut göra undan göra upp göra upp eld göra åt

Översättningar

utföra aktivitet

• armeniska: անել ^(hy) (anel)
• azerbajdzjanska: etmək ^(az), eləmək
• bokmål: gjøre ^(no)
• bosniska: raditi
• bretonska: ober ^(br)
• danska: gøre ^(da), lave
• engelska: do ^(en)
• esperanto: fari ^(eo)
• finska: tehdä ^(fi)
• franska: faire ^(fr)
• frisiska: dwaan ^(fy)
• färöiska: gera ^(fo)
• hebreiska: פָּעַל ^(he) (pa'al)
• isländska: gera ^(is)
• japanska: 為る ^(ja) (する ^(ja), suru)
• ladino: azer
• nederländska: doen ^(nl)
• nordsamiska: bargat, dahkat
• norn: yera
• nynorska: gjere, gjøre
• polska: robić ^(pl)
• portugisiska: fazer ^(pt)
• ryska: де́лать ^(ru) impf, сде́лать ^(ru) pf
• spanska: hacer ^(es)
• tjeckiska: dělat ^(cs)
• turkiska: etmek ^(tr), yapmak ^(tr)
• tyska: machen ^(de), tun ^(de)
• älvdalska: djärå

tillverka

• bokmål: lage ^(no)
• danska: gøre ^(da), lave
• engelska: make ^(en) (do ^(en))
• finska: valmistaa ^(fi)
• franska: faire ^(fr), produire ^(fr) fabriquer ^(fr)
• frisiska: meitsje ^(fy)
• haitisk kreol: fè
• hebreiska: פָּעַל ^(he) (pa'al)
• japanska: 作る ^(ja) (つくる ^(ja), tsukuru)
• nederländska: maken ^(nl)
• nynorska: lage
• polska: robić ^(pl)
• portugisiska: fazer ^(pt)
• spanska: hacer ^(es)
• tjeckiska: dělat ^(cs)
• tyska: machen ^(de)

handla

• bokmål: gjøre ^(no)
• franska: faire ^(fr)
• tyska: tun ^(de)

hjälpverb

• franska: rendre ^(fr)

tjäna

• franska: gagner ^(fr)

översättningar som behöver granskas mot betydelse

• albanska: bëj ^(sq)
• italienska: fare ^(it)

Substantiv

Böjningar av göra 1.1	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	göra	görat
Genitiv	göras	görats

Böjningar av göra 2.1	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	göra	göran	görer	görerna
Genitiv	göras	görans	görers	görernas

göra 1

• uttal: /ˈjœːrˌa/

1. arbetsuppgift /som ger upphov till dåligt humör/

   Synonymer: göromål

   Sammansättningar: grovgöra, kvinnogöra, skitgöra, slavgöra

göra 2

• uttal: /ˈgœːrˌa/

1. (göteborgska) röra, goja; trögt flytande blandning

   Dagisbarnen blandade ketchup och senap med potatismoset så att alltsammans blev till en enda göra.

   Besläktade ord: gör-