Svenska

redigera
Böjningar av ondgöra  Aktiv Passiv
Infinitiv ondgöra ondgöras
Presens ondgör ondgörs (ondgöres)
Preteritum ondgjorde ondgjordes
Supinum ondgjort ondgjorts
Imperativ ondgör
Particip
Presens ondgörande, ondgörandes
Perfekt ondgjord

ondgöra

  1. i tanken nära och/eller i gester, tal eller skrift uttrycka negativ inställning till t ex en företeelse eller ett handlingssätt
    1901 (7 feb): Teaterfunderingar. (Strix):
    Jag har låtit mig berättas, att vissa teaterförfattare ondgjort sig öfver mina allvarliga försök att ställa teatern under tjugonde århundradets kulturnivå.
    Synonymer: klaga, kverulera, misstycka, förarga sig

Översättningar

redigera