Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av ondgöra  Aktiv Passiv
Infinitiv ondgöra ondgöras
Presens ondgör ondgörs (ondgöres)
Preteritum ondgjorde ondgjordes
Supinum ondgjort ondgjorts
Imperativ ondgör
Particip
Presens ondgörande, ondgörandes
Perfekt ondgjord

ondgöra

  1. i tanken nära och/eller i gester, tal eller skrift uttrycka negativ inställning till t ex en företeelse eller ett handlingssätt
    1901 (7 feb): Teaterfunderingar. (Strix):
    Jag har låtit mig berättas, att vissa teaterförfattare ondgjort sig öfver mina allvarliga försök att ställa teatern under tjugonde århundradets kulturnivå.
    Synonymer: klaga, kverulera, misstycka, förarga sig

Översättningar redigera