BokmålRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av fare  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fare faren farer farene
Genitiv fares farens farers farenes

fare m

  1. fara
    Besläktade ord: farlig

VerbRedigera

fare

  1. fara, åka

DanskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av fare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fare faren farer farerne
Genitiv fares farens farers farernes

fare u

  1. fara
    Sammansättningar: aids-fare, brandfare, eksplosionsfare, farefuld, faremoment, faretruende, farezone, krigsfare, kræftfare, livsfare, smittefare, strålingsfare
    Besläktade ord: farlig

VerbRedigera

fare

  1. fara, åka (snabbt)
    Sammansättningar: nedfare, opfare
    Besläktade ord: færd, fært, korsfarer, omkringfarende, søfarende, vejfarende
  2. grisa; föda smågrisar
    Etymologi: Släkt med engelska farrow; påstås även finnas i svenska dialekter.
    Besläktade ord: faring

EngelskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av fare  Singular Plural
Nominativ fare fares
Genitiv fare's fares'

fare

  1. taxa, avgift, pris
  2. mat eller drink (för förbrukning eller nöje)

VerbRedigera

Böjningar av fare  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens fare fares fare
Preteritum fared
Perfektparticip fared
Presensparticip faring
Böjningar av fare  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens fare fares fare
Preteritum fore
Perfektparticip faren
Presensparticip faring

Not:

ålderdomligt

fare

  1. klara sig, lyckas
  2. äta
  3. , resa
    Homofoner: fair

ItalienskaRedigera

VerbRedigera

fare

  1. göra
    Cosa fai?
    Vad gör du?

NynorskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av fare  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fare faren farar farane

fare m

  1. fara
    Besläktade ord: farleg

VerbRedigera

fare

  1. fara, åka