SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av fart 1-2. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fart farten farter farterna
Genitiv farts fartens farters farternas

fart

  1. (fysik) absolutbeloppet av hastigheten; hastigheten utan angiven riktning
    Bilen körde med hög fart.
  2. (allmänt) hur långt något förflyttar sig under en angiven tidsperiod, eller hur fort något sker
  3. (endast i grundform) intensiv aktivitet
    Det var fart i henne idag!
  4. (ålderdomligt) färd
 
Etymologi: Sedan yngre fornsvenska fart "färd; hast", av lågtyska vart "fart; färd" av varen "fara". Även besläktat med färd.
Besläktade ord: fartig
Sammansättningar: avfart, fartbegränsning, fartfylld, påfart, sjöfart, snigelfart, toppfart, överfart
Fraser: fart och fläkt, sätta fart, vara i farten

ÖversättningarRedigera

EngelskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av fart  Singular Plural
Nominativ fart farts
Genitiv fart's farts'

fart

  1. fis, fjärt, prutt

VerbRedigera

Böjningar av fart  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens fart farts fart
Preteritum farted
Perfektparticip farted
Presensparticip farting, vard. fartin'

fart

  1. prutta