överfart

Svenska

Substantiv

Böjningar av överfart	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	överfart	överfarten	överfarter	överfarterna
Genitiv	överfarts	överfartens	överfarters	överfarternas

överfart

1. färd över vatten

   Synonymer: överresa

2. plats där en väg eller bana (oftast avsedd för transportmedel) korsar en annan, oftast en järnväg eller spårväg; färd över en korsande väg eller bana

   Man skall stanna före en järnvägsöverfart vid risk för att tvingas stanna i överfarten, exempelvis vid köbildning.

   Jämför: övergång

   Sammansättningar: cykelöverfart, flodöverfart, järnvägsöverfart, katastroföverfart, överfartställe

Översättningar

Översättningar

• tyska: Überfahrt ^(de) f