påfart

Svenska

Substantiv

Böjningar av påfart	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	påfart	påfarten	påfarter	påfarterna
Genitiv	påfarts	påfartens	påfarters	påfarternas

påfart

1. vägstycke på vilket man kan ansluta till en motorväg eller en motortrafikled

   Antonymer: avfart

Översättningar

vägstycke på vilket man kan ansluta till en motorväg eller en motortrafikled

• isländska: aðrein f
• tyska: Auffahrt ^(de) f