utfart
Svenska redigera
Substantiv redigera
| Böjningar av utfart | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | utfart | utfarten | utfarter | utfarterna |
| Genitiv | utfarts | utfartens | utfarters | utfarternas |
- väg som leder ut, eller färd (med fordon) ut, från ett område
- Antonymer: infart
- Sammansättningar: garageutfart, utfartsregeln
- Jämför: utväg