Appendix:Bring/372. Människa

människa

substantiv

mänskoande, människoande, mänskobarn, människobarn, urmänniska, mänsklighet, mänsklighetskänsla, skapelsens herrar;

person, personage, personal, personalkännedom, personifikation, personlighet, personlighetsprincip, mikrokosm, mikrokosmos, individ, individualitet, individualisering, personnamn, original, kropp, konstig kropp, kotte, medmänniska, nästa, like, jämlike, själ, levande själ, ande, förnuft, anda, inkarnation, kött och blod;

folk, folkanda, folklighet, folklynne, folkmängd, folkslag, folkstam, folkstock, folkvimmel, befolkning, nation, nationalitet, hop, mängd, massa, menige man, gemene man, publik, publikum, pöbel, generation, mansålder, släkt, släkte, släktled, ätt, familj;

humanisering, humanism, humanist, humanitet, humanitetsfråga, humanitetsskäl, civilisation, civilisering, kultur, kulturbehov, kulturfolk, kulturland, kulturliv, kulturmänniska, kulturspråk, kulturstat, samfund, samhälle, stat, rike, republik, kommun, korporation, världsman, världsdam, världsbarn, världen, stora världen, societet, kosmopolit, kosmopolitism, världsborgare;

antropolog, antropologi, antropomorfism, etnograf, etnografi, etnolog, etnologi, barbar, vilde, naturfolk.

verb

humanisera, civilisera, individualisera, personifiera.

adjektiv, adverb

mänsklig, allmänmänsklig, förnuftig, andekroppslig, human, humanitär, humanistisk, civilisatorisk, civiliserad, ociviliserad, kulturell, barbarisk, etnografisk, etnologisk, antropologisk, antropomorfistisk, kosmopolitisk, nationell, medborgerlig, social, folklig, världserfaren, världsklok, världsvan, individuell, en viss, dödlig, en dödlig, personell, personifierad, personlig, personligen.