Wikipedia har en artikel om:
plikt

Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av plikt  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ plikt plikten plikter plikterna
Genitiv plikts pliktens plikters plikternas

plikt

  1. skyldighet att utföra, eller låta bli att utföra, en viss handling
    Synonymer: skyldighet
    Besläktade ord: förpliktelse
    Sammansättningar: anmälningsplikt, civilplikt, närvaroplikt, pliktetik, pliktkänsla, pliktskyldig, plikttrogen, skolplikt, väjningsplikt, värnplikt
    Se även: åtagande, tacksamhetsskuld, tvång
  2. (ålderdomligt) bot, bötesstraff
    1. (golf, överfört) straff för en viss regelöverträdelse som innebär att ett slag adderas till totalen
      Du råkade röra bollen där, så det blir ett slag i plikt.
      Jämför: straff
      Besläktade ord: plikta
      Sammansättningar: pliktslag
  3. utrymme i båt vid förstäven, men även vid akterstäven
 
Etymologi: Av fornsvenska plikt, av medellågtyska plicht.[1] Besläktat med pläga.
Se även tesaurus: Drivfjäder, Arbete, Ansträngning, Lydnad, Tvång, Förlust, Plikt, Bestraffning

Översättningar redigera

Källor redigera

  1. Svensk etymologisk ordbok: "plikt", läst 2024-02-03