Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
mun

SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av mun  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mun munnen munnar munnarna
Genitiv muns munnens munnars munnarnas

Not:

som efterled i adjektiv- och adverbsammansättningar används -mynt

 
människans mun, när den är öppen (kroppsdel)

mun

  1. (anatomi) den kroppsdel hos människan och djur genom vilken mat intas och ljud avges
    Tugga inte med öppen mun.
    Mamman fick en puss mitt på munnen.
    Synonymer: munhåla, munöppning
    Sammansättningar: munskydd
  2. öppning (i ett föremål) vilken liknar en öppen mun (kroppsdel)
    Synonymer: mynning
  3. tal, uttryckssätt
    Med en mun förnekade barnen att de haft någonting att göra med det trasiga fönstret.
 
Besläktade ord: muntlig
Etymologi: Av fornsvenska munder, av fornnordiska munnr, av urgermanska *munþaz, av en urindoeuropeisk rot med betydelsen "att tugga". Besläktat med isländska munnur, norska munn, engelska mouth, tyska Mund och latinska manducare "att tugga" (franska manger, "att äta").

ÖversättningarRedigera

EnaresamiskaRedigera

PronomenRedigera

mun

  1. jag

FinskaRedigera

PronomenRedigera

mun

  1. (talspråk, dialektalt) böjningsform av minä

ForndanskaRedigera

SubstantivRedigera

mun m

  1. mun
    Etymologi: Av fornnordiska munnr.

NordsamiskaRedigera

PronomenRedigera

mun

  1. (personligt) jag
    Varianter: mon