Se även bak- och back.

Svenska

redigera

bak

  1. i den del av ett rörligt föremål som sist korsar ett plan som är ortogonalt till rörelseriktningen; på eller i bakdelen eller baksidan, baktill, bakpå
    Jag gick bakåt på perrongen eftersom jag ska sitta längst bak på tåget.
    Sammansättningar: bakdel, bakfram, bakifrån, bakom, bakre, bakut, bakåt, tillbaka
    Besläktade ord: back, backa
    Antonymer: framme, fram
    Diverse: För stavningar "bak" eller "back" och substantivsammansättningar med betydelsen "som befinner sig i en bakre position" se bak-.

Översättningar

redigera

Preposition

redigera

bak

  1. bakom, på andra sidan av  
    1890: Det ringer till otta (Edvard Fredin):
    Fjärran i öster bak snöiga stammar
    himlabrynet glödande flammar.
    Diverse: För stavningar "bak" eller "back" och substantivsammansättningar med betydelsen "som befinner sig i en bakre position" se bak-.

Substantiv

redigera
Böjningar av bak (kroppsdel) Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bak baken bakar bakarna
Genitiv baks bakens bakars bakarnas
Böjningar av bak (sysselsättning) Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bak baket bak baken
Genitiv baks bakets baks bakens

bak u n

  1. (vardagligt) kroppsdel hos ryggradsdjur som är belägen bakom bäckengördeln och analöppningen, utgångspunkt för svansen bland ryggradsdjur som har sådan
    Synonymer: ända, gump, stuss, bakdel, röv, stjärt
  2. sysselsättning som innebär skapande av bakverk, bröd, bullar, kakor, pizza eller dylikt
    Diverse: Inkonsekvent stavning vid vissa relaterade ord med roten "bak" eller "bag". För besläktade ord och sammansättningar se bak-.

Översättningar

redigera

Isländska

redigera

Substantiv

redigera

bak m

  1. rygg

Lågskotska

redigera

bak

  1. baka

Turkiska

redigera

bak

  1. titta (på)

Substantiv

redigera

bak

  1. mun