barð

Kvalitetskontroll – verifiering →

Den här sidan innehåller ett eller flera uppslagsord vars utbredning eller existens har ifrågasatts.

Fornnordiska redigera

Substantiv redigera

barð n

bard, bård (härledda ord) – kant, något med utmärkande kant: utkant, ytterkant, skiva, gräns, rand, linje, bryn
Etymologi: Besläktat med tyskans Borte och engelskans border.

Sammansättningar: hökubarð, kinnbarð, kjálkabarð, Svalbarð

Besläktade ord: barða, barðana, barðann, barðanna, barðans, barðanum, barðar, barðarnir, barði, barðinn, barðinu, barðit, barðs, barðsins, bǫrð, bǫrðin, bǫrðu, bǫrðum, bǫrðunum, börðum, börðunum
(överfört, anatomi) skägg
1200-tal: Skáldskaparmál: 85. Höfuð ok hlutar þess.:
Skegg heitir barð, grön eða kanpar, er stendr á vörrum.

Direktöversatt – Skägg heter bard, gran och kamphår, vilka står på läpparna.

Nusvenska – Ansiktshår indelas i skägg, mustasch och morrhår, vilka står ut kring läpparna.
Synonymer: skegg (vanligare)

Sammansättningar: Hárbarðr, Langbarðr

Etymologi: I avseendet "ansiktets kant". Kognat med tyska Bart och engelska beard, möjligen besläktat med latinska barba, det senare härlett i barb (skäggtöm).
(överfört, sjöfart, poetiskt) ändskepp; stäv, skeppsstäv, stam; galjon (bildligt); bog, boge
Användning: Oklart vad begreppet specifikt avsåg och ifall olika böjningar även utgjorde avledningar. Barði, genetiv barða, har brukats som avledning för en typ av skepp.
1200-tal: Heimskringla. Nóregs Konunga Sogur / 174:
Eiríkr jarl hafði barða einn geysimikinn, er hann var vanr at hafa í víking; þar var skegg á ofanverðu barðinu hváru tveggja; en niðr frá járnspǫng þykk ok svá breið sem barðit ok tók alt í sjá ofan.

Direktöversatt – Erik jarl hade barde en väldigt mycken, vilken han var van att hava i viking; där var skägg å ovanvart barden varje tvegge; än nedre ifrån järnspång tjock och så bred som bardet och tog alt i sjö ovan.

Nusvenska – Jarl Erik hade en väldigt omfattande barde som han var van att ha på vikingafärd; det var skäggbeslag ovanpå ändskeppet båda två; samt en förhållandevis (till skägget) lågt gående järnramm lika hög och bred som stäven var tjock och som tog allt till sjöss ovan ytan.
Etymologi: I egenskap av yttersta spetsen på skeppet, "skeppets ytterkant".

Sammansättningar: barðmikill

Besläktade ord: barða, barði, járnbarði (avledningar)
(överfört, verktyg, vapen) yxa
Besläktade ord: barða (avledning)

Synonymer: øx

Etymologi: Ur betydelsen något med utmärkande kant, såsom yxans blad.

Jämför: bila
(överfört, huvudbonader) brätte; kam (tuppkam)
Sammansättningar: hattbarð, hjalmbarð

Etymologi: Ur betydelsen något med utmärkande kant.
(överfört, naturgeografi) kust, strand; utkant (av ett stup, en backe); ås (bergsrygg, bergskam, bergås)
Sammansättningar: brekkubarð, hólbarð, holtbarð, túnbarð

Etymologi: Ur betydelsen något med utmärkande kant.
(överfört, byggnadsteknik) ram; skärm; takås (ryggås); takspets
Etymologi: Ur betydelsen något med utmärkande kant.
(överfört, anatomi, livnäring) bard (hornskiva i överkäken hos bardvalar)
Sammansättningar: barðhvalr

Etymologi: Ur betydelsen något med utmärkande kant, såsom en skiva.
(överfört, anatomi, framdrift) rockavinge eller bröstfenan hos vissa fiskar och valar etc
Användning: om fenelement som påminner om skivor

Etymologi: Ur betydelsen något med utmärkande kant, såsom en skiva.
(överfört, fiskar) rocka, plattfisk
Användning: om fiskar som påminner om skivor

Sammansättningar: skötubarð

Etymologi: Ur betydelsen något med utmärkande kant, såsom en skiva.

Källor redigera

R. Cleasby & G. Vigfússon: An Icelandic-English Dictionary (1874): "barð"
G. T. Zoëga: A Concise Dictionary of Old Icelandic (1910): "barð"