bog

Se även bög och bøg.

Svenska

Substantiv

Böjningar av bog	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bog	bogen	bogar	bogarna
Genitiv	bogs	bogens	bogars	bogarnas

bog

1. skulderparti hos större djur
2. (sjöfart) avrundad sida på ömse sidor av förstäven på fartyg
3. styckningsdel, kött omkring skulderblad

   Sammansättningar: fårbog, grisbog, kalvbog, renbog

Besläktade ord

båtsida

• bogspröt

Översättningar

anatomi

• bokmål: bog ^(no) m
• engelska: shoulder ^(en)
• finska: lapa ^(fi)
• tyska: Schulter ^(de) f, Keule ^(de) f

sjöfart

• bokmål: baug ^(no) m
• engelska: bow ^(en)
• finska: keula ^(fi)
• franska: proue ^(fr) f
• tyska: Bug ^(de) m

styckningsdel

• bokmål: bog ^(no), bogstek ^(no) m, bogsteik f
• danska: bov u
• engelska: shoulder ^(en)
• finska: lapa ^(fi)
• nynorska: bog m
• tyska: Bug ^(de) m

Danska

Substantiv

Böjningar av bog	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bog	bogen	bøger	bøgerne
Genitiv	bogs	bogens	bøgers	bøgernes

bog

1. bok; Ihopbunden samling av pappersark

   Sammansättningar: billedbog, bogforlag, børnebog, dagbog, telefonbog

2. bokollon

Engelska

Substantiv

Böjningar av bog	Singular	Plural
Nominativ	bog	bogs
Genitiv	bog's	bogs'

bog

• uttal: /bɒg/ (brittisk engelska), /bɑːg/ (amerikansk engelska)

1. myr

   Synonymer: marsh, moor, swamp

2. (brittisk, nyzeeländsk och irländsk engelska, slang, vulgärt) toalett

Verb

Böjningar av bog	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	bog	bogs	bog
Preteritum	◀	bogged	▶
Perfektparticip	◀	bogged	▶
Presensparticip	◀	bogging, vard. boggin'	▶

bog

1. (intransitivt, vardagligt) köra fast
2. (transitivt, brittisk engelska, vardagligt) stöka ner, sabba,

Se även

• bog off

Serbiska

Substantiv

bog (бог) m

1. gud

Tyska

Verb

bog

1. böjningsform av biegen