Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av bergsrygg  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bergsrygg bergsryggen bergsryggar bergsryggarna
Genitiv bergsryggs bergsryggens bergsryggars bergsryggarnas

bergsrygg

  1. (naturgeografi) långsträckt, uppåt avsmalnande bergmassa, "bergs rygg"
    Etymologi: Fornsvenska bergx rygger.
    Användning: Numera i synnerhet om dylik bergmassas översta del.
    Jämför: bergskam, bergås

Översättningar redigera