Appendix:Bring/502. Vett
- substantiv
vettighet, förnuft, sunt förnuft, förnuftighet, förnuftsenlighet, förstånd, sunt förstånd, bondförstånd, förståndsskärpa, omdöme, takt, taktfullhet, sans, lugn, besinning, besinningsfullhet, fattning, kontenans, behärskning, självbehärskning, sinneslugn, sinnesnärvaro, sinnesstyrka, hovsamhet, reson, rim och reson, klokhet, praktiskhet, klarhet, reda, redighet, tankekraft, tankereda, ljust ögonblick, slagfärdighet, målmedvetenhet.
- verb
förstå, begripa, genomskåda, se sig för, behärska sig, sansa sig, styra sig, veta att ställa sig, finna rätta sättet, finna rätta medlet, finna rätta ordet, finna rätta vägen.
- adjektiv, adverb
vettig, sansad, förnuftig, förnuftsenlig, besinningsfull, behärskad, taktfull, resonlig, rationell, nykter, hovsam, klok, praktisk, välförståndig, redig, sund, oförvillad, målmedveten, påpasslig, fyndig, slagfärdig, normal, fullt normal, vid sina sinnens fulla bruk, vid sunda vätskor.