SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av besinning  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ besinning besinningen
Genitiv besinnings besinningens

besinning

  1. tillstånd som kännetecknas av eftertanke
    Besläktade ord: besinna
    Sammansättningar: besinningsfull, besinningslös