Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av vett  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ vett vettet
Genitiv vetts vettets

vett

  1. förstånd, omdöme, förnuft
    1889 (24 okt): Oden. Hans dyrkan i Norden och fornkvädenas uppfattning af honom. (Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning):
    Liksom Oden i Håvamål uppmanar människorna att odla sitt vett och utbrister: "vett tarfvar han, som vida färdas", så är han själf en visdomssökare, som genomletar världarne, ja, gästar själfva de fiendtliga jätteväsendena för att finna sanningar.
    Fraser: skrämma från vettet, vara från vettet, vett och sans
    Sammansättningar: folkvett, levnadsvett, trafikvett
    Besläktade ord: vettig, vettlös, vettskrämd, vettvilling
    Homofoner: vätt
    Se även: ovett (inte antonym!)

Översättningar

redigera

vett

  1. böjningsform av vetta
    Homofoner: vätt