Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av klokhet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ klokhet klokheten klokheter klokheterna
Genitiv klokhets klokhetens klokheters klokheternas

klokhet u

  1. det att vara klok
  2. (även ironiskt) yttrande som framhåller personens klokhet (1)
    2000: Saknad, Karin Alvtegen:
    I hans ålder hade hon suttit tyst som en mussla och artigt lyssnat på de vuxnas klokheter.
    2018: Svälten: Hungeråren som formade Sverige, Magnus Västerbro:
    Doktorernas klokheter motverkades tvärtom av diverse »kvinnliga assistenter« som »sprider skrock och dumheter«.

Översättningar

redigera