*ek

Rekonstruktioner

Dessa sidor innehåller rekonstruktioner av ord och deras rötter. Deras förekomst har inte direkt kunnat bekräftas utan antas ha funnits baserat på jämförande lingvistik.
Se Historisk lingvistik, en:Reconstructed terms, w:en:Attested language och w:en:Comparative method.

Se även ek.

Urgermanska redigera

Pronomen redigera

*ek (personligt pronomen)

jag
Etymologi: Av äldre urgermanska *ek, av förgermanska *ég, av urindoeuropeiska *éǵh₂

Sammansättningar: *mīnaz, *uŋkeraz, *unseraz

Jämför: Samma som fornarmeniska ես (es), uranatoliska *ʔúǵ, urbaltiska *eś, urslaviska *jàzъ (*jàzŭ). Nära släkt med antik grekiska ἐγώ (hegṓ), urindoiranska *aȷ́ʰám, uritaliska *egō, urkeltiska *me, urtokhariska *ñäś

Se även: *se-, *þū

Böjningar redigera

Första person
	Singular	Dual	Plural
Nominativ	*ek /ˈek/	*wet /ˈwet/	*wīz /ˈwiːz/
Ackusativ	*mek /ˈmek/	*uŋk /ˈuŋk/	*uns /ˈuns/
Dativ	*miz /ˈmiz/	*uŋkiz /ˈuŋ.kiz/	*unsiz /ˈun.siz/
Instrumentalis	*miz /ˈmiz/	*uŋkiz /ˈuŋ.kiz/	*unsiz /ˈun.siz/
Possessiv	*mīnaz /ˈmiː.nɑz/	*uŋkeraz /ˈuŋ.ke.rɑz/	*unseraz /ˈun.se.rɑz/

Omvandlingar redigera

*ek (nominativ singular)

Urnordgermanska: *ek, *jak
- Fornvästnordiska: ek
  - Fornisländska: ek
    - Isländska: eg (åldrigt), ég, ek (åldrigt)
  - Färöiska: eg, jeg (med verkan av östnordiska språk)
  - Jämtska: jeg (med verkan av östnordiska språk)
  - Norn: eg
  - Norska (dialektalt): é, eig, ej, æ, æg, æj, í, je, jæj
    - Norskt bokmål: jeg (med verkan av östnordiska språk)
    - Nynorska: eg
- Fornöstnordiska: iak, iek
  - Dalmål (med verkan av västnordiska språk): ig, ik
    - Älvdalska: ig
  - Forndanska: ak, æk, iak, iægh, iæk
    - Danska: a, æ, ja, jeg, jæ
  - Fornsvenska: iagh, iak, iæk
    - Svenska: jag
Urvästgermanska: *ik (utan stress)
- Fornengelska: iċ, iċċ, ih
  - Medelengelska: I, ich, ik
    - Engelska: I, ich (åldrigt)
    - Lågskotska: A, I, ik
- Fornfrisiska: ik
  - Nordfrisiska: ick, ik
  - Saterfrisiska: iek
  - Västfrisiska: ik
- Fornhögtyska: ih
  - Medelhögtyska: ich
    - Alemannisk tyska: i, ich, ig
      - Schwabiska: i
    - Bayerska: i
      - Zimbriska: i, ich
    - Centralfrankiska: ech, eich, ich
      - Hunsrik: äijsch
    - Jiddisch: איך (ikh)
    - Kölniska: ich
    - → Limburgiska: ich, iech, ik
    - Luxemburgiska: ech
    - Rhenfrankiska: aisch (Hessiska), ich (Pennsylvaniatyska)
    - Tyska: ich
    - Wymysöriska: ych
    - Östcentraltyska: iech (Erzgebirgiska; Silesetyska), isch (Sachsiska), ische (Sachsiska)
    - Östfrankiska: i, iech
- Fornlågfrankiska: ik
  - Medelnederländska: ic
    - Nederländska: ik
      - Afrikaans: ek
- Fornsaxiska: ik
  - Medellågtyska: ik
    - Lågprusiska: eck, öck
    - Mennonitisk lågtyska: ekj, etj
    - Tysk lågtyska: ik
    - Östfaliska: eck, ek
Uröstgermanska: *ek
- Gotiska: 𐌹𐌺 (ik)
  - Krimgotiska: ich

*wet (nominativ dual)

Urnordgermanska: *wit (ostressad)
- Fornvästnordiska: *vit
  - Fornisländska: vit
    - Isländska: við
  - Färöiska: vit
- Fornöstnordiska: *vit
  - Fornsvenska: vit
Urvästgermanska: *wit (ostressad)
- Fornengelska: wit, ƿit
  - Medelengelska: wit, witt, wyt
- Fornfrisiska: wit
  - Nordfrisiska: wat
- Fornlågfrankiska: *wit
  - Medelnederländska: *wit
    - Limburgiska: weet (åldrigt)
- Fornsaxiska: wit
Uröstgermanska: *wet
- Gotiska: 𐍅𐌹𐍄 (wit)

*wīz (nominativ plural)

Urnordgermanska: *wīʀ
- Forngotländska: výr
- Fornvästnordiska: *vér, *mér (av äldre *erum vér)
  - Fornisländska: vér
    - Isländska: vér
  - Färöiska: vær
  - Jämtska: mæð
  - Norskt bokmål: vi (med verkan av östnordiska språk)
  - Nynorska: me, vi (med verkan av östnordiska språk)
- Fornöstnordiska: *vīʀ
  - Forndanska: wii, wī
    - Danska: vi
  - Fornsvenska: vī, vīr
    - Svenska: vi
  - Älvdalska: wįð
Urvästgermanska: *wī
- Fornengelska: ƿē, wē
  - Medelengelska: huue, hwe, ve, vue, we, weo, wæ, whe, woe, wue
    - Engelska: we
    - Lågskotska: wa, we, wee
    - Yola: wee
- Fornfrisiska: wī
  - Nordfrisiska: wi, wu
  - Saterfrisiska: wie
  - Västfrisiska: wy
- ⇒ Fornhögtyska: wir
  - Medelhögtyska: wir
    - Tyska: wir
    - ⇒ Medelhögtyska: mir
      - Alemannisk tyska: mier, mir
      - Bayerska: mia
      - Hunsrik: meer, mer
      - Jiddisch: מיר (mir)
      - Luxemburgiska: mer, mir
      - Pennsylvaniatyska: mer
      - Tyska: mir (dialektalt)
    - Zimbriska: bar
- Fornlågfrankiska: wī
  - Medelnederländska: wi, wij
    - Nederländska: wij
- Fornsaxiska: wī
  - Medellågtyska: wî, wy
    - Mennonitisk lågtyska: wie
    - Nederländsk lågsaxiska: wi
    - Tysk lågtyska: wi, wî
Uröstgermanska: *wīz
- Gotiska: 𐍅𐌴𐌹𐍃 (wīs)

*mek (ackusativ singular)

Urnordgermanska: *mik (ostressad)
- Fornvästnordiska: *mik
  - Fornisländska: mik
    - Isländska: mig
  - Färöiska: meg
  - Jämtska: meg
  - Norskt bokmål: meg
  - Nynorska: meg
- Fornöstnordiska: *mik
  - Forndanska: mik
    - Danska: mig
  - Fornsvenska: mik
    - Svenska: mig
Urvästgermanska: *mek (stressad), *mik (ostressad)
- Fornengelska: mech, meċ, meh, mehc, miċ
- Fornhögtyska: mih
  - Medelhögtyska: mich
    - Hunsrik: mich
    - Tyska: mich
- Fornsaxiska: mik
Uröstgermanska: *mek
- Gotiska: 𐌼𐌹𐌺 (mik)

*uŋk (ackusativ dual)

Urvästgermanska: *uŋk
- Fornengelska: unc
- Fornsaxiska: unk

*uns (ackusativ plural)

Urnordgermanska: *ons
- Gotländska: våss
- Fornvästnordiska: *oss
  - Fornisländska: oss
    - Isländska: oss
  - Färöiska: oss
  - Norn: vus (Orkney), wus (Shetland)
  - Norskt bokmål: oss
  - Nynorska: oss
- Fornöstnordiska: *oss
  - Forndanska: oss
    - Danska: os
  - Forsvenska: oss
    - Svenska: oss
  - Älvdalska: uoss
Urvästgermanska: *uns, *ų̄s
- Fornengelska: ūs
  - Medelengelska: ous, us, uss
    - Engelska: us
    - Lågskotska: ous, us
- Fornfrisiska: ūs
  - Nordfrisiska: üüs
  - Saterfrisiska: uus
  - Västfrisiska: ús
- Fornhögtyska: uns
  - Medelhögtyska: uns
    - Alemannisk tyska: insch, öis
    - Luxemburgiska: eis
    - Tyska: uns
- Fornlågfrankiska: uns
  - Medelnederländska: ons
    - Nederländska: ons
      - Afrikaans: ons
- Fornsaxiska: ūs
  - Medellågtyska: ûs
    - Lågtyska: üs
    - Tysk lågtyska: uns (med verkan av högtyska språk)
Uröstgermanska: *uns
- Gotiska: 𐌿𐌽𐍃 (uns)

*miz (dativ singular, instrumentalis singular)

Urnordgermanska: *mīʀ (okänt skäl till lång vokal)
- Fornvästnordiska: *mér
  - Fornisländska: mér
    - Isländska: mér
  - Färöiska: mær
- Fornöstnordiska: *mǣr
  - Forsvenska: mǣr
Urvästgermanska: *mī (okänt skäl till lång vokal)
- Fornengelska: mē
  - Medelengelska: me
    - Engelska: me
    - Lågskotska: me
- Fornfrisiska: mē, mī
  - Nordfrisiska: me
  - Saterfrisiska: mie
  - Västfrisiska: my
- ⇒ Fornhögtyska: mir
  - Medelhögtyska: mer, mir
    - Alemannisk tyska: mer, mir
    - Hunsrik: meer, mer
    - Jiddisch: מיר (mir)
    - Luxemburgiska: meer, mir
    - Tyska: mir
    - Zimbriska: miar
- Fornlågfrankiska: mī
  - Medelnederländska: mi
    - Nederländska: me, mij
      - Afrikaans: my
- Fornsaxiska: mī
  - Medellågtyska: mi
    - Lågtyska: mie, mue, my
    - Mennonitisk lågtyska: mie
    - Tysk lågtyska: mi
Uröstgermanska: *miz
- Gotiska: 𐌼𐌹𐍃 (mis)

*uŋkiz (dativ dual, instrumentalis dual)

Urnordgermanska: *oŋkiʀ
- Fornvästnordiska: *okkr
  - Fornisländska: okkr
    - Isländska: okkur
  - Färöiska: okkum
- Fornöstnordiska: *okkʀ
  - Fornsvenska: oker
Urvästgermanska: *uŋki
- Fornengelska: unc
- Fornsaxiska: unk
Uröstgermanska: *uŋkiz
- Gotiska: 𐌿𐌲𐌺𐌹𐍃 (uŋkis)

*unsiz (dativ plural, instrumentalis plural)

Urnordgermanska: *onsiʀ
- Gotländska: våss
- Fornvästnordiska: *oss
  - Fornisländska: oss
    - Isländska: oss
  - Färöiska: oss
  - Norn: vus (Orkney), wus (Shetland)
  - Norskt bokmål: oss
  - Nynorska: oss
- Fornöstnordiska: *oss
  - Forndanska: oss
    - Danska: os
  - Forsvenska: oss
    - Svenska: oss
  - Älvdalska: uoss
Urvästgermanska: *unsi, *ų̄si
- Fornengelska: ūs
  - Medelengelska: ous, us, uss
    - Engelska: us
    - Lågskotska: ous, us
- Fornfrisiska: ūs
  - Nordfrisiska: üüs
  - Saterfrisiska: uus
  - Västfrisiska: ús
- Fornhögtyska: uns
  - Medelhögtyska: uns
    - Alemannisk tyska: insch, öis
    - Luxemburgiska: eis
    - Tyska: uns
- Fornlågfrankiska: uns
  - Medelnederländska: ons
    - Nederländska: ons
      - Afrikaans: ons
- Fornsaxiska: ūs
  - Medellågtyska: ûs
    - Lågtyska: üs
    - Tysk lågtyska: uns (med verkan av högtyska språk)
Uröstgermanska: *unsiz
- Gotiska: 𐌿𐌽𐍃𐌹𐍃 (unsis)