ek

Se även *ek.

Svenska

Förkortning

ek

1. (mindre brukligt) variant av EK

Substantiv

Böjningar av ek	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ek	eken	ekar	ekarna
Genitiv	eks	ekens	ekars	ekarnas

skogsek

ek

1. (exemplar av) arten Quercus robur i släktet ekar (Quercus) i familjen bokväxter, ett kraftigt lövträd

   Synonymer: skogsek, sommarek, stjälkek

2. exemplar av släktet ekar (Quercus) i familjen bokväxter

   Hyponymer: skogsek, bergek, vitek, rödek, korkek

   Sammansättningar: ekbord, eklöv, ekmöbel, ekollon, ekparkett, ekskog, eksångare, ekträ, gammelek, järnek

   Besläktade ord: eke

Etymologi: Av fornsvenska ēk.

Sammansättningar: ekträ, ekträd

Översättningar

exemplar av arten Quercus robur

• engelska: English oak ^(en)
• finska: tammi ^(fi), metsätammi ^(fi)
• italienska: farnia f
• polska: dąb szypułkowy ^(pl)
• spanska: roble común m, roble carballo m, cajiga ^(es), roble fresnal m
• turkiska: saplı meşe ^(tr)
• tyska: Stieleiche ^(de) f, Sommereiche f

exemplar av släktet Quercus

• aragonska: caixico ^(an), caixigo ^(an), robre
• baskiska: haritz ^(eu)
• belarusiska: дуб m
• bokmål: eik ^(no) f
• danska: eg ^(da)
• engelska: oak ^(en)
• finska: tammi ^(fi)
• franska: chêne ^(fr) m
• isländska: eik ^(is) f
• jiddisch: דעמב m (demb), אייכנבוים m (eykhnboym)
• latin: quercus ^(la)
• polska: dąb ^(pl)
• ryska: дуб ^(ru) m
• spanska: roble ^(es) m
• tjeckiska: dub ^(cs) m
• turkiska: meşe ^(tr)
• tyska: Eiche ^(de) f
• ukrainska: дуб m

översättningar som behöver granskas mot betydelse

• japanska: 柏 ^(ja) (かしわ ^(ja), kashiwa), 柏木 (かしわぎ, kashiwagi), 樫 ^(ja) (かし, kashi)

Afrikaans

Pronomen

ek

1. jag

Forndanska

Substantiv

ek f

1. ek

   Etymologi: Av fornnordiska eik.

Fornnordiska

Pronomen

ek

1. jag

Fornsvenska

Substantiv

ēk

1. (träd) ek

Frisiska

Adverb

ek

• uttal: ɛk

1. med

Kurdiska

Substantiv

ek f

1. bajs, exkrement

   Synonymer: gû

Rohingya

Räkneord

ek

1. ett