Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av skick  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skick skicket skick skicken
Genitiv skicks skickets skicks skickens

skick

  1. utformning, gestaltning, beskaffenhet, ordning eller tillstånd vari någon eller något uppträder eller befinner sig; yttre gestalt eller utseende; sådant tillstånd att någon eller något är (eller icke är) i stånd att göra något eller duger (eller icke duger) till något
    Fotbollen är i dåligt skick.
    Bilen var i ett fint skick när jag fick den.
    Synonymer: form, tillstånd, kondition
    Sammansättningar: däckskick, vägskick, samhällsskick, statsskick
    Fraser: (konkreta) vara/befinna sig i gott/dåligt skick; vara i/ur skick; vara i skick som ny; ngt i skick
    Fraser: (idiom) i befintligt skick
  2. personligt sätt att uppträda, bete eller uppföra sig
    Synonymer: uppträdande, beteende, uppförande, maner, hållning, stil
    Sammansättningar: bordskick
    Fraser: (idiom) ordning och skick; skick och fason
  3. allmänt eller vedertaget bruk inom ett kollektiv av personer (land, samhälle, krets)
    Synonymer: sed, bruk, kutym, etikett
    Antonymer: oskick
    Sammansättningar: begravningsskick
    Fraser: (idiom) skick och bruk
 
Etymologi: Av fornsvenska skik, av medellågtyska schick.
Besläktade ord: skicka, skickelse

Översättningar

redigera