beskaffenhet

Svenska

Substantiv

Böjningar av beskaffenhet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	beskaffenhet	beskaffenheten
Genitiv	beskaffenhets	beskaffenhetens

beskaffenhet

1. utmärkande egenskaper hos någon eller något

   Synonymer: karaktär, natur, väsen, karaktärsdrag, särdrag, art, särart, egenart, prägel

   Straffet står inte i rimlig proportion till brottets beskaffenhet.

   Den rådande teorin om universums beskaffenhet, allmänt kallad standardmodellen, kan inte längre besvara alla frågor.

2. (om produkt, vara, o. dyl.) kvalitet eller egenskaper ur teknisk synpunkt

   Synonymer: kvalitet, tillstånd, skick

   Jag följde vägen några mil upp i bergen trots dess urusla beskaffenhet.

3. (ålderdomligt) innebörd, betydelse, mening

Etymologi: Av tyska Beschaffenheit.

Översättningar

karaktär

• franska: nature ^(fr) f
• polska: istota ^(pl) f, natura ^(pl) f, charakter ^(pl) m
• ryska: качество ^(ru) n, свойство ^(ru) n
• tyska: Beschaffenheit ^(de) f

kvalitet

• franska: état ^(fr) m
• polska: stan ^(pl) m, jakość ^(pl) f
• ryska: качество ^(ru) n
• tyska: Beschaffenheit ^(de) f