rum

Se även rúm och Rum.

Tvärspråkligt

Kod

rum

rum

1. (ISO 639-2 (B)) kod för språket rumänska

   Se även: ron (T)

Svenska

Substantiv

Böjningar av rum	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rum	rummet	rum	rummen
Genitiv	rums	rummets	rums	rummens

rum

1. (fysik) utsträckning i två eller fler dimensioner

   Vår tillvaro är starkt präglad av tid och rum.

   tredimensionellt euklidiskt rum

   ett krökt rum

   Sammansättningar: rumsadverbial, rumsuttryck

2. (arkitektur, byggnadsteknik) avskiljning i lägenhet eller hus

   Lägenheten hade två rum förutom kök och toalett.

   Hyponymer: allrum, badrum, dubbelrum, enkelrum, familjerum, flickrum, gavelrum, gästrum, hall, krigsrum, kök, mörkrum, sal, sovrum, styrelserum, tambur, vardagsrum, vindsrum

3. (rumsuttryck) den plats som står till buds, tillgängligt utrymme

   Det fanns inte rum för dem på härbärget.

   Vi gick och lämnade därmed rum för två andra.

   Det fanns bara rum för tre bakom vattenfallet.

   Alla som ville delta i dramaövningen fick inte rum därinne.

   Jämför: plats, utrymme

   Sammansättningar: armbågsrum, hjärterum, livsrum, mellanrum, stjärterum, tomrum

4. (matematik) en mängd som getts ytterligare något slags struktur

   Det åskådliga rummet R³ är kanske det vi har lättast att föreställa oss, tätt följt av planet R² och linjen R¹.

   Etymologi: Gemensamt germanskt, från substantivering av adjektiv rum.

   Sammansättningar: egenrum, funktionsrum, nollrum, vektorrum

   Se även: rymd

Översättningar

utsträckning

• bokmål: rom ^(no) n
• bretonska: egor ^(br)
• danska: rum ^(da) n
• engelska: space ^(en)
• esperanto: spaco ^(eo)
• finska: tila ^(fi)
• tyska: Raum ^(de) m

avskiljning i byggnad

• bokmål: rom ^(no) n, værelse n
• danska: rum ^(da) n, værelse ^(da) n
• engelska: room ^(en)
• esperanto: ĉambro, ejo (lokal)
• finska: huone ^(fi)
• isländska: herbergi ^(is) n
• japanska: 部屋 ^(ja) (へや ^(ja), heya), 室 ^(ja) (しつ, shitsu)
• nederländska: kamer ^(nl)
• ryska: комната ^(ru)
• tyska: Zimmer ^(de) n

plats, utrymme

• bokmål: rom ^(no)
• danska: plads ^(da) u
• engelska: room ^(en), space ^(en)
• esperanto: spaco ^(eo)
• finska: tila ^(fi), sija ^(fi)
• indonesiska: ruang ^(id)
• tyska: Raum ^(de) m

mängd

• bokmål: rom ^(no) n
• danska: rum ^(da) n
• engelska: space ^(en)
• esperanto: spaco ^(eo)
• tyska: Raum ^(de) m
• ungerska: tér ^(hu)

översättningar som behöver granskas mot betydelse

• franska: salle ^(fr) f, espace ^(fr) m
• italienska: camera ^(it) f, spazio ^(it) m
• spanska: cuarto ^(es) m, espacio ^(es) m

Adjektiv

rum

1. (ålderdomligt) land- eller sjöområde som är öppet och fritt

   Etymologi: Gemensamt germanskt, rotbesläktat med latinets rus (landsbygden). Se rustik.

Danska

Substantiv

Böjningar av rum	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rum	rummet	rum	rummene
Genitiv	rums	rummets	rums	rummenes

rum n

1. rum, del av byggnad
2. rum, (avgränsat) utrymme
3. rum, rymd, volym
4. (yttre, världs-) rymd

   Tror du på, at der er liv i rummet?

   Tror du, att det finns liv i rymden?

Engelska

Adjektiv

rum

1. (slang) konstig, udda

Substantiv

Böjningar av rum	Singular	Plural
Nominativ	rum	rums
Genitiv	rum's	rums'

rum

1. rom; en spritdryck

Italienska

Substantiv

rum m

1. rom; en spritdryck

Polska

Substantiv

rum m

1. rom; en spritdryck

Portugisiska

Substantiv

rum m

1. rom; en spritdryck

Tjeckiska

Substantiv

rum m

1. rom; en spritdryck

Tyska

Adverb

rum

1. (vardagligt) omkring

   Fraser: verkehrt rum