källare

Svenska

Substantiv

Böjningar av källare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	källare	källaren, vard. källarn	källare	källarna
Genitiv	källares	källarens, vard. källarns	källares	källarnas

källare

• uttal: ˈɕɛlːarə

1. byggnads våningsplan som till större delen ligger under jord

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1200-talet. Som fornsvenska kællare.

   Sammansättningar: jordkällare, källarfranska, källarmoské, källarprång, potatiskällare, vinkällare

Översättningar

Översättningar

• afrikaans: kelder
• asturiska: suétanu ^(ast) m
• bokmål: kjeller ^(no) m
• danska: kælder ^(da) u
• engelska: basement ^(en), cellar ^(en)
• esperanto: kelo ^(eo)
• finska: kellari ^(fi)
• franska: cave ^(fr) f
• färöiska: kjallari m
• isländska: kjallari m, íbúðarkjallari m
• italienska: seminterrato ^(it) m
• japanska: 地下室 (ちかしつ, chikashitsu)
• nederländska: kelder ^(nl) m
• nynorska: kjellar m
• polska: piwnica ^(pl) f
• portugisiska: porão ^(pt) m
• ryska: подвал ^(ru) m
• serbiska: подрум ^(sr) m
  • latinskt: podrum ^(sr) m
• spanska: sótano ^(es) m
• surinamesiska: kedre
• turkiska: bodrum ^(tr), mahzen ^(tr)
• tyska: Keller ^(de) m