Se även Hund.

Wikipedia har en artikel om:
hund

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hund  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hund hunden hundar hundarna
Genitiv hunds hundens hundars hundarnas
en hund, i detta fall en beagle

hund

  1. en underart (Canis lupus familiaris) till arten varg (Canis lupus) inom däggdjursfamiljen hunddjur (Canidae); individ av underarten hund
    Går du ut med hunden?
    Synonymer: Canis familiaris (äldre klassificering), Canis familiaris domesticus (äldre klassificering), jycke (slang), vovve (barnspråk), byracka (nedsättande), hundracka (nedsättande), hundskrälle (nedsättande)
    Hyponymer: blodhund, draghund, fågelhund, fårhund, grythund, jakthund, kamphund, knarkhund, knähund, krigshund, ledarhund, narkotikahund, polishund, rashund, slädhund, spannhund, spårhund, sällskapshund, vakthund, vallhund, vinthund
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1200-talet.[1] Av fornsvenska hunder.
    Sammansättningar: blodhund, fähund, hundarbete, hundbär, hunddag, hundfila, hundfloka, hundsfott, hundfästing, hundgalenskap, hundgall, hundgläfs, hundgård, hundgöra, hundhus, hundhål, hundkedja, hundkex, hundkoja, hundkoppel, hundkäx, hundköp, hundland, hundlav, hundliv, hundloka, hundlopp, hundlus, hundlök, hundmusik, hundmänniska, hundnappa, hundnappare, hundnappning, hundpenning, hundpromenad, hundracka, hundras, hundraseri, hundsjuka, hundskall, hundskatt, hundskrälle, hundsläde, hundsnus, hundstjärnan, hundsyssla, hundtass, hundtunga, hundturk, hundväder, hundvakt, hundvakten, hundven, hundväder, hundvän, hundända, hundäxing, hundöga, hundöra, lathund, mårdhund, omplaceringshund, rymdhund, vedehund
    Fraser: (idiom) bära hundhuvudet för en annan, Det är svårt att lära gamla hundar att sitta., här ligger en hund begraven, Man ska inte döma hunden efter håren., Skällande hund bits inte., som hund och katt, otrogen hund, Hunden är människans bästa vän., stående hund
  2. (nedsättande, överfört) skymford för föraktliga personer
    Sammansättningar: fyllhund, fähund, knähund, sathund, svinhund
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: hundaktig, hundan, hundfatt, hundsk, hynda
Se även tesaurus: Djur

Översättningar

redigera

Bokmål

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hund  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hund hunden hunder hundene
Genitiv hunds hundens hunders hundenes

hund m

  1. hund

Fornfrisiska

redigera

Substantiv

redigera

hund m

  1. hund

Fornnordiska

redigera

Substantiv

redigera

hund

  1. böjningsform av hundr

Färöiska

redigera

Substantiv

redigera

hund

  1. böjningsform av hundur

Isländska

redigera

Substantiv

redigera

hund

  1. böjningsform av hundur

Nynorska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hund  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hund hunden hundar hundane

hund m

  1. hund

Vilamoviska

redigera

Substantiv

redigera

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "hund"