byracka

Svenska

Substantiv

Böjningar av byracka	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	byracka	byrackan	byrackor	byrackorna
Genitiv	byrackas	byrackans	byrackors	byrackornas

byracka

1. (nedsättande) hund, individ av arten Canis lupus familiaris

   Koppla byrackan!

Översättningar

nedsättande beteckning på hund, individ av arten Canis lupus familiaris

• bokmål: kjøter ^(no) m
• engelska: mutt ^(en), cur ^(en), mongrel ^(en)
• franska: bâtard ^(fr) m
• portugisiska: vira-lata ^(pt)
• tyska: Dorfköter m