Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av bena 1. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bena benan benor benorna
Genitiv benas benans benors benornas

bena

  • uttal: ˈbèːna (betydelse: 1.)
  • uttal: ˈbeːna (betydelse: 2.)
  1. den linje som bildas när håret kammas åt två håll
    Etymologi: Substantivet är belagt i skrift sedan 1773. Motsvarande verb är dock äldre, se nedan.
    Sammansättningar: mittbena, sidobena
  2. böjningsform av ben

Översättningar

redigera
Böjningar av bena  Aktiv Passiv
Infinitiv bena benas
Presens benar benas
Preteritum benade benades
Supinum benat benats
Imperativ bena
Particip
Presens benande, benandes
Perfekt benad

bena

  1. kamma håret åt två sidor så att en linje bildas; göra en bena
    Etymologi: Belagt sedan 1587. Besläktat med ben, troligen med den ursprungliga gemensamma betydelsen "rak".
    Fraser: bena av, bena isär
  2. avlägsna ben; rensa (kött eller fisk) på ben
    Etymologi: Belagt sedan 1736. Avledning till ben i betydelsen skelettdel.
  3. granska noga, gå igenom
    Etymologi: Belagt sedan 1835.
    Vanliga konstruktioner: bena ut, bena igenom, bena upp, bena ur
  4. (vardagligt) skynda
    Vanliga konstruktioner: bena iväg, bena sig
    Etymologi: Belagt sedan 1850. Av ben i betydelsen kroppsdel.

Översättningar

redigera

Lulesamiska

redigera

Substantiv

redigera

bena

  1. hund
    Sammansättningar: benajudos, benabádde, benaoasstobiebbmo

Maltesiska

redigera

bena

  1. bygga