jycke

Svenska

Substantiv

Böjningar av jycke	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	jycke	jycken	jyckar	jyckarna
Genitiv	jyckes	jyckens	jyckars	jyckarnas

jycke

1. (slang) hund, individ av arten Canis lupus familiaris

   2006 (19 apr): Hundtränare får skäll (DN.SE):

   Som om man skulle lita på en person som inte har bättre pli på sin jycke än att den okopplad skäller och hoppar mot en motionär?

Etymologi

Av romani jucklo eller jycklo med samma betydelse.

Översättningar

hund, individ av arten Canis lupus familiaris

• engelska: pooch ^(en)
• franska: clebs ^(fr) m, clébard ^(fr) m
• japanska: ワンちゃん (wanchan), わんこ (wanko)