Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av vapen  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ vapen vapnet vapen vapnen
Genitiv vapens vapnets vapens vapnens

vapen

  1. (vapen) redskap främst avsett att skada eller döda vid jakt eller i krig
    Vapen är inga leksaker.
    Besläktade ord: beväpna, väpna
    Sammansättningar: anfallsvapen, automateldvapen, automatvapen, blankvapen, elchockvapen, eldvapen, handeldvapen, handvapen, huggvapen, kemvapen, klingvapen, kärnvapen, leksaksvapen, luftvapen, skjutvapen, skyddsvapen, slagvapen, stickvapen, stångvapen, stötvapen, tjänstevapen, vapenbroder, vapendragare, vapenför, vapenförråd, vapengarderob, vapengny, vapenhus, vapenindustri, vapenlicens, vapenmakt, vapenskrammel, vapensmed, vapensmedja, vapenstillestånd, vapenteknik, vapentjänst, vapenvila
    Jämför: stridsmedel, tillhygge
  2. (militärvetenskap) gren inom militärväsendet
    JAS var en bra förstärkning för vårt flygvapen.  
    Sammansättningar: flygvapen, pansarvapen
    Synonymer: vapenslag
  3. (heraldik) släkt-, stats- eller landsmärke som pryder sköldar eller flaggor
    Sveriges riksvapen innehåller tre kronor.
    Sammansättningar: familjevapen, häradsvapen, kommunvapen, landskapsvapen, riksvapen, stadsvapen, vapensköld

Översättningar

redigera