våpen

Se även vapen.

Svenska

Substantiv

våpen

1. böjningsform av våp

Bokmål

Substantiv

Böjningar av våpen	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	våpen	våpenet	våpen	våpna, våpnene
Genitiv	våpens	våpenets	våpens	våpenas, våpenenes

våpen n

1. vapen; redskap som används för att skada eller döda vid jakt eller i krig
2. vapen; gren inom armé
3. vapen; märke, sköld som används av en viss geografisk enhet, släkt eller organisation

Nynorska

Substantiv

Böjningar av våpen	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	våpen	våpenet	våpen	våpena

våpen n

1. vapen; redskap som används för att skada eller döda vid jakt eller i krig
2. vapen; gren inom armé
3. vapen; märke, sköld som används av en viss geografisk enhet, släkt eller organisation