Wikipedia har en artikel om:
slagvapen

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av slagvapen  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ slagvapen slagvapnet slagvapen slagvapnen
Genitiv slagvapens slagvapnets slagvapens slagvapnens

slagvapen n

  1. (vapen) föremål (lagom tungt och ofta med inte enbart avlångt) som ökar armens och handens slagförmåga, avsett att utdela slag med; handvapen avsett för närstrid och som kräver direktkontakt med målet för verkan (i motsats till projektilvapen för närstrid såsom hagelvapen och elchocksvapen)
    1859: Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift:
    Man kan ju antaga klubban, i en eller annan form, såsom det första egentliga slagvapnet, ty käppen, hvilken äfven tyckes vara urgammal, har från början tydligen en annan bestämmelse [...]
    1947: Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Älvsborgs län, del 4:
    Visserligen gick knallen sällan helt obeväpnad, han hade åtminstone ett slagvapen till hands , men mot försåtliga överfall hjälpte varken vapen eller styrka.
    2022: Du ska inte dö (ännu), Kari Hautamäki:
    Det enda som fattades i situationen var Koskenkorva, bastun och Nokias mobiltelefon, som nästan går för en kniv. Åtminstone funkar den modell som designats vid millenieskiftet som slagvapen.
    Hyperonymer: handvapen
    Jämför: huggvapen, stickvapen, stötvapen
    Hyponymer: batong, hammare, järnrör, knogjärn, planka, påk, rörtång, slagträ, stridsklubba, yxa

Översättningar

redigera