stridsmedel

Svenska

Substantiv

Böjningar av stridsmedel	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stridsmedel	stridsmedlet	stridsmedel	stridsmedlen
Genitiv	stridsmedels	stridsmedlets	stridsmedels	stridsmedlens

stridsmedel

1. (vapen) ämne eller redskap för att döda i krig

   Synonymer: vapen

   Sammansättningar: ABC-stridsmedel, NBC-stridsmedel, b-stridsmedel, biologiska stridsmedel, c-stridsmedel, kemiska stridsmedel, n-stridsmedel, nukleära stridsmedel

Översättningar

ämne eller redskap för att döda i krig

• tyska: Kampfmittel ^(de) n, Kampfstoff ^(de) m