våldföra

Svenska

Verb

Böjningar av våldföra	Aktiv	Passiv
Infinitiv	våldföra	våldföras
Presens	våldför	våldförs (våldföres)
Preteritum	våldförde	våldfördes
Supinum	våldfört	våldförts
Imperativ	våldför	–
Particip
Presens	våldförande, våldförandes
Perfekt	våldförd

våldföra eller våldföra sig på

1. (reflexivt: våldföra sig) begå övergrepp (följt av: på)

   Se även tesaurus: Okyskhet, Last, Orätt, Illvilja, Tvång, Genstörtighet, Stränghet

   Se även tesaurus: Anfall, Hinder, Försämring, Ont, Våldsamhet, Saknad av samhörighet

Översättningar

begå övergrepp (följt av: på)

• tyska: vergewaltigen ^(de)