Se även Dy och d.y..

SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av dy  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ dy dyn
Genitiv dys dyns

dy

  1. (geologi) slam, särskilt bottenslam; gyttja
    1923: Lantmannens uppslagsbok, Herman Juhlin-Dannfelt:
    Dy bildas i mer näringsfattiga sjöar med brunt vatten.

EtymologiRedigera

I fornsvenska även med betydelsen "kärr". Troligen med rotbetydelsen "fuktig" (jämför dyblöt) och besläktat med det första ledet i dyngsur (troligen är dock dynga i betydelsen "gödsel" inte av samma rot).

SammansättningarRedigera

ÖversättningarRedigera

AlbanskaRedigera

RäkneordRedigera

dy

  1. två

FrisiskaRedigera

PronomenRedigera

dy u pl

  1. den där
  2. de där