Se även Dy och d.y..

Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av dy  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ dy dyn
Genitiv dys dyns

dy

  1. (geologi) slam, särskilt bottenslam; gyttja
    1923: Lantmannens uppslagsbok, Herman Juhlin-Dannfelt:
    Dy bildas i mer näringsfattiga sjöar med brunt vatten.
    Sammansättningar: dyblöt, dybotten, dyig, dypöl, dyvåt

Etymologi redigera

I fornsvenska även med betydelsen "kärr". Troligen med rotbetydelsen "fuktig" (jämför dyblöt) och besläktat med det första ledet i dyngsur (troligen är dock dynga i betydelsen "gödsel" inte av samma rot).

Översättningar redigera

Albanska redigera

Räkneord redigera

dy

  1. två

Frisiska redigera

Pronomen redigera

dy u pl

  1. den där
  2. de där

Svensk romani redigera

Räkneord redigera

dy

  1. två, siffran 2